Politiskt deltagande: Introduktion Om kursen Politiskt deltagande Regimer Regimförändring Förutsättningar för demokrati

Om kursen Delkursen utgår från ett brett politikbegrepp och studerar andra former och aspekter av politik än de rent institutionella. Formerna av politik behandlas både med faktiska och normativa utgångspunkter, hur formerna ser ut och vilka värden som kan tillskrivas dem. Aspekter av politik används för att kunna se och förstå politik ur olika perspektiv som t ex olika deltagande(-former), valsystem, partisystem, deliberation, genus, governance och makt. De metodologiska inslagen innefattar elementär träning i politisk analys av t ex politiskt beteende och diskursiva ansatser.

Om kursen 8/4 13.15-15.00 Introduktion, politiskt deltagande 10/4 10.15-12.00 Utvecklingen av politiskt deltagande 11/4 13.15-15.00 Miniseminarium/ Ideal och normer för politiskt deltagande 15/4 10.15-12.00 Nya former av politiskt deltagande 17/4 13.15-16.00 Seminarium, gruppredovisningar 22/4 13.15-15.00 Politiskt deltagande :Val- och partisystem 24/4 10:15-12:00 Politiskt deltagande: klass och kön 29/4 09.15-12.00 Sammanfattning och intro av hemtenta, 6/5 10.00-17.00 Inlämning av hemtenta via Its Learning

Om kursen (– litteratur): Politiskt deltagande Åsa Bengstsson Statsvetenskap Øivind Østerud Sociala rörelser Åsa Wettergren Andrew Jamison Kapitel: 1, 3, 4, 5, och 6 Grundbok i politiskt deltagande med jämförande data och analys. Kapitel: 11, 12, 13 ,14 och 19 Grundbok i statsvetenskap som används som underlag för diskussion om demokrati, regimer och regimförändring. Kapitel: Intro, 1, 2, 3, 6, 8, 10 och 13 Grundbok till sociala rörelser som används som introduktion till fenomenet och som en översikt över sociala rörelser nationellt och globalt.

Om kursen – litteratur: Kompendium 1: - Linde Jonas & Ekman Joachim (red.)(2006) Demokratiseringsprocesser. Lund, Studentlitteratur. Kap. 10 - Norris, Pippa (2002) Democratic Phoenix. Harvard, Harvard University Press. Kap. 11 Kompendium 2: - Valda texter om val- och partisystem

Politiskt deltagande? (1) All offentlig makt utgår från folket. (RF 1 kap. 1§) Tänk ut tre exempel på när du själv deltar politiskt Diskutera 2 och 2 Tänkbar definition: …att försöka påverka kollektiva utfall

Politiskt deltagande? (2) Tre dimensioner av politiskt deltagande: Vem deltar? Aktörer: (individ, grupp, organisation eller politisk parti, etc.) Hur sker deltagandet? Process: (röstning, makthavarkontakt, demonstration eller bojkott, strejk etc.) Vad är målet för aktiviteterna? Mål: (kommun, stat, EU, företag eller intresseorganisation, etc.)

Politiskt deltagande? (3) Politiskt deltagande är individuellt (men kan ske via organisering) Politiskt deltagande syftar till att påverka samhällsutvecklingen Politiskt deltagande kan ta sig olika uttryck: Valdeltagande inom ramen för den representativa demokratin Partipolitisk aktivitet Aktivitet i intresseorganisationer Aktivitet i enfrågerörelser Utanför nationalstaten (internationella nätverk) Som brukare Som konsument Som aktivist utanför det etablerade systemet Olika typer av politiskt deltagande har olika tröskeleffekter

Politiskt deltagande? (4) Politiska resurser = alla resurser som bidrar till förmåga att agera politiskt Ägande Information och kunskap Tid Relationer och kontakter – access till olika nätverk/forum Egna erfarenheter Självtillit Systemtillit Källorna till politiska resurser har ofta inbördes förstärkande samband som leder till systematiska ojämlikheter

Regimer (1) En regim är en form för statsstyre som syftar till att: Hantera konflikt (intressekamp) Organisera det kollektiva handlandet (styrförmåga) En regim anger: Hur makten är organiserad Hur konfliktlösning ska ske Hur de politiska besluten fattas Vilka politiska roller som existerar Vilka som får utöva politiskt deltagande En regim har ett nära samband med samhällets livsvillkor

Regimer (2) Tre typer: Auktoritära regimer: Totalitära regimer: Mandat från ”folket”/ideologisk likriktning Svaga medborgerliga fri- och rättigheter Viss åtskillnad mellan stat och samhälle Totalitära regimer: Mandat från ”folket”/ideologisk hegemoni Inga medborgerliga fri- och rättigheter Ingen åtskillnad mellan stat och samhälle Demokratiska regimer (etablerade och nya): Mandat från folket/ideologisk pluralism Uttalade medborgerliga fri- och rättigheter Tydlig åtskillnad mellan stat och samhälle

Regimförändring Direkt eller långsiktig (inkrementell) förändring Revolution: Våldsam - direkt förändring av regimtyp genom omformning av politiska institutioner Syftar till genomgripande socioekonomisk förändring Statskupp: Illegal/illegitim rask förändring av politiska positioner (ej nödvändigtvis av regimtyp) Syftar till att stärka politiska maktpositioner Reform: Långsam, kontrollerad och legal förändringsprocess Syftar till att förändra styrelseformen i samhället

Förutsättningar för demokrati (1) Den demokratiska regimens signum: Politiska rättigheter med konkurrens om maktpositioner och inklusion av demos. Framväxt under de senaste 150 åren Två övergripande perspektiv på samhällsutveckling: Struktur: socioekonomiska förhållanden, politisk kultur, politiska institutioner, etc. Aktör: värderingar, strategival och handlingar

Förutsättningar för demokrati (2) Socioekonomi/moderniseringsperspektivet: Ekonomisk tillväxt Urbanisering Social omvälvning (växande medelklass) Politisk kultur: Acceptans av konflikt i samhället/Bejakande av strid mellan politiska alternativ Värdegemenskap om konfliktlösning/Stridens regler och procedurer Tillit mellan individer och Systemtillit Politiska institutioner: (Auktoritativ) värdefördelning, stabilitet och förutsägbarhet Organiserad konfliktlösning Organiserat kollektivt handlande (problemlösning)

Förutsättningar för demokrati (3) Kapitalism och demokrati. Två motsatta perspektiv: Kapitalism en förutsättning för demokrati (socioekonomi) Kapitalismen gynnar framväxten av borgarklassen (medelklass) som i sin tur gynnar demokratin Kapitalismen förutsätter konkurrens och maktspridning i samhället Kapitalism är oförenligt med demokrati (marxism) Liberal demokrati är en skendemokrati (döljer konflikter och maktförhållanden i samhället) Den kapitalistiska ordningen skapar klasskonflikter som omöjliggör kompromisser (och undergräver den liberala demokratin)

Tack för visat intresse! Politiskt deltagande Nästa föreläsning: Utvecklingen av politiskt deltagande Tack för visat intresse!