Hur kan vi skapa ett gott samhälle? Samhällsfilosofi Hur kan vi skapa ett gott samhälle? Samhällsfilosofi har skrivits i de flesta kulturer. Det har sannolikt varit värt att fundera på olika styrelseskick, åtminstone då landet har expanderat. Eftersom krig är förödande och kräver mycket resurser, har det också varit befogat att fundera på när krig är berättigade. Samhällsfilosofi har anknytning till etik och filosofisk antropologi. Vad ingår i ett gott samhälle enligt dig? _____________________________________________________________________ _______________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________ Utvärdera dagens finländska samhälle. ________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________ Carita Lagerspetz 2013 Carita Lagerspetz 2013

Samhället består av en grupp (människor) är stabilt går att avgränsa på något sätt har organiserats på något sätt kring samarbete uppgifterna har fördelats och det fattas beslut makten fördelas hierarkiskt myr- och bisamhällen fyller vissa av dessa kriterier Kan man tillhöra flera olika samhällen samtidigt? Hurdana? _______________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________ Carita Lagerspetz 2013 Carita Lagerspetz 2013

Mänskliga samhällen hör ihop med nationalstaten, där man följer maktens tredelning: den lagstiftande, verkställande och dömande makten används i staten av riksdag, regering (statsråd), president (kung) och domstolar dessutom finns det ofta följande organisationer: polis, militär landskap, kommuner trossamfund samhällen skapas också kring kultur och identitet se boken s. 125, dessutom kan man tala om världsomspännande organisationer (FN) medborgarorganisationer (Amnesty) nuförtiden finns det även immateriella och virtuella samhällen på internet (WoW) Vad har du lärt dig om EU i samhällslära? ______________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________ Man brukar tala om att medborgare inte bara har rättigheter, utan också skyldigheter. Hurdana rättigheter och skyldigheter har finländska medborgare? _____________________________________________________________________ ____________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________ Carita Lagerspetz 2013 Carita Lagerspetz 2013

Medborgarsamhället medborgarens synvinkel (s. 128 i Klockars et.al.) skrivna och oskrivna överens-kommelser och lagar som behövs för att människors samliv ska funger fredligt och ordnat (s. 128) institutioner för att täcka olika behov; t.ex. sjukvård, skolor, domstolar och polis andra praktiska arrangemang såsom kollektivtrafik, eldistribution och banker en offentlig debatt om viktiga angelägenheter ett visst minimimått av tillit och solidaritet mellan samhällsmedlemmarna för att allt skulle fungera i det antika medborgarsamhället var det sociala livet indelat i två sfärer: den privata hemsfären och den offentliga sfären mannen var familjens överhuvud och fick också medverka i den offentliga sfären direkt beslutsfattande och folkomröstningar (Idealiskt?) jfr. kantoner i Österrike kvinnor, slavar och barn var uteslutna från beslutsfattandet och handlandet både inom den privata och den offentliga sfären polis=samhälle, stat, statsförvaltning grekerna hade stadsstater, t.ex. Aten Platon: Staten Varför anses medborgarsamhället ibland vara ett ideal? _________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________ Carita Lagerspetz 2013 Carita Lagerspetz 2013

Samhällsfilosofins målsättningar Två huvudfrågor: Hur kan människan leva ett gott liv? Hur borde man bygga upp samhället så att människan kan leva detta goda liv? det finns tre viktiga frågor som fortsättningsvis måste tas ställning till: Skall vi eftersträva individuell frihet eller samhällets trygghet? Finns det något som kan kallas det gemensamma bästa? När skall vi och när skall vi inte lyda samhället? Svara själv på frågorna ovan. __________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________ Carita Lagerspetz 2013 Carita Lagerspetz 2013

Samhällsfilosofer 1/4 Platon (427 – 347 f.Kr.) Thomas Hobbes (1588 – 1679) ett gott liv är möjligt endast i ett välstyrt samhälle (filosofer, krigare, näringsidkare) individens frihet är inte lika viktig som staten det gemensamma bästa är det som är bäst för staten medborgaren skall alltid lyda staten i naturtillståndet strider människor mot varandra och samhället behövs för att hindra detta samhällets härskare har obegränsad makt det gemensamma bästa uppnås då människor inte strider och härskaren är stark medborgaren skall alltid lyda härskaren Varför finns det en ”lucka” i samhällsfilosofin mellan antiken och 1500-talet? ______________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________ Carita Lagerspetz 2013 Carita Lagerspetz 2013

Jean-Jacques Rousseau (1712 – 1778) Samhällsfilosofer 2/4 John Locke (1632 – 1704) Jean-Jacques Rousseau (1712 – 1778) i naturtillståndet är människor rädda för varandra och därför bildas samhället som trygghet det gemensamma bästa kräver att människor har vissa grundläggande rättigheter och trygghet medborgarna har rätt att störta en dålig härskare det bästa skulle vara att leva i individuell frihet, men vi behöver samhället det finns en spänning mellan medborgarens frihet och statens makt det gemensamma bästa går ut på att kompromissa; alla ger upp lite av sin fria vilja för att forma samhällets ”allmänna vilja” den ”allmänna viljan” får tvinga medborgare till ”frihet”, d.v.s. att lyda Jämför Hobbes’ och Lockes människosyner. Vilka skillnader finns det? Hur påverkar människosynen det hur samhället formas? ____________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________ Förstår du problemet med statens makt mot individens frihet? _______________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________ Carita Lagerspetz 2013 Carita Lagerspetz 2013

Samhällsfilosofer 3/4 John Stuart Mill (1806 – 1873) Karl Marx (1818 – 1883) ett gott samhälle är ett samhälle som är bra för så många medborgare som möjligt medborgarens enskilda välfärd ökar hela samhällets välfärd det gemensamma bästa är summan av medborgarnas bästa (utilitarism) vi kan antingen lyda eller inte lyda samhället, men då välja det som ökar samhällets bästa man kan inte tala om ett gott liv om medborgarna inte är jämlika i en stat medborgaren måste ofta ge upp sin personliga frihet för arbetets skull, och arbeta måste man för att inte svälta det gemensamma bästa kommer inte att nås i ett kapitalistiskt samhälle arbetarna borde bli medvetna om kapitalismens förtryck och förenas till att bilda en socialistisk stat Hur på sätt kan man se att industrialismen hör ihop med samhällsfilosofin? ____________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________ Är Mills och Marx’ tankar livskraftiga även i dag? Carita Lagerspetz 2013 Carita Lagerspetz 2013

Samhällsfilosofer 4/4 John Rawls (1921 – 2002) Robert Nozick (1938 – 2002) ett gott samhälle är ett rättvist samhälle individuell frihet betyder att alla har individuell frihet sociala och ekonomiska orättvisor kan tolereras om de bidrar till det gemensamma bästa och om alla medborgare har möjligheten att nå en bra position i samhället medborgarna får motsätta sig ett orättvist samhälle ett gott samhälle ger utrymme för varje medborgare att söka sin egen individuella lycka och rikedom medborgarens individuella frihet är viktigast; staten (kommunen) bör inte samla in skatter för skolor och hälsovård, för då hindrar den individens frihet det finns inget gemensamma bästa, bara individens bästa vi ska bara lyda oss själva; staten kan lydas om det är bra för oss Rawls har infört begreppet ”okunnighetens slöja”, enligt vilken man ska fatta beslut som om man inte visste om deras verkningar kommer att drabba en själv eller inte. Hur ska en kommunalpolitiker besluta om placeringen av en möjligen förorenande fabrik enligt Rawls? ____________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________ Carita Lagerspetz 2013 Carita Lagerspetz 2013

Makt och frihet När skall vi och när skall vi inte lyda staten? demonstrationer anarki revolution terrorism frihetskrig Två typer av frihet i förhållande till makt: positiv frihet: frihet att göra något, t.ex. yttrandefrihet negativ frihet: frihet från något, t.ex. rättsskydd Grupparbete. Ta reda på och presentera demonstrationer anarki revolution terrorism frihetskrig krig Ge begrepp, exempel och en utvärdering om tillvägagångssättets berättigande och effektivitet. Vilka demokratiska sätt finns det att påverka? _______________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________ Ge ytterligare exempel på positiv och negativ frihet. ____________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________ Carita Lagerspetz 2013 Carita Lagerspetz 2013

Platons människosyn Tänk tillbaka! Människans själ är tredelad och delarna kan beskivas enligt följande: Förnuft styresmännen, vilkas dygd är vishet Vilja väktare, vilkas dygd är mod Begär förvärvsidkare, vilkas dygd är besinningsfullhet (att veta när något räcker) Alltså skall filosoferna styra samhället! Människosynen är av stor betydelse för hur samhällsskicket utformas. Nedan presenteras tre olika kinesiska tänkares syner på samhället och människan. Diskutera och utvärdera vilket samhällskick skulle fungera bäst och vilket som skulle vara mest rätt. Enligt Konfucius var högaktningen av de äldre i familjen också grunden för moralen, samhället och kejsarens styre. ”Humanitet” är ett centralt begrepp för honom, vilket kan uppfattas som ”kärlek till mänskligheten”. Om en ledare behandlar väl sina undersåtar, kommer andra att följa detta goda exempel, och samhället blir bättre. Mozi (ca 475-395 f.Kr.) hade studerat Konfucius’ texter och tog ett steg vidare i att han fördömde krig helt och hållet. Han talade för ”universell kärlek”, vilket var något ännu mer osjälviskt än Konfucius ”humanitet”. Staten ska styras av sådana, som kan konsten oberoende av samhällsklass och i en anda av ”universell kärlek”. Enligt i Han Fei (ca 280-233 f.Kr.) är människans natur ond. Människan handlar utgående från egennytta. Härskaren kan hålla befolkningen i styr bara med stränga bestraffningar. Människornas olikhet t.ex. i fråga om samhällsklass leder till att de har olika maktstatus, och härskarens viktigaste egenskap är konsten att utöva makt. (Källa: Wen Haiming (2012) Chinese Philosophy. Cambridge: Cambridge University Press.) Carita Lagerspetz 2013 Carita Lagerspetz 2013

Olika statsskick despoti, tyranni, diktatur: en envåldshärskare har makten oligarki, autokrati: en speciell grupp har makten demokrati: folket har makten anarki: individerna tar makten åt sig grekerna förespråkade oligarki (Platon) eller upplyst despoti, medan de tyckte att demokrati och anarki var dåliga statsskick vi förknippar demokrati med bra statsskick I boken Marknader och demokrati. Uppbrott från majoritetens tyranni. (2012) skriver Björn Wahlroos att han vill jämföra tre styrelseskick, demokrati, hierarki och marknader, och visa att marknaderna är det bästa styrelseskicket. Eftersom marknaderna inte kan styra precis allt, behövs det även demokrati, men demokratins makt och verkningskrets måste vara tillskuren till det absolut minst nödvändiga. (s. 13 – 18.) Diskutera och utvärdera Wahlroos’ tankar om demokratin. Finns det risker med att minska på demokratin? Hur skulle man dessutom minska på demokratin? ___________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________ Carita Lagerspetz 2013 Carita Lagerspetz 2013