Dialekter Språkbruk i Sverige. Några varianter av regionala skillnader i talad svenska.  Cecilia Bergentz, Hummelstaskolan.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Pedagogisk planering Åk 7 - 9
Advertisements

KONJUNKTIONER.
Året var 2004, i en liten stad som heter Laholm, blev en trygghet totalt omkullkastad. En liten brun nallebjörn blev helt utkastad i kylan! Och blev liggande.
Syfte och upplägg Syftet med undersökningen är att få information om svenskarnas kunskap och inställning till samarbete mellan våra grannländer utifrån.
Presseminarium Arbetsmarknaden i september Nyheter i Arbetsförmedlingens redovisning av månadsstatistik Clas Olsson Analyschef Håkan Gustavsson.
Från Vasatid till Vasalopp Lpp Historia åk 5, Vasatiden
E C A Du ska kunna läsa boken Ondskan med flyt genom att, på ett i huvudsak fungerande sätt, välja och använda lässtrategi. Du ska kunna göra en enkel.
Språklig variation i sverige
Ålands Näringsliv ATTITUDE Jag studerar på.
Geografiska begrepp svåra ord
AVSKEDSANSÖKAN Anhåller härmed om att få sluta som vuxen. Jag har beslutat mig för att återgå till att bli åtta år, med de skyldigheter som ingår i detta.
Slang, svordomar och ungdomsspråk
Vi vill sända denna lilla saga som en extra tanke till julen
Historiebruk.
När blir ett ord svenskt då?
Sociolekter och dialekter
Veckans ord v. 41.
Eller formativt lärande…
Ett arbetsområde om poesi
Ver 1.0 Välkommen till bridgelärarutbildning Allmänpedagogik Bosön Kursledare Bengt Nygren.
Språklig medvetenhet.
Lektion 4: Hur förändras språket och varför?
Music: Nightengale Serenade
Kunskapskrav och matriser
En vetenskapsgren som behandlar språkets funktion i ett samhälle.
Religionskunskap 1, 50 p. Religionskunskap 1, 50 p.
Samhällsvetenskapliga metoder
Vad måste jag kunna? SFI kurs C.
DANMARK.
Våra grannspråk HUNDE I SNOR
Dialekter i Sverige Så här säger läroplanen: ” Eleven ska kunna föra enkla resonemang om språkliga varianter inom svenskan”
Hållbar utveckling - förmåga 1 i biologi.
SPRÅK & MAKT SPRÅKSOCIOLOGI.
Religionskunskap 1 och 2.
SPRÅKET.
Idkerbergets skola September 2010 Eleverna fick i uppdrag av rektor att beskriva hur de vill att det ska vara på skolan.
Hur många talar språket idag i Sverige/världen  Man vet inte exakt men det är ungefär 3000 svenskar som pratar/ förstår jiddisch idag, i världen är det.
Förälder och ny som ledare. Svensk Idrotts värdegrund Glädje och gemenskap Demokrati och delaktighet Allas rätt att vara med Rent spel.
ETNICITET SOM STRUKTUR Kap 6. RAS-BEGREPPET Människor kategoriserar – en av kategorierna har historiskt sett varit Ras – att dela in människan i olika.
Språkbruk och språkliga variationer i svenska Kurs 11 SA1U Susanne Schmitt Neth Lektion i svenska som andra språk Tidsåtgång 80 minuter.
19 maj attityder till språkvarianter. Repetition När vi talar svenska gör vi det på olika sätt…
Romani Chib. Hur många talar språket idag i Sverige/världen? Cirka romer talar språket i Sverige ( 1500 talet) Språket talas i många länder över.
Välkommen till svenska 1
Nordeas boendebarometer- om bostadspriser, boräntor och boendeekonomi
Textlösa bilderböcker
Jag ser dig – jag ser dig inte! Om hat.
Svenska som andraspråk 3
Om språkliga varianter
Finska som minoritetsspråk
Svenska språkets historia
”Att göra gott och leva ett gott liv”
Trygghetsundersökning Östra Göteborg 2015
Göteborgska – Stockholmska
Samhället och individen
Argumenterande text.
Skövde! välkommen till.
3. Ska inte alla få vara med?
Geografi / samhällskunskap
En vetenskapsgren som behandlar språkets funktion i ett samhälle.
Argumenterande text.
Vad tyckte svenskarna om de som styrde Sverige?
Utredande text Labbrapport.
Kursplan för svenskundervisning för invandrare
Religionskunskap 1.
Språksociologi – vetenskapen om socialt språk
Vasaskeppet Källor och källkritik.
HUR MAN ÄLSKAR BAJS OM BAJS ÄR BAJS KAN MAN ÄLSKA BAJS LEKTION MED LÄMMELHÅR.
Dialekter.
Betyg i moderna språk nu redan i år 6
Presentationens avskrift:

Dialekter Språkbruk i Sverige. Några varianter av regionala skillnader i talad svenska.  Cecilia Bergentz, Hummelstaskolan

”Varför ska vi kunna det här?” Kunskapskrav utan progression: du kan föra enkla resonemang om språkliga varianter inom svenskan vilket betyder att du diskuterar på ett enkelt sätt om dialekter och andra språkliga varianter inom svenskan. Cecilia Bergentz, Hummelstaskolan

Andra anledningar En del av ditt ursprung, din identitet och din personliga historia En kulturskatt som inte får glömmas bort Skapar gemenskap Perspektiv på den egna livssituationen Tolerans för andra människor Ökar ditt ordförrådet, förståelse för variationer i uttal Lättare att förstå grannspråken Hjälp vid språkinlärning Cecilia Bergentz, Hummelstaskolan

Uppföljning av intervjuer Gruppdiskussioner (20 min) Gör en sammanställning av era intervjuer Ålder på dem som ni intervjuat, kön, dialekt Ungdomsspråk som var lätt för dem att förstå ”Äldre” ord som ni fick exempel på – ev. förklaringar av dessa 3. Återsamling med ”redovisning” Cecilia Bergentz, Hummelstaskolan

Dialekter och fördomar Lektion 3 Dialekter och fördomar Cecilia Bergentz, Hummelstaskolan

”Snål som en smålänning” Fördomar, stereotyper ”Snål som en smålänning” (Källa: http://whoopsiedaisie.blogg.se/2011/july/) Cecilia Bergentz, Hummelstaskolan

Dialekter med Robert Gustavsson Cecilia Bergentz, Hummelstaskolan

Vad har du hört om: Skåningar Norrlänningar Gotlänningar Göteborgare Stockholmare Dalmasar/dalkullor Värmlänningar Andra Cecilia Bergentz, Hummelstaskolan

Skåningar Skåningar tycker att de är lite mer kontinentala och lite mer internationella är övriga landet. Skåningen är lite dryg mot alla andra svenskar, är glad att vara svensk, men älskar att vara skånsk. (källa: http://www.expressen.se/allt-om-resor/resmal/europa/sverige/skaningen-ar-dryg-och-varmlanningen-bonnig/) Cecilia Bergentz, Hummelstaskolan

Norrlänningar Norrlänningar är starka, tysta och lite tröga, snusar lössnus och använder aldrig ordet “ja”. Det ordet är ersatt med en kort, sugande inandning. En norrlänning mäter inte avstånd i mil, utan i timmar. Och fyra bilar i rad är en trafikstockning. Och det är helt enligt etiketten att ha jaktkläder på ett bröllop. (källa: http://www.expressen.se/allt-om-resor/resmal/europa/sverige/skaningen-ar-dryg-och-varmlanningen-bonnig/) Cecilia Bergentz, Hummelstaskolan

Gotlänningar Gotlänningar vill inte jobba, de gillar att ta det lugnt och njuta av livet. Alla gotlänningar har får och ett avslappat förhållande till lagar och regler. Dialekten anses vara en av de mest förtroendeingivande. (källa: http://www.expressen.se/allt-om-resor/resmal/europa/sverige/skaningen-ar-dryg-och-varmlanningen-bonnig) Cecilia Bergentz, Hummelstaskolan

Värmlänningar Sveriges bonnigaste folk, gillar raggarbilar och dansband. De är poeter, en svensk variant av irländare – ständigt lite berusade, alltid med ett leende på läpparna och alltid redo att rimma. Dessutom skäms de inte för sin bonnighet, de är stolta över den. (källa: http://www.expressen.se/allt-om-resor/resmal/europa/sverige/skaningen-ar-dryg-och-varmlanningen-bonnig) Cecilia Bergentz, Hummelstaskolan

Stockholmare - dryga typer, stöddiga 08:or Dalmasar och dalkullor - ärliga men hämndgiriga och grymma om någon retar upp dem. Göteborgare - Ständigt ordvitsande, aldrig deprimerade, ständigt på gott humör och är alltid diskussionssugna, arbetar på Volvo (källa: http://www.expressen.se/allt-om-resor/resmal/europa/sverige/skaningen-ar-dryg-och-varmlanningen-bonnig) Cecilia Bergentz, Hummelstaskolan

Upplänningar Vad tycker du? Cecilia Bergentz, Hummelstaskolan

Quiz Cecilia Bergentz, Hummelstaskolan