Från immigrant till medarbetare i Malung Sälen, Älvdalen, Trysil och Engerdal Djupintervjuer i SITE-kommunerna Behov av arbetskraft, utmaningar och möjligheter, rekrytering och attraktivitet.

Uppdraget Analysera kommunplaner och integrations- och utvecklingsstrategier i ”SITE-kommunerna” Trysil, Malung Sälen, Engerdal, och Älvdalen

Idre Engerdal Sälen Trysil Älvdalen Malung

Behov av arbetskraft 2017-2020 Stort behov i alla kommuner (mindre i Engerdal) Många kommunala jobb (vård och skola) Personal på fjället i (främst) Malung-Sälen och Trysil

Scenarier för utveckling av Sysselsättning och Befolkning Sysselsättning/arbeidsplasser Tid 2017 Befolkning Tid 2017 2017

(NAV i Sverige) ”I storstadsregionerna och i större städer kommer tillflödet av arbetskraft att bli betydligt större än åldersavgångarna inom sektorerna tillsammans, vilket skapar utrymme för en fortsatt stark tillväxt av sysselsättningen. Däremot är bilden den omvända i medelstora- och mindre- kommuner och i glesbygden. Tillflödet av ny arbetskraft är för litet för att täcka de åldersavgångar som uppstår under perioden 2016 till 2030. ” Arbeidsledighet idag Trysil 2,9%, Engerdal 1,5%, Älvdalen 6,0%, Malung-Sälen 4,6%

Flyktingmottagande i SITE-kommunerna Som mest ca 1500 asylsökande på asylboenden i de fyra kommunerna Ca 350 asylsökande feb 2017 (idag ca 240) Under 2017 tar man emot ca 150 vuxna personer med uppehållstillstånd

Sverige-Norge skillnader (forskjell) Mer stabila nationella regler för mottagande i Norge, mer sammanhållet system (svåradministrerad flernivåstyrning i Sverige) Man har fler och mer flexibla ”utvecklingsverktyg” i Norge Norska kommuner har bättre kontakt och enklare samverkan med statliga myndigheter Norsk forskning mer ”case-baserad” (hands on-arbetet i kommunerna)

Goda exempel i SITE-kommunerna Trysil Arbetet med sosiale nöckler och det helt integrerade samarbetet med NAV (”integrering tar tid”) Engerdal 1) Bostadsförsörjning på små orter (Statens Husbank) 2) Bygdeutvikling og Medborgardialog (alla utvecklingsfrågor) Älvdalen 1) ”Den röda tråden”- tydlig och medveten satsning (värdskap) 2) metodik för kommunala praktikplatser Malung Sälen Samverkan kommunen-Arbetsförmedlingen (NAV)- Bedrifter/Företag

Utmaningar (utfordringer) Tidig och tydlig kartläggning och validering av invandrares kompetens Dialog och samarbete med lokala företag (bedrifter) Det är individer som må matchas mot arbetsmarknaden- resurskrävande ”Sekundäromflyttning”- invandrare flyttar till större städer (byer). Är SITE nog attraktivt? Hur man kan utnyttja- (benytte) nationell forskning? Brist på bostäder (boliger) Låg/Lav utbildnings-/utdanningsnivå bland invandrare och kulturskillnader Vi har tagit bort många enkla jobb (ingångsjobb) i Sverige och Norge Personberoende, akuta lösningar och inaktuella planer/strategier = sårbart Låååång process och många moment från uppehållstillstånd till första jobbet (språk, samhällsorientering, skola, validering, bostad, social integrering och eget nätverk, praktik) Många aktörer måste samverka på ett bra sätt (både inom kommunen och externt)

Möjligheter (muligheter) Invandring kan vända befolkningsminskning till befolkningsökning Invandrare på asylboende kan lockas att stanna i kommunen Opprettholde skoler og barnehager Små steder har större muligheter for integrering (raskere kjent o mindre segregering) Stora möjligheter till kommunala praktikplatser/jobb och fjelljobb De stora fjällföretagen är vana vid att ta hand om nya medarbetare Bedre muligheter til eget boende enn i storbyerne ?? Goda exempel som kan användas i de andra kommunerna Minska beroendet av enskilda eldsjälar genom att bygga upp ett ”strukturkapital” (struktur- och dokumentation av metoder, goda exempel och planer)

Platsen betyder MYCKET för integration och sysselsättning Vad säger forskningen? Platsen betyder MYCKET för integration och sysselsättning Fyra faktorer förklarar >80% Vistelsetid Utbildnings- (utdannings-) nivå Lokal arbetsmarknad Skyddsbehov

Vad säger forskningen? Vad är viktigt för sysselsättning bland invandrare? Utbildning är avgörande Matchningen för utrikes födda med högre utbildning fungerar dåligt Språkutbildningen behöver förbättras Geografin och konjunkturen spelar roll Sysselsättningsgrad efter två år= 18 procent, efter fem år 36 procent och efter tio år 53 procent Sysselsättningsgrad bland utrikes födda med universitetsutbildning= 65 procent (MEN…) Ca 50 procent av deltagarna i etableringen (hos Arbetsförmedlingen) saknar gymnasiekompetens (videregående skole) Efter 20 år eller mer i Sverige har utrikes födda en medianinkomst på 85-95 procent av inrikes födda Företagande är vanligare bland utrikes födda, men INTE för att det är enda chansen att få jobb!

”Derfor blir vi her- innvandrere i DistriktsNorge” Vad säger forskningen? ”Derfor blir vi her- innvandrere i DistriktsNorge” ”Push- pull- og stay- faktorer” Push- krig, fattigdom Pull- Forhold som trekker til sig tilflyttere Stay- Vad gjör at de blir vaerende? Ulike for innfödte og innvandrere (sosiale nettverk, skape stedstilhörighet) ”Hvordan skaper vi attraktivitet for innvandrere…??” Argument för å bli i en liten distriktskommun Trygghet Gode oppvekstvilkår för barnen Lite stress Vakker natur

Sammanfattning- 1 Integration och kompetensförsörjning är svårt. Det fungerar bäst när många olika aktörer jobbar integrerat tillsammans, men det ställer också stora krav på samordning! ???? Län (fylke)/region Bostadsbolag Kommun-ledning Arbetsmarknads-enhet Migrations-verket (IDMI) Naeringskontor Integrations-enhet Arbetsförmedling/NAV Skola och förskola/barnehage Försäkringskassan Ideella organisationer Kyrkan Företags-/bedrifts-ledare Företagarförening Bransch-organisationer

Sammanfattning- 2 Flyktingar som väljer att stanna är en demografisk möjlighet, men ganska ”outtalad”? Vi behöver (trenger) arbetskraften (vi har redan brist) Invandrarna har samma drivkrafter som inflyttare- de stannar om de uppfattar kommunen som attraktiv (nettverk og ”sosiale nöckler”) Likartade utmaningar i olika kommuner, men olika arbetssätt Nästan ingen pratar om eget företagande (bedrift)- fast det är vanligare bland invandrare Man använder sig för lite av (hinner inte?) forskning och ”best-practice” Bostadsbrist Integrationen kan inte lösas (enbart) av integrationsenheten Samband kommunala strategier?? Inga strategier för integration (sårbart) Stort utrymme för lärande över kommun- och riksgränser

Invandrare och fjelljobb då…?

Tack!!