Begreppsförklaring I bildspelet används begreppet ”Frukt och grönsaker” Detta begrepp inkluderar frukt, grönsaker, bär, rotfrukter och baljväxter, men inte juice och potatis.

Juice Juice räknas INTE längre in i rådet om 500 gram frukt och grönt/dag Anledningen till det är att juice ger mindre mängd fibrer och upplevs därför inte lika mättande som hela frukter och bär, men ger lika mycket energi. Juice bidrar med vitamin C Juice innehåller syra som kan orsaka frätskador på tänderna och därför bör inte juice drickas direkt före tandborstning. Drick juice med måtta. https://www.livsmedelsverket.se/globalassets/rapporter/2015/rapp-5-hanteringsrapport-slutversion.pdf 3

Potatis Potatis räknas INTE in i rådet om 500 gram frukt och grönsaker/dag Anledningen till detta är att en del kan äta större mängder potatis, vilket då skulle ta för stor plats från ”500 g frukt & grönsaker”, och göra variationen av frukt och grönsaker för liten. Näringsrikt baslivsmedel Bidrar till hälsosamma matvanor och är bra ur miljösynpunkt https://www.livsmedelsverket.se/globalassets/rapporter/2015/rapp-5-hanteringsrapport-slutversion.pdf

Rekommendation frukt och grönsaker Barn <4 år Varje dag, gärna vid varje måltid Barn 4-10 år 400 g frukt & grönsaker/dag Barn >10 år & vuxna 500 g frukt & grönsaker/dag Typ av frukt och grönsaker: Av ovanstående mängder bör ungefär hälften utgöras av frukt och bär och hälften utgöras av grönsaker Grova grönsaker, som rotfrukter, kål och lök, bör ätas ofta eftersom det är bra både för hälsa och miljö https://www.livsmedelsverket.se/globalassets/rapporter/2015/bra-livsmedelsval-2-17-rapport-11-2015.pdf https://www.livsmedelsverket.se/globalassets/rapporter/2015/rapp-5-hanteringsrapport-slutversion.pdf

Intag av frukt och grönsaker i olika åldrar 4-åringar 225 gram Barn i årskurs 2 239 gram Barn i årskurs 5 193 gram Endast 10% av barnen kom upp till rekommendationen om 400 gram/dag Barn behöver alltså äta dubbelt så mycket frukt och grönt än de gör för att få i sig mer fibrer, vitaminer och en mer välbalanserad kost. Kostundersökningen Riksmaten barn 2003 https://www.livsmedelsverket.se/globalassets/matvanor-halsa-miljo/kostrad-matvanor/matvaneundersokningar/riksmaten-_-barn_2003_livsmedels_och_naringsintag_bland_barn_i_sverige1.pdf 6

Frukt och grönsakers innehåll Innehåller generellt sett mycket näring Vitaminer Mineraler Antioxidanter Energilågt Fiberrikt

Det är viktigt med frukt & grönsaker Minskad risk för hjärt- och kärlsjukdomar, fetma och vissa cancerformer som cancer i mun, struphuvud, matstrupe, lungor, magsäck och tjock- och ändtarm Förebygger övervikt Bidrar till en balanserad och hälsofrämjande kost Ger bättre förutsättning för en god tandhälsa Främjar järnupptaget genom C-vitamin Ökar intaget av B-vitaminet folat Låg påverkan på miljön jämfört med animalier Positiva hälsoeffekter kan uppnås även vid små ökningar från en låg konsumtion av frukt och grönt https://www.livsmedelsverket.se/globalassets/rapporter/2015/rapp-5-hanteringsrapport-slutversion.pdf

Riskfaktorer som påverkar hälsan, 2015

Näringstäthet och energitäthet Frukt och grönsaker är näringstäta livsmedel, dvs innehåller mycket vitaminer och mineraler i förhållande till energiinnehåll Godis är energitätt dvs innehåller mycket energi men lite eller inga vitaminer och mineraler.

Exempel på näringstäthet Så här mycket energi behöver du under en dag: 100% 0% Energi Så här mycket näring behöver du under en dag: A-vitamin B1 tiamin B2 riboflavin B3 niacin B6 C-vitamin E-vitamin Kalium

Du äter en apelsin Apelsinen bidrar till ditt energibehov: 0% 100% Apelsin Energi Apelsinen bidrar till ditt näringsbehov: A-vitamin B1 tiamin B2 riboflavin B3 niacin B6 C-vitamin E-vitamin Kalium

Du äter en portion broccoli Broccolin bidrar med ytterligare energi: 100% 0% Apelsin Broccoli Energi Broccolin bidrar med ytterligare näring: A-vitamin B1 tiamin B2 riboflavin B3 niacin B6 C-vitamin E-vitamin Kalium Med mycket frukt och grönsaker kommer du enkelt att fylla ditt näringsbehov.

Du äter en påse Ahlgrens bilar Bilarna bidrar med ytterligare energi: 100% 0% Apelsin Broccoli Ahlgrens bilar Energi …men knappast till ditt näringsbehov: A-vitamin B1 tiamin B2 riboflavin B3 niacin B6 C-vitamin E-vitamin Kalium Med godis kommer du snabbt att fylla ditt energibehov utan att få mycket näring.

Hur kommer vi ihåg att äta mer? Tänk på din hand! Fem fingrar symboliserar 5 frukter & grönsaker om dagen

Ät frukt och grönsaker vid varje måltid! Fem om dagen – så blir det! Ät frukt och grönsaker vid varje måltid! 16

Vuxnas frukt- och grönsaksvanor Endast 17 % av vuxna i Sverige uppfyller rekommendationen om att äta 500 gram frukt & grönt per dag! Kvinnor äter i snitt 350 g/dag Män äter i snitt 300 g/dag I Norrbotten är det 12% av männen som äter frukt och grönsaker minst 3 gånger/dag 29% av kvinnorna som äter frukt och grönsaker minst 3 gånger/dag 45 % av männen som äter RISKABELT LITE frukt och grönsaker/dag 23% av kvinnorna som äter RISKABELT LITE frukt och grönsaker/dag Riksmaten vuxna 2010-2011 Hälsa på lika villkor, 2014

Skillnader Barn till föräldrar med lång utbildning konsumerade mer frukt och grönt Barn till föräldrar med utländsk bakgrund åt mer frukt och grönt Bland barn med föräldrar med kort utbildning har andelen barn som äter ohälsosamt fördubblats (från 12% till 24%) Bland barn med föräldrar med hög utbildning är det färre som äter ohälsosamt (från 14% till 10%) https://www.livsmedelsverket.se/globalassets/matvanor-halsa-miljo/kostrad-matvanor/matvaneundersokningar/riksmaten-_-barn_2003_livsmedels_och_naringsintag_bland_barn_i_sverige1.pdf The Nordic Monitoring System 2011–2014, Nordiska Ministerrådet

Faktorer som påverkar barns frukt- och grönsaksintag Föräldrars konsumtion Att barn tidigt får smaka på frukt och grönsaker Tillgänglighet Åtkomlighet (ex prissättning) Ålder, kön Socioekonomi Studier visar att barn som äter mycket frukt och grönsaker äter mindre söta och feta produkter Källa: Föräldrastöd till hälsosamma matvanor och fysisk aktivitet – en kunskapsöversikt, Karolinska Institutets folkhälsoakademi 2009:29 Källa: Enghardt Barbieri H, Pearson M, Becker, W. Riksmaten barn 2003. Livsmedels- och näringsintag bland barn i Sverige. Uppsala: Livsmedelsverket 2006. 19

Hälsosam mat - kostnad Ett hälsosamt ätande är associerat med en högre matkostnad hos svenska barn Orsaken är delvis priset mellan hälsosamma och mindre hälsosamma livsmedel Billigast och mest ohälsosam mat återfanns hos de barn vars föräldrar hade kortast och lägst utbildning Rydén Petra, Haglund, Linda: Diet cost, diet quality and socio-economic position: how are they related and what contributes to differences in diet costs? 2011

Konsumtion av godis År 2011: 267 gram godis och choklad/vecka 13,9 kg/ person och år 55 % sockerkonfektyr 45 % choklad Delfi - marknadsinformation för dagligvarubranschen, 2012 År 2015: 15 kg choklad per person och år 50 % ökning sedan 1980 Jordbruksverket; Livsmedelskonsumtion och näringsinnehåll

Varför gör godis dig sur? Många kommer att hävda att de blir glada av godis. Det är nog sant – med det kommer surt efter. Inte bara i munnen, utan även i humöret. I nästa bild visas en övertydlig bild på hur vårt blodsocker och vårt humör påverkas av sötsaker.

När du vaknar på morgonen är blodsockret lågt efter natten När du vaknar på morgonen är blodsockret lågt efter natten. Du äter en frukost med mycket socker. Då äter du ett äpple och ditt blodsocker håller sig på en lagom nivå ända fram till lunchen. Blodsockret skjuter i höjden och insulin måste tillföras igen. Du äter en Daim och allt upprepas igen. En annan dag äter du gröt och smörgås till frukost. När det är dags för lunch är du inte så hungrig – du har ju småätit hela förmiddagen. Dessutom är du mest sugen på sött. Sannolikheten att du gör ett bra lunchval minskar. Blodsockret stiger snabbt. Tyvärr finns ingen mekanism som hejdar blodsockret att stiga över det normala. Blodsockret stiger inte alls lika fort och du håller en bra nivå fram till mellanmålet då det börjar dala. Helt plötsligt har du för lågt blodsocker och är sugen på något sött. Därför äter du en chokladboll och dricker en läsk. När blodsockret blir för högt måste insulin sänka nivån. Här finns inte heller någon mekanism för att hejda sänkning vid lagom nivå. Nu är sannolikheten stor att du gör ett bra lunchval eftersom du är hungrig. Du har varken småätit eller har sug efter sött. Blodsockernivå INSULIN OPTIMAL NIVÅ När blodsockernivån är för låg blir du sur, grinig, okoncentrerad och hängig. Frukost Lunch 24

Utrymmesmat – vad är det? Ett samlingsnamn på livsmedel som innehåller mycket energi samt fett och/eller socker, men lite av andra näringsämnen, exempelvis: Godis Läsk Snacks Bakverk

Utrymmet är litet Sockerrika livsmedel som godis, läsk, kakor och bakverk bör begränsas så att tillsatt socker inte ger mer än 10 procent av rekommenderat dagligt energintag för någon åldersgrupp Barn behöver näringstät mat för att växa och utvecklas, och därför bör inte utrymmet vara större än nedan Max tillsatt socker/dag per ålder: Ålder Socker (gram) Energi (kcal) 2 år 25-27 g 99-107 6 år 37-39 g 146-156 12 år 52-56 g 209-225

Men barn äter för mycket… Enligt Livsmedelsverkets kostundersökning får barn i åldrarna 4, 8 och 11 år hela 25 % av energin från s k utrymmesmat dvs godis, läsk, snacks och bakverk Källa: Riksmaten – barn 2003

Max utrymmesmat per vecka 6 år 1 kanelbulle 5 dl läsk 1 hg godis 2 piggelin 1 mariekex 2 år 1 kanelbulle 1 glas läsk 80 g lösgodis 12 år 1 kanelbulle 5 dl läsk 1½ hg godis 1 daimstrut 1 piggelin

Budskap vi förmedlar i denna kampanj Ät mer frukt och grönsaker - 5 om dagen Gör frukt och grönsaker lättillgängliga och utrymmesmaten svårtillgänglig Även små förändringar, är bra förändringar! Servera bra mellanmål Minimera utrymmesmaten, tänk lördagsgodis! Undvik småätande Borsta tänderna med fluortandkräm morgon och kväll