Resvanor och faktorer som påverkar bilresandet Jonas Eliasson Trafikdirektör, Stockholms stad Professor i transportsystemanalys, KTH Basfakta om.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Cykelplanering – en fråga om makt Till Koglin FM i Kulturgeografi och doktorand i Trafik och väg.
Advertisements

Hur arbetar vi med passagerarprognoser för en Öresundsmetro? Karin Brundell-Freij, WSP Halvtidskonferens
Befolkning.
Geografiska begrepp svåra ord
Parkeringspolicy för Göteborgs Stad antagen av KF
Nya tider för kollektivtrafiken Välkomna! …till en dag om kollektivtrafiken i Dalarna i dag och i morgon. Buss Egen bil Tåg Taxi Integration Samordning.
Hur anpassar sig hushållen till ändrade kostnader för bilanvändning?
Resvaneundersökning Syd 2007
Några fakta om Jämtland
27 november 2009, 1 Värdering av förseningstid i kollektivtrafiken Maria Börjesson, Jonas Eliasson, Joel Franklin.
Varför används det som fungerar så sällan? Varför är det som inte fungerar så populärt? Några reflektioner och observationer Jonas Eliasson Professor Transportsystemanalys,
Problemformulering Vad är problemet eller behovet– gapen i våra resultat? Vad: Vad påverkas? Är det specifikt? Innehåller det ett implicit förslag till.
Tidsvärde – definition och härledning Maria Börjesson 27 november 2009, 1.
1 Sårbarhetsanalys av vägtransportnätverk Erik Jenelius Avd. för transport- och lokaliseringsanalys, KTH VTI Transportforum, Linköping, januari 2007.
Tillväxteffekter i samhällsekonomiska kalkyler
Affärsmodell för att fördubbla kollektivtrafikens marknadsandel
Stockholm Nordost! – en vision om regionen år 2030
Sida Seminarium om Stadsutbredning och yttre kärnor Urbanekonomisk forskning om Stadsutbredning och yttre kärnor 25 november 2009 Ulf.
Regionala stadskärnor RUFS 2010 och bakgrund Seminarium 25 november 2009 Göran Johnson Regionplane- och trafikkontoret, SLL.
Västsvenska paketet.
Kollektivtrafikbarometern 2013
1 Sårbarhetsanalyser av vägnät Erik Jenelius Transport- och lokaliseringsanalys, KTH Referensgruppsmöte 28 juni 2006.
Produktionsfunktionsansatser Tillgänglighetsansatser Regionförstoring eller regionförtätning? Hur mycket av tillväxteffekter fångas av samhällsekonomiska.
Robert Ljung. Elfordon – möjlighet och utmaning Laddning – Erfarenheter från ShoppingCircle Infrastruktur – Vilken form kommer att efterfrågas Säkerhet.
Sorsele Kommun - Suorssá Gielda.. Först några siffror innevånare på 7 957,64 km²yta. (En yta lika stor som Uppsala län) bodde drygt 4300.
Det regionala planeringen och växande arbetsmarknadsregioner
Göteborgs arbete med ett hållbart transportsystem.
Elbilens roll i framtidens samhälle, kvinnornas betydelse Jessica Alenius.
Vart är Östhammar på väg? Kommunens/tätortens utveckling och framtid
Resvanor i Ludvika och Smedjebackens kommuner Resultat från resvaneundersökningen Våren 2014.
Ökad och säker cykling Kent Johansson Cyklingsutredningen Tylösandsseminariet 2012 Slutbetänkande oktober 2012.
Klimathotet Krympt global ekonomi - med 51 tusen miljarder kronor Svåra översvämningar (höjda havsnivåer) Vattenbrist, torka, ökenutbredning Oförutsedda.
Bättre miljö Vad löser vi med infrastrukturplanerna ? Helena Ervenius
Att dubblera kollektivtrafiken till 2020– går det? Kollektivtrafikens omfattning BUSS TOTALT T-BANA SPÅRVÄG tåg.
Funktionsnedsättning innebär dubbel utsatthet i det offentliga rummet – och begränsar därmed tillgängligheten Några exempel: En utvecklingsstörd kvinna.
Kollektivtrafikbarometern 2014
Patientens läkemedelsinformation Projektet Stockholms läns landsting samarbetar med Region Skåne och Västra Götalands regionen för att ta fram ett stöd.
Bilpool som en del av ett transportsystem Jonas Hedlund Projektsamordnare HMSkåne.
Göteborgs trängselskatter Jonas Eliasson Professor Transport Systems Analysis, KTH Royal Institute of Technology.
1 Ett hållbart transportsystem - vad bör göras i Örebro? Per Elvingson, Programkansli samhällsbyggnad Örebro kommun, ,
Effekter av Mobility Management Förändrade resvanor i Malmö Linda Medberg, Gatukontoret Malmö stad.
Demografi - Befolkningsutveckling
Vad kan olika aktörer göra för att öka kollektivtrafikens marknadsandel? Och varför ska de göra det? Karin Brundell Freij, WSP
1 Sårbarhetsanalyser av vägnät Referensgruppsmöte 13 maj 2008.
Presentation av genomförda paneler om: Boendefrågor, Folkhälsa och Hemkänsla oktober 2008-maj 2009 Ahmad Azizi
Vad är fattigdom? Fattigdom kan mätas på många sätt. UNICEF anser att barn kan räknas som fattiga när de går miste om sina grundläggande rättigheter till.
Sida 1 Så ser svensken på fritidshus 2007 Synovate Temo för Nordea Anna Bäcklund
Regional ojämlikhet i Sverige. En historisk analys KERSTIN ENFLO, EKONOMISK HISTORISKA INSTITUTIONEN LUNDS UNIVERSITET.
Arrangerat av Klimatsamverkan Skåne, ett samverkansorgan i klimatfrågor mellan Region Skåne, Kommunförbundet Skåne och Länsstyrelsen Skåne. Fossilfrihet.
Befolkningsprognos för Mölndals stad 2017−2027
Ahmad Azizi Presentation av genomförda paneler om: Boendefrågor, Folkhälsa och Hemkänsla oktober 2008-maj 2009 Ahmad Azizi
Policy, riktlinjer, handlingsplan för resor och fordon i tjänsten 2014
Sampers användardag Christian Nilsson
Landsbygdskommittén.
Kollektivtrafik på vattnet Ett debattinlägg av Hans Thornell
Hur bygger man in trygghet och säkerhet i livsmiljön?
Regionalt cykelbokslut för 2014
Cykelresor i Stockholm: en jämförelse mellan och
RVU Stockholm 2015 Trafikförvaltningen, Strategisk utveckling
Invånarnas inställning till digitalisering i välfärden Undersökning genomförd av KANTARSIFO på uppdrag av Sveriges kommuner och landsting våren 2018.
Risto Murto, Kommunikationsministeriet
Olika mycket pengar till olika skolor – vilka effekter ger det
Utgångspunkter för regional styrgrupp
Uppsala – tillväxt och hållbarhet
Fördjupad utvärdering Frisk luft 2019
Uppsala – tillväxt och hållbarhet
Befolkningsprognos - förstärka planeringsförutsättningarna
FAKTA OM MALMÖ Demografi Arbetsmarknad Stadsutveckling.
Fördjupad utvärdering Frisk luft 2019
Prognospresentation Västernorrland.
Presentationens avskrift:

Resvanor och faktorer som påverkar bilresandet Jonas Eliasson Trafikdirektör, Stockholms stad Professor i transportsystemanalys, KTH Basfakta om resandet. Fm-andelar, ärenden, reslängder. Fakta om bilresor: ärenden, reslängder. I debatten stort fokus på städernas bilresande, men de tre storstadslänen har bara 25% av bilresandet! Vad påverkar bilresandet? Vi vet att det är många faktorer, men ofta har folk för höga förhoppningar… Jag hinner tyvärr inte gå igenom allt. Riket: BNP och bensinpris förklarar väldigt mycket. Ingen ”peak car”-effekt. (Vi får inget gratis) Länet, regioncentrumsnitt: antalet bilar förklarar ungefär allt. Antalet bilar är i sin tur en funktion av befolkning och BNP/capita (visa bilar/person och BNP/cap). Bensinpriset bör påverka men det blir faktiskt ej sign i denna enkla tidsserie. Innerstadssnitt: även trängselskatt. Obs att trängselskatten ej påverkade regioncentrumsnitt (så att det syntes). Så lokala åtgärder ger lokala effekter (kan lösa lokala problem som trängsel och luftkvalitet). Globala effekter kräver globala åtgärder (kan lösa globala problem som klimat). Även stadsplanering påverkar: syns genom stora skillnader i geografi: en faktor mellan kärna och yttre länet, en faktor 3 till yttersta länet. Om folk i yttre länet reste som i inre länet skulle bilresandet i länet minska med 26%. Hela landet likadant: påverkar mycket om man bor i ”regioncentrum” eller ej. ”Landsbygd” är däremot lika överallt. Så vill man minska bilresandet ska folk bo i städer (stora eller små) och i regionens funktionella centrum – inte pendlingsorter/”funktionella förorter”. Under många decennier stimulerade vi tyvärr pendling/utglesning snarare än förtätning..  

Basfakta om länets resande Arbets- och skolresor utgör 1/3 av resandet. Drygt hälften är fritidsresande. 1/10 är tjänsteresor. Drygt hälften av resandet görs med bil, drygt 1/3 med kollektivtrafik, 3% med cykel Av arbetsresandet görs hälften med kollektivtrafik, knappt hälften med bil, 5% med cykel Av fritidsresandet görs 2/3 med bil, 1/4 med kollektivtrafik Kollektiv- och cykelandelarna högre i regionkärnan

Reslängds- och färdmedelsfördelning

Om länets bilresande Utgörs framför allt av fritidsresor (ca 2/3) Ca 1/4 är arbetsresor Det mesta utgörs av långa resor: 3/4 utgörs av resor över två mil Resor under 5 km utgör 4%

Reslängderna (per resa) verkar inte längre öka (Bastian & Börjesson, 2016) Verkar bero på ökad koncentration av målpunkter och befolkning i regionkärnan och innerstaden Reslängderna ökar i övriga landet

Storstädernas arbetsresor är en liten del av landets bilresande

Faktorer som påverkar bilresandet (exempel) Alternativens … Reskostnad Bränsle, parkering, trängselskatt, kollektivtrafiktaxa… Restid Väntetid, trängseltid, bytestid, anslutningstid… Bekvämlighet Restidsosäkerhet Lättanvändbarhet Trygghet och säkerhet Start- och målpunkters placering och avstånd Stadsmiljö Vanligt med överdrivna förhoppningar på effekternas storlek

BNP/capita och bränslepris viktigast Personbils-km per capita, riket

BNP/capita och bränslepris viktigast Personbils-km per capita, riket

Trafik över regioncentrumsnittet Svart = mätning Rött = ”prognos” enbart baserat på antal bilar i länet (bensinpris, trängselskatt osv ej signifikant effekt)

Antalet bilar i länet beror främst på BNP/capita samt befolkning Bilar/person BNP/capita

Främst andrabilarna som ökar

Trafik över innerstadssnittet Svart = mätning Rött = ”prognos” baserad på antal bilar i länet, bensinpris och trängselskatten Lokala åtgärder ger lokala effekter ”Globala” problem kräver vanligen ”globala” åtgärder

Stads- och regionplanering spelar stor roll – på sikt Bil-km per person Befolkning Bil-km Sthlm-Solna-Sundb 7.6 47% 32% Botk-Hudd-Nacka-Täby-Dand-Lidng 11.1 20% Järf-Tyr-Han-Sollen-UppV 13.1 14% 17% Södt-Ek-UppB-Vall-Värm-Sal-Vax-Öst 16.9 13% Sigtu-Nynäs-Nykv-Norrtä 21.8 6% 12% Täthet och ”kärna” minskar bilresandet radikalt Faktor 2 kärnan – yttre länet; faktor 3 yttersta länet Samma mönster i hela landet Om folk i yttre länsdelarna reste som i de inre länsdelarna skulle länets bilresande minska 26%

Övriga landet – ”täthet” och ”kärna” påverkar bilresandet mest av allt (inte t ex norr/söder) Bil-km per person och dag Tätort Landsbygd Storstad 19 47 Större städer 27 48 Centralorter > 25 000 inv. 30 Förorter 31 50 Centralorter 12 000 - 25 000 inv. 33 46 Centralorter < 12 000 inv. Glesbygdskommuner 34 44 Satellitkommuner 36

Arv av utglesning skapar problem Ökning av arbetsmarknadsregioner 1970-2004

Stockholms effektivaste sätt att minska klimatutsläppen är att göra plats för fler Folks fria val, samhällsekonomisk effektivitet och klimateffektivitet sammanfaller faktiskt!