Räddningstjänstens ledningskonferens i Västra Götaland 2016-11-24 Jan Wisén MSB

Social oro Hot och våld Pågående dödligt våld Civilt försvar

Utmaning– Blåljuspersonal utsätts för hot och våld i samband med insatser Stenkastning Verbala hot Bränder Ger konsekvenser inte bara för arbetsmiljön……..det här kan både fördröja och förhindra insatser……(Se LSO 1:3) Ett exempel på fördröjd insats var händelse med brand i flerbostadshus i Uppsala i juli 2016. Insatsen (livräddningen) fördröjdes 13-15 minuter på grund av oroligheter i området. Lägenhetsinnehavaren var död vid framkomsten till sjukhuset. Insatsen krävde poliseskort, ett beslut som hade tagits tidigare under kvällen av polis och styrkeledare.

Inrapporterade händelser med innehåll av hot och våld 2010-2015 Från MSB sammanställning av händelserapporter 2010-2015. Uppgifterna är inte statistiskt säkerställda utan bygger på fritextsökning på ”hot och våld vid räddningsinsatser” Innehåller varianter av våld mot personal, från stenkastande ungdomar till enskilda som uppträder aggressivt Problemet med hot och våld mot blåljuspersonal har dock fått en medial uppmärksamhet under 2015/2016 bland annat på grund av förstörda polisbilar och ambulanser vilket också har uppmärksammats av politiker och har blivit en het samhällsfråga.

Exempel Larmorsak: Brand i en fristående reklamskylt. 22:13 Bil 101 ut... När styrkan kommer fram till platsen och skall undersöka reklamskylten så utsätts styrkan för stenkastning utförd av ungdomar. Tre gatstenar kastas mot personalen. Personalen iakttar försiktighet vid den fortsatta insatsen. I detta läge fanns ej polis på plats…….

Exempel forts. Brand i container. Under släckningsarbetet attackeras personalen av ett ungdomsgäng som kastar sten mot personalen och bilen (1010). Beslut: Omedelbart avbryta insatsen, larma polis genom. Avaktade på plats för att möta polisen och redogöra händelsen.  

Mycket fakta finns…… Det finns mycket arbete gjort, bland annat har MSB tidigare totalt satsat 18 miljoner kronor på forskning och studier kring området. Detta har resulterat i 6 rapporter, 5 forskningsprojet samt 2 metodbeskrivningar. …..som en del av mycket annat arbete, nationellt och internationellt

Omvärldsanalys I projektet har vi omvärldsbevakat, och vi kan konstatera att det finns mycket gjort sedan tidigare där den här problematiken är väl känd. Norges PLIVO-koncept Active shooter guide FEMA Erfarenheter från tidigare genomförda terrorattacker etc….

Från storstadsregioner till andra städer… Göteborg Norrköping Stockholm Eskilstuna Malmö Borås Under senare år har hot och våld mot blåljuspersonal uppmärksammats över hela landet, från att vara en storstadfråga är det nu tydligt att även andra platser har liknande utmaningar Storstadsregionerna har under lång tid arbetat förebyggande mot hot och våld med bra resultat…… Växjö Uddevalla

Ygeman kallade till ett möte med anledning av………………… Parallellt med detta skickar Stockholm och Göteborg in en skrivelse med en önskan om ett gemensamt koncept för räddningstjänstens taktiska agerande vid PDV, terrorattentat. Resulterade i två spår Våld mot blåljuspersonal Samverkan vid pågående dödligt våld i publik miljö (PDV)

Seminarier MSB tog initiativet och samlade berörda aktörer och organisationer där vi nu har genomfört tre möten. Det inledande seminariet var indelat i två olika avsnitt: 1. Förebyggande av hot och våld mot blåljuspersonal 2. Taktiskt agerande vid pågående livshotande våld i publik miljö (PDV). Definitionen på PDV utgår från Polismyndighetens nomenklatur och avser händelser som skolskjutningar, pågående terrorattentat eller liknande. Målet med mötet var att ringa in möjligheter och utmaningar, diskutera behov av samverkanskoncept samt att ta fram förslag på eventuella lösningar både vad gäller hot och våld mot blåljuspersonal och pågående livshotande våld i publik miljö (PDV).

Två spår Hur förebygger vi social oro och hot och våld mot ”blåljuspersonal” Taktiskt agerande vid PDV (skolskjutningar, terrorattentat etc)

Några reflektioner om hot och våld mot blåljuspersonal Vardag för några (polisen) Påverkar insatstider Det förebyggande arbetet kräver en långsiktig strategi (räddningstjänsten) Rekrytering av mångfald viktig För polisen var händelsetypen ”hot och våld mot personal” en naturlig del av deras vardag och de arbetar med ett visst förebyggande arbete kring detta. Ambulanspersonalen råkar också ut för hot och våld mot personalen, men de arbetar inte förebyggande i dagsläget, framförallt på grund av att de saknar resurser för denna typ av arbete. Räddningstjänsterna i Malmö, Göteborg och Stockholm har också erfarenheter av hot och våld mot personal och har sedan ett antal år arbetat med att förebygga detta med gott statistiskt redovisat resultat.

Några reflektioner kring pågående dödligt våld i publik miljö (PDV) Gemensam strategi saknas Få har erfarenhet Svårt för insatspersonalen att bedöma risker Inga samstämmiga begrepp Flera parallella händelser ställer krav på ledning Deltagarna ansåg att den här typen av händelse saknar generellt en gemensam strategi för hur de ska hantera händelsen i samverkan (dock ligger polisen långt framme), likaväl som gemensamma begrepp och definitioner. Förberedelserna är viktiga men få har samverkansplaner eller erfarenheter av den här typen av händelser.  

Nästa steg ”Hot och våld” Sammanställa de ”goda” exemplen på lokalt genomförda förebyggande arbeten (rtj i storstäderna har kommit långt) Utarbeta en nationell vägledning När det gäller resultat från seminarierna har aktörerna gemensamt kommit fram till följande: Hot och våld mot blåljuspersonal Vi kan konstatera att när det gäller hot och våld mot blåljuspersonal så har räddningstjänsterna i storstadsregionerna redan kommit långt med det förebyggande arbetet. Deras initiativ och deras arbete ska nu ligga till grund för en vägledning på nationell nivå. PDV När det gäller PDV ansåg deltagarna att arbetet ska resultera i en aktörsgemensam planering för taktiskt agerande vid insatser vid pågående livshotande våld i publik miljö (PDV). Vi håller just nu på att initiera ett pilotprojekt i Stockholm och Göteborg för aktörsgemensam insatsplanering för händelser med PDV i syfte att utveckla en nationell vägledning

Nästa steg ”PDV” I samverkan genomföra ett pilotprojekt för insatsplanering våren 2017, som grund för en nationell vägledning. Pilotprojektet genomförs i Stockholm och Göteborg När det gäller resultat från seminarierna har aktörerna gemensamt kommit fram till följande: Hot och våld mot blåljuspersonal Vi kan konstatera att när det gäller hot och våld mot blåljuspersonal så har räddningstjänsterna i storstadsregionerna redan kommit långt med det förebyggande arbetet. Deras initiativ och deras arbete ska nu ligga till grund för en vägledning på nationell nivå. PDV När det gäller PDV ansåg deltagarna att arbetet ska resultera i en aktörsgemensam planering för taktiskt agerande vid insatser vid pågående livshotande våld i publik miljö (PDV). Vi håller just nu på att initiera ett pilotprojekt i Stockholm och Göteborg för aktörsgemensam insatsplanering för händelser med PDV i syfte att utveckla en nationell vägledning

Samhällsskydd och beredskap handlar om skydd mot olyckor, krisberedskap och civilt försvar. Denna beskrivning visualiserar beståndsdelarna inom dessa verksamheter samlat. Kärnan i beskrivningen är behovet att skydda vissa värden (det som ska skyddas) mot oönskade händelser (det som hotar). Förmågan som ska skapas handlar om att förebygga det som riskerar att inträffa och att hantera konsekvenserna av det som inträffar. En mängd olika aktörer är ansvariga för att bygga och bära upp en sådan förmåga. Utvecklingen går att påverka med olika slags styrinstrument.

Det som ska skyddas Arbetet med samhällsskydd och beredskap ska bidra till såväl individens som samhällets och nationens säkerhet. De värden som ska skyddas utgår från mål formulerade av riksdagen och regeringen. Det som hotar: Det som hotar är händelser som kan medföra skadeverkningar på det som ska skyddas. På en övergripande nivå kan vi, när det handlar om samhällsskydd och beredskap, tala om tre typer av händelser: olyckor, kriser och krig. Den förmåga som ska skapas: För att värna det som ska skyddas krävs förmåga att i möjligaste mån se till att olyckor, kriser eller krig inte inträffar eller uppstår, men även förmåga att hantera de negativa konsekvenserna av sådana händelser när de ändå inträffar eller uppstår. Alltså: förebygga händelser och hantera händelser. De som ska agera: Samhällsskydd och beredskap inbegriper stora delar av samhället och kräver att många tar ansvar och agerar. Det är aktörerna som bär upp förmågan i samhället. Styrinstrument: Styrinstrument handlar om sådant som kan användas för att påverka arbetet med att skapa en förmåga inom samhällsskydd och beredskap. I grunden finns det tre typer av styrinstrument: Regelstyrning - Att få någon att göra något för att den måste Ekonomisk styrning - Att få någon att göra något för att den tjänar på det Kunskapsstyrning - Att få någon att göra något för att den själv ser att det är rätt eller nödvändigt