Version 0.9 2016-10-10 www.msb.se #grundSoL Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar Modul 01: Den svenska modellen för att.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Barns psykiska ohälsa – ett prioriterat arbete
Advertisements

I detta bildspel reflekterar kollegor i olika ämnen tillsammans över språkliga handlingar i klassrummet. Underlag till diskussionen är den uppgift som.
Krishanteringssystemets framväxt Samordning, samverkan utmaningar
Nationell riskbedömning
”Språk, lärande och identitetsutveckling är nära förknippade
Mål och betygskriterier
Beskrivning av området samhällsskydd och beredskap
Vad innebär ett barnperspektiv
Risk- och sårbarhetsanalyser Handlingsprogram
Hot och risker Hur ser då hoten och riskerna ut?
Övergripande inriktning för samhällsskydd och beredskap
Landstingsstyrelsens förvaltning
EN MODELL FÖR SAMVERKAN:
Känna till och ha provat metoder och verktyg för processledning
Handledarutbildning Delkurs 4 Barn- och fritidsprogrammet BF
Samhällets krisberedskap – kommunen i fokus
Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar
Vad är SAMÖ 2016? SAMÖ 2016 är en övning för att pröva och beskriva den gemensamma nationella förmågan att hantera en kris i samhället. Övningen ska pröva.
Utvecklingsprocess för centrala myndigheter
Utgångspunkter och förhållningssätt Djurönäset 15 april 2015
Krishanteringssystemet Regeringsformen - Offentligrättsliga principer
Om denna presentation: Version Denna PPT-presentation tillsammans med det talspråksmanus du hittar i anteckningssidorna är framtaget för att.
Krishanteringssystemet & grundläggande lagar
Arbetssätt. Etablera gemensamma former Inriktnings- och samordningsfunktion StödKontakt.
Om denna presentation: Version Denna PPT-presentation tillsammans med det talspråksmanus du hittar i anteckningssidorna är framtaget för att.
Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar - att uppnå gemensam inriktning och samordning Namn Efternamn Datum Version 1.0,
Kriskommunikationssamverkan i Västra Götalands län – inriktning och rutiner.
Utvecklingsprocess för centrala myndigheter Träff 2 – 30 sep-1 okt 2015.
Informationssamordning i praktiken Inger Frendel Utvecklare kriskommunikation/Krisinformation.se Enheten för samordning, MSB.
Om denna presentation: Version Denna PPT-presentation tillsammans med det talspråksmanus du hittar i anteckningssidorna är framtaget för att.
Om denna presentation: Version Denna PPT-presentation tillsammans med det talspråksmanus du hittar i anteckningssidorna är framtaget för att.
Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar #grundSoL Introduktion till gemensamma grunder för samverkan.
Om denna presentation: Version Denna PPT-presentation tillsammans med det talspråksmanus du hittar i anteckningssidorna är framtaget för att.
Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar Modul 02: Aktörer och deras roller och ansvar #grundSoL.
Om denna presentation: Version
Version #grundSoL Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar Modul 01: Den svenska modellen för att.
Namn Efternamn Datum Version
Version #grundSoL Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar Modul 06: Stöd till inriktnings- och samordningsfunktion.
Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar Material och metodstöd När projekt LOS avslutas kommer MSB:s linjeverksamhet att fortsätta.
Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar Modul 02: Aktörer och deras roller och ansvar #grundSoL Detta är en av.
Version #grundSoL Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar Modul 01: Den svenska modellen för att.
Om denna presentation: Version
Övningsstöd för aktörer inom samhällsskydd och beredskap
Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar Modul 07: Informationsdelning och lägesbild #grundSoL Detta är en av åtta.
Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar Modul 03: Aktörsgemensamma former #grundSoL Detta är en av fyra grundmoduler.
Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar Modul 05: Att stå värd för en inriktnings- och samordningsfunktion #grundSoL.
Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar Modul 03: Aktörsgemensamma former #grundSoL Detta är en av fyra grundmoduler.
Version #grundSoL Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar Modul 06: Stöd till inriktnings- och samordningsfunktion.
Version #grundSoL Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar Modul 08: Rollen som inriktnings- och.
Fokus i fördjupad utvärdering av miljömålen 2015
Version #grundSoL Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar Modul 01: Den svenska modellen för att.
Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar Modul 03: Aktörsgemensamma former #grundSoL Detta är en av fyra grundmoduler.
Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar Modul 03: Aktörsgemensamma former #grundSoL Detta är en av fyra grundmoduler.
Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar Modul 02: Aktörer och deras roller och ansvar #grundSoL Detta är en av.
Om denna presentation: Version
Om denna presentation: Version
Version #grundSoL Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar Modul 06: Stöd till inriktnings- och samordningsfunktion.
Version #grundSoL Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar Modul 01: Den svenska modellen för att.
Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar Modul 08: Rollen som inriktnings- och samordningskontakt #grundSoL Detta.
Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar Modul 07: Informationsdelning och lägesbild #grundSoL Detta är en av åtta.
Risk- och sårbarhetsanalyser
-vad innebär det för oss inom Region Östergötland?
Vägledningsdokument för Vuxna Psykiatri Missbruk
Lokal ISF Att åstadkomma inriktning och samordning
Lokal ISF Att åstadkomma inriktning och samordning
Inriktnings- och samordningsfunktion på lokal nivå
Lokal ISF Att åstadkomma inriktning och samordning
Kontinuitetshantering – Scenarier med diskussionsunderlag
Lokal ISF SAMVERKAN OCH LEDNING Tränings- och diskussionsfrågor.
Inriktnings- och samordningsfunktion på lokal nivå
Presentationens avskrift:

Version 0.9 2016-10-10 www.msb.se #grundSoL Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar Modul 01: Den svenska modellen för att hantera samhällsstörningar inklusive regelverk www.msb.se #grundSoL Detta är en av fyra grundmoduler i utbildningspaketet ”Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar”. Modulen ligger på en grundläggande nivå. Denna powerpoint-presentation är ett utbildningsmaterial för att kunna genomföra den modulen. (Modul 01) Det finns också ett huvudmaterial i form av ett PM som är tänkt att vara ett detaljerat stöd för dig som genomförare – dels med vilka förberedelser som behöver göras inför genomförandet, dels med ett detaljerat upplägg.

Utbildningsmaterial – 8 moduler à 3,5 tim Version 0.9 2016-10-10 Utbildningsmaterial – 8 moduler à 3,5 tim Funktioner/roller Informations-delning och lägesbild Rollen som inriktnings- och samordnings-kontakt Fördjupning Att stå värd för en inriktnings- och samordnings-funktion Stöd till inriktnings- och samordnings-funktion Bas Den svenska modellen för att hantera samhällsstörningar samt regelverk Bilden ger en översikt av de olika modulerna Den röda ringen markerar just denna modul, en del av basen. Aktörer och deras roller och ansvar Aktörsgemen-samma former Kriskommunikation Version 1.1 2017-02-22

Den svenska modellen för att hantera samhällsstörningar samt regelverk Version 0.9 2016-10-10 Den svenska modellen för att hantera samhällsstörningar samt regelverk Syftet är att du ska utveckla kunskaper om ”den svenska modellen för att hantera samhällsstörningar” inklusive regelverk för att kunna bidra till inriktning och samordning i samband med samhällsstörningar. Den svenska modellen för hantering av samhällsstörningar – är fastställd i samband med framtagandet av Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar. Version 1.1 2017-02-22

Version 0.9 2016-10-10 Kunskapsmål Beskriva samhällets krisberedskap, inklusive regeringens, Regeringskansliets, länsstyrelsernas, kommunernas och landstingens/regionernas ansvarsområden, det geografiska områdesansvaret samt sektorsmyndigheternas roller och ansvar. Förklara aktörsgemensamma centrala termer Ange de värden som ska skyddas Beskriva offentliga aktörers mandat att åstadkomma inriktning och samordning vid samhällsstörningar Ange regelverk som rör andra aktörers hantering av samhällstörningar och som är nödvändiga att förstå egna uppdrag och roller Kunskapsmålen för modulen återkommer också mot slutet av denna presentation och blir en avstämning kring om målen har uppnåtts. Kunskapsmålen är hämtade från boken ”Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar” (MSB777), sid 155-166. Målen kan upplevas som höga, men vi har valt att använda de mål som är fastställda i boken. Version 1.1 2017-02-22

Program Inledning Övergripande introduktion Version 0.9 2016-10-10 Program Inledning Övergripande introduktion Centrala termer och begrepp Diskussion utifrån centrala termer och begrepp Den svenska modellen för att hantera samhällsstörningar Regelverk Reflektion Avslutning Programmet ger en översikt av upplägget för deltagarna. Mer detaljer kring tider och annat hittar du i PM:et för Modul 01: Den svenska modellen för hantering av samhällstörningar inklusive regelverk. Version 1.1 2017-02-22

Kort presentationsrunda Version 0.9 2016-10-10 Kort presentationsrunda Namn Organisation Arbetsuppgifter vid samhällsstörning Mycket kort presentation av föreläsare och deltagare utifrån nyckelorden (namn, organisation och arbetsuppgifter vid samhällsstörning). Version 1.1 2017-02-22

Film - Beskrivning av området samhällsskydd och beredskap Version 0.9 2016-10-10 Film - Beskrivning av området samhällsskydd och beredskap Film – Beskrivning av området samhällsskydd och beredskap (Längd 2:22 min) Syftet med filmen är att den tydliggör och förstärker det som är skyddsvärt vid en samhällsstörning, är med i ”Övergripande inriktning för samhällsskydd och beredskap” – fastställt 2014 av GD Helena Lindberg, MSB. Inriktningen består av en beskrivning av samhällsskydd och beredskap samt tio övergripande principer och förhållningssätt som bör vara vägledande för alla som arbetar inom området. Inriktningen ska ge en gemensam karta för aktörerna och skapa en grund för gemensam riktning i arbetet. Den ska underlätta kommunikation och samverkan mellan olika verksamheter och tydliggöra behov av åtgärder och prioriteringar, så att aktörerna kan kraftsamla. Beskrivningen visualiserar beståndsdelarna inom samhällsskydd och beredskap samlat. Det handlar om behovet att skydda vissa värden (det som ska skyddas) mot oönskade händelser (det som hotar). Förmågan som ska skapas handlar om att förebygga det som riskerar att inträffa och att hantera konsekvenserna av det som inträffar. En mängd olika aktörer är ansvariga för att bygga och bära upp en sådan förmåga. Utvecklingen går att påverka med olika slags styrinstrument. Dessa skyddsvärden utgår ifrån mål formulerade av regeringen och riksdagen i Sverige Människors liv och hälsa Samhällets funktionalitet Demokrati, rättssäkerhet och mänskliga fri- och rättigheter Miljö och ekonomiska värden Nationell suveränitet. Version 1.1 2017-02-22

Version 0.9 2016-10-10 Det vi skyddar Länken i bilden är extramaterial: En film som ger en övergripande presentation av Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar, där även skyddsvärden nämns. I din yrkesroll har du en uppgift att tillsammans med andra säkerställa att samhället fungerar eller på något sätt bidra till att skydda samhällets skyddsvärden. Det är de värden som regering och riksdag har satt som mål för samhällets krisberedskap, det som ska skyddas. Det är: Människors liv och hälsa Samhällets funktionalitet Demokrati, rättssäkerhet och mänskliga fri- och rättigheter Miljö och ekonomiska värden Nationell suveränitet. Vi har alla ett ansvar, en skyldighet, att se till att vi på ett effektivt sätt samverkar för att skydda samhällets värden. I boken ”Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar” kan du läsa mer om vad som är skyddsvärt s. 15. för att ge flera exempel. Denna bild förstärker förståelsen av det som ska skyddas, som ett tillägg till filmen. En övergripande presentation av utgångspunkter och förhållningssätt Filmtips där Olof Ekman, forskare och utvecklare MSB, berättar om den utökade ansvarsprincipen, vikten av helhetssyn samt behov och effekter. Version 1.1 2017-02-22

Version 0.9 2016-10-10 Film - Introduktion till gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar Film: Introduktion till gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar (längd 4:01). Filmen tar upp centrala termer som är förutsättningar för att åstadkomma effekt vid en samhällsstörning. Effekt handlar om att fokusera på vad som bör åstadkommas och att använda samhällhets resurser så effektivt som möjligt för att möta de totala behoven. Termer och begrepp – inriktning, samordning, samverkan och ledning – utvecklas i bild 13. Version 1.1 2017-02-22

Aktörsgemensamt Ett aktörsgemensamt språk Version 0.9 2016-10-10 Länken i bilden är extramaterial: En film där Olof Ekman, forskare och utvecklare på MSB, berättar om två viktiga termer aktörsgemensamt och samhällsstörningar vilka lyfts fram inom Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar. Du kanske arbetar som beredskapssamordnare i en kommun, ett landsting, en länsstyrelse. På ett privat företag som arbetar med samhällsviktig verksamhet. Eller en frivillig organisation. Till exempel med säkerhet, sjukvård, hälsa, trafik, ekonomi, livsmedelsförsörjning, smittskydd. På en stor eller liten myndighet eller organisation, centralt, regionalt eller lokalt. De vi kallar aktörer i samhället. De gemensamma grunderna vi talar om här riktar sig till ALLA aktörer som har ett ansvar och kan bli inblandade i hanteringen av samhällsstörningar. På alla samhällsnivåer och inom alla samhällssektorer. De gemensamma grunderna handlar om aktörsgemensamma situationer – när vi ska agera tillsammans (inte i det aktörsinterna, dvs. inom en organisation). Ett aktörsgemensamt språk Version 1.1 2017-02-22

Vid samhällsstörningar Version 0.9 2016-10-10 Vid samhällsstörningar Det inträffar saker dagligen som hotar och skadar det som ska skyddas i samhället. I de gemensamma grunderna kallas det samhällsstörningar. Det kan vara allt från en mindre olycka, ett dammbrott, en skogsbrand eller ett dataintrång. Det kan till och med vara krigsfara eller krig. Det är ofta oväntat men det kan vara förväntat (ett oväder) eller till och med planerat (ett statsbesök, ett prinsessbröllop, en fotbollsmatch). Samhällsstörningar är alltså ett gemensamt uttryck för alla delar i hotskalan, det vill säga olyckor, kriser, krig och annat som har med samhällsskydd och beredskap att göra. Normalt klarar vi av samhällsstörningar i samhället med en eller ett par aktörer inblandade, men det kan ibland krävas många fler. Erfarenheter från större övningar och verkliga händelser visar att samhället – aktörer – ofta brister i att hantera händelser tillsammans. Att använda termen samhällsstörningar är ett sätt att öppna upp för att förstå en händelse ur flera perspektiv. Att använda termerna olycka, kris, krig riskerar att utgå mycket från lagstiftning och myndighetsuppdrag. Vi vill använda ordet samhällsstörningar för att det kan leda att fler känner sig berörda i att hantera en, eller flera samtidiga, händelser. Säger man att det inträffat en ”olycka” kanske det främst är polisen, räddningstjänsten och akutsjukvården som känner sig berörda. Men säger man samhällsstörningar, då tror vi att det blir lättare för fler att snabbt komma på tå och tänka ”Hur kan denna samhällsstörning beröra mig och vår verksamhet?”, ”Vilka fler i kommunen, eller länet kan bli berörda?” Kanske det är en olycka som kräver expertis eller agerande från en nationell myndighet? Då ska man hellre prata om samhällsstörningar än om en olycka. Version 1.1 2017-02-22

Ett aktörsgemensamt språk Version 0.9 2016-10-10 Ett aktörsgemensamt språk Inriktning och samordning För att förstå varandra behöver aktörerna mena samma sak när ett specifikt ord används. Man behöver bli ”tvåspråkig” för att både kunna använda den egna organisationens språk och det aktörsgemensamma. Några termer är särskilt viktiga: inriktning, samordning, ledning och samverkan. I gemensamma grunder för samverkan och ledning är termerna inriktning och samordning centrala. Definitionerna av dessa termer sätter fokus på vad som ska uppnås . Fördelen med att beskriva inriktning och samordning som effekter är bland annat att uttrycka klart vad själva syftet är med samverkan och ledning. Det motverkar en inåtblickande syn som fokuserar på aktiviteter istället för att det som ska åstadkommas (effekterna). Version 1.1 2017-02-22

Version 0.9 2016-10-10 Viktiga termer Länken i bilden är extramaterial: En film om Inriktning och samordning som effekter. Enkelt uttryckt handlar hanteringen av samhällsstörningar ytterst om att omsätta aktörernas förmåga till effekt på bästa sätt. Om samhällets samlade resurser ska kunna användas på bästa sätt behöver de ha inriktning och samordning. Inriktning och samordning är att se som effekter. Inriktning och samordning kan då åstadkommas bland annat genom funktionerna samverkan eller ledning. Inriktning är orientering av tillgängliga resurser mot formulerade mål. Inriktning är en effekt av ledning och/eller samverkan, hos de resurser som hanterar samhällsstörningar. Varje aktör har alltid en egen inriktning. När flera aktörer fungerar tillsammans finns det också en aktörsgemensam inriktning. Samordning är anpassning av aktiviteter och delmål så att tillgängliga resurser kommer till största möjliga nytta. Samordning är en effekt av ledning och/eller samverkan hos de resurser som hanterar samhällsstörningar. Samordning handlar om att aktörer inte ska vara i vägen för varandra, och hjälpa varandra där det går. Ledning är den funktion som, genom att en aktör bestämmer, åstadkommer inriktning och samordning av tillgängliga resurser. Ledning förknippas ofta med hierarkier och enskilda organisationer, men kan också ske i aktörsgemensamma situationer. Ledning kan grundas i mandat (juridisk grund) eller i överenskommelse (social grund). Samverkan är den funktion som, genom att aktörer kommer överens, åstadkommer inriktning och samordning av tillgängliga resurser. Med dessa definitioner blir det tydligare vad vi vill uppnå i det aktörsgemensamma arbetet – att fokusera på effekten. I de gemensamma grunderna använder vi framförallt termerna inriktning och samordning eftersom det sätter fokus på effekten som ska uppnås med hjälp av samverkan eller ledning. Version 1.1 2017-02-22 Inriktning och samordning som effekter Film med Olof Ekman, forskare och utvecklare på MSB, som berättar om innebörden i termerna inriktning, samordning, samverkan och ledning.

Enskild uppgift Läs scenariot: Dammen som är på väg att brista Version 0.9 2016-10-10 Enskild uppgift Läs scenariot: Dammen som är på väg att brista - Vilka skyddsvärden är hotade? Människors liv och hälsa Samhällets funktionalitet Demokrati, rättssäkerhet och mänskliga fri- och rättigheter Miljö och ekonomiska värden Nationell suveränitet. Syftet med uppgiften är att varje deltagare skall få möjlighet att utifrån sitt perspektiv komma fram till vad som är hotat, för att sedan kunna föra en diskussion med andra deltagare. Skriv ut scenariot Dammen som är på väg att brista och dela ut till varje deltagare (finns på sid 7 i Handledning för utbildning, Gemensamma grunder för samverkan och ledning). Låt deltagarna enskilt läsa scenariot och fundera utifrån frågeställningen vilka skyddsvärden som är hotade. Version 1.1 2017-02-22

Diskussion Scenario: Dammen som är på att brista Version 0.9 2016-10-10 Diskussion Scenario: Dammen som är på att brista - Formulera en övergripande inriktning för det aktörsgemensamma arbetet. - Vilka skyddsvärden är hotade? - Beskriv den samordning som behöver åstadkommas. - Lista de resurser som kan behövas från de aktörer som redan är engagerade, behövs ytterligare resurser från andra aktörer? Syftet med uppgiften är att deltagarna ska träna sig i att använda vissa aktörsgemensamma centrala termer samt diskutera kring vad som ska skyddas. De får också möjlighet att diskutera kring vad som behöver samordnas och vilken inriktning som kan vara aktuell. Du kan med fördel komplettera med följande frågor för ett klargörande kring roll och ansvar: - Vem gör vad för att samordning ska åstadkommas? (för att samordning ska åstadkommas behöver man genom samverkan göra överenskommelser på olika nivåer – lokal, regional och nationell nivå). - Vad ska min aktör göra för att bidra? Reflektera kring frågorna, i mindre grupper, i ca 20 min. (Ytterligare frågeställningar finns på sid 7 i Handledning för utbildning) Låt 2-3 grupper redovisa i forum vad de har kommit fram till. Version 1.1 2017-02-22

Film - Den svenska modellen för att hantera samhällstörningar Version 0.9 2016-10-10 Film - Den svenska modellen för att hantera samhällstörningar Länken i bilden: Film om den svenska modellen för att hantera samhällsstörningar (Längd: 5:23). Syftet med att visa filmen är att få en övergripande presentation av den svenska modellen för hantering av samhällsstörningar och denna blir då en utgångspunkt för fortsättningen av utbildningen. Den svenska modellen för hantering av samhällsstörningar Version 1.1 2017-02-22

Den svenska modellen för att hantera samhällsstörningar Version 0.9 2016-10-10 Den svenska modellen för att hantera samhällsstörningar Lokal nivå Kommuner Regional nivå Länen och landstingen/regionerna brukar ses som den regionala nivån. Först några grundläggande fakta om hur samhället är uppbyggt för att lägga en grund för det vi ska tala om framöver: Vi har tre samhällsnivåer. Alla aktörer i samhället har olika roller, ansvar och mandat. Detta ska vi inte fördjupa oss i denna presentation, men i Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar finns en genomgång av aktörer, roller och ansvar och regelverk som styr hanteringen av samhällsstörningar. Till dessa tre nivåer tillkommer förstås även den internationella nivån. Vi måste enligt internationella avtal i kris- och olyckssammanhang samarbeta andra länder oaktat om de är med inom EU eller inte. Det gäller t.ex. avtal och regelverk inom energiområdet eller hälso-/smittskydd. Den dimensionen kommer vi inte heller att fördjupa oss i denna presentation, fokus ligger på hanteringen i Sverige. Nationell nivå Internationell nivå EU, FN, OECD, bilaterala avtal m.m. Riksdag, regering och myndigheter. Version 1.1 2017-02-22

Tre viktiga principer Ansvarsprincipen Närhetsprincipen Version 0.9 2016-10-10 Tre viktiga principer Ansvarsprincipen Den som har ansvar för en verksamhet under normala förhållanden ska ha det också under en krissituation. Aktörerna ska även stödja varandra och samverka, det kallas ”den utökade ansvarsprincipen”. Närhetsprincipen En kris ska hanteras där den inträffar och av de aktörer som är närmast berörda och ansvariga Likhetsprincipen Det finns tre principer som är extra viktiga att känna till (se text i bilden): Ansvarsprincipen (inklusive den utökade ansvarsprincipen) Närhetsprincipen Likhetsprincipen Ansvarsprincipen innebär att den som har ansvar för en verksamhet i normala situationer också har motsvarande ansvar vid en störning i samhället. Regeringen har tydliggjort att ansvarsprincipen även innebär att alla aktörer som berörs av en störning, direkt eller indirekt, som kan bidra till att hantera konsekvenserna har ett ansvar att agera även i osäkra lägen. Ansvarsprincipen innebär också att aktörerna ska stödja och samverka med varandra, detta brukar kallas den utökade ansvarsprincipen. Förslag finns att principerna ska ändras till Ansvar, Samverkan och Handling enligt rapporten Ansvar, samverkan och Handling (Ju2015/1400/SSK) • Ansvarsprincipen innebär att den som har ett ansvar i normala situationer har motsvarande ansvar inför och under olyckor och kriser. • Samverkansprincipen innebär att aktörer som berörs av en kris ska samverka med varandra för att säkerställa god samordning och effektivt resursutnyttjande. • Handlingsprincipen innebär att aktörerna ska agera proaktivt och vidta nödvändiga åtgärder även i osäkra situationer med brist på information. Kritik mot närhetsprincipen – aktörerna tenderar att uppfatta principen som en signal om försiktighet och att undvika att lägga sig i andra aktörers arbete. Kritik mot likhetsprincipen – ger signal om att avvakta med att anpassa organisation och arbetssätt till aktuella behov vid händelsen. Beroende på deltagarna intresse kan man med fördel låta dem diskutera vad de nya principerna kan innebära i aktörsgemensamma sammanhang, möjligheter / utmaningar Under en kris ska verksamheten fungera på liknande sätt som vid normala förhållanden – så långt det är möjligt. Version 1.1 2017-02-22

Geografiskt områdesansvar Version 0.9 2016-10-10 Geografiskt områdesansvar Kommun Länsstyrelse Även principen om Geografiskt områdesansvar är viktigt att nämna eftersom det är något vi kommer att återkomma till (när vi pratar om aktörsgemensamma former). Det är ansvar att verka för att samordningen fungerar mellan alla som är inblandade i hanteringen. I boken ”Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar” kan du läsa mer om geografiskt områdesansvar på s.26 Kommunerna har det geografiska områdesansvaret i kommunen länsstyrelserna i länet och regeringen för hela landet. Hur ansvaret ser ut och vad det innebär är olika på de olika nivåerna. Regering Version 1.1 2017-02-22

Enskild uppgift Läs artikeln: Så slog stormen mot Sverige Version 0.9 2016-10-10 Enskild uppgift Läs artikeln: Så slog stormen mot Sverige Fundera på följande frågor - Vem har geografiskt områdesansvar? - Vem har sektorsansvar? - Vad innebär ansvar, närhet och likhetsprinciperna i denna samhällstörning? - Vilka aktörer behöver kommunicera? - Vilka aktörer behöver genom samverkan skapa en gemensam samordning och inriktning? Syftet med uppgiften är att varje deltagare får tänka till utifrån sitt eget perspektiv först för att kunna bidra i påföljande diskussion. Låt deltagarna enskilt läsa artikeln Så slog stormen mot Sverige och svara på frågorna. Version 1.1 2017-02-22

Gruppuppgift Artikel: Så slog stormen mot Sverige Version 0.9 2016-10-10 Gruppuppgift Artikel: Så slog stormen mot Sverige Visualisera på blädderblocksblad Vilka aktörer kan bli involverade? Dra linjer mellan deras relationer. Redovisning Sätt upp blädderblocksbladen i lokalen och gå runt och reflektera kring likheter och skillnader. Syftet med diskussionen är att alla bidrar med sina perspektiv, deltagarna får möjlighet att jämföra olikheter och likheter med sina svar på frågorna. De får också möjlighet att identifiera gråzoner Be deltagarna att skapa en överblick t.ex. genom att på blädderblocksblad visualisera involverade aktörer och deras relationer utifrån artikeln. Låt deltagarna sätta upp dessa blädderblocksblad på whiteboard eller motsvarande yta och reflektera en stund kring likheter och skillnader. Version 1.1 2017-02-22

Version 0.9 2016-10-10 Regelverk Diskutera - Vilka centrala regelverk gäller vid en samhällsstörning? Syftet med uppgiften är att deltagarna ska få möjlighet att diskutera och inventera sina kunskaper kring centrala regelverk innan de tar del av filmen Låt deltagarna diskutera två och två, ca 5 min, vilka centrala regelverk som gäller vid en samhällsstörning. Fånga upp deras förslag på witeboard eller blädderblocksblad. Version 1.1 2017-02-22

Film – Regelverket vid störningar Version 0.9 2016-10-10 Film – Regelverket vid störningar Syftet med att visa filmen är att få en övergripande presentation av centrala regelverk vid samhällsstörningar. Centrala regelverk vid en samhällsstörning: Regeringsformen (1974:2) Lag (1992:1403) om totalförsvar och höjd beredskap Förordning (2015:1052) om krisberedskap och bevakningsansvariga myndigheters åtgärder vid höjd beredskap Förordning (2015:1053) om totalförsvar och höjd beredskap Lag (2006:544) om kommuner och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap Förordning (2007:825) med länsstyrelseinstruktion Offentlighets och sekretesslag (2009:400) Regelverket vid samhällsstörningar Version 1.1 2017-02-22

Gemensamma grunder för samverkan och ledning i x län, x kommun I denna bild kan du utveckla hur samverkan och ledning är tänkt att fungera i vårt län. Beskriv här hur samverkan är organiserat i er region el motsv. T ex namn på personer, gällande policies och rutiner och vilka upparbetade nätverk som finns. Version 1.1 2017-02-22

Tre viktigaste budskapen Version 0.9 2016-10-10 Tre viktigaste budskapen Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar är ett gemensamt sätt att tänka och tala.   Vi behöver tänka och åstadkomma effekter för att skydda det som är skyddsvärt. Alla har ett ansvar vid en samhällsstörning enligt olika gällande bestämmelser samt att man också ska stödja varandra och samverka (den utökade ansvarsprincipen). Kunskapsmål Beskriva samhällets krisberedskap, inklusive regeringens, Regeringskansliets, länsstyrelsernas, kommunernas och landstingens/regionernas ansvarsområden, det geografiska områdesansvaret samt sektorsmyndigheternas roller och ansvar. Förklara aktörsgemensamma centrala termer Ange de värden som ska skyddas Beskriva offentliga aktörers mandat att åstadkomma inriktning och samordning vid samhällsstörningar Ange regelverk som rör andra aktörers hantering av samhällstörningar och som är nödvändiga att förstå egna uppdrag och roller Syftet med budskapen är att förstärka vad som är viktigt att ha med sig efter utbildningen Syftet med att visa målen är att deltagarna i nästa moment ska reflektera kring utbildningen, och att det även är möjligt att göra en utvärdering. Version 1.1 2017-02-22

Reflektion Fundera först enskilt - Vad var nytt? Version 0.9 2016-10-10 Reflektion Fundera först enskilt - Vad var nytt? - Utifrån de tre viktigaste budskapen, hur påverkar detta arbetet i min organisation? Diskutera sedan i mindre grupper vad ni har kommit fram till. Syftet med reflektionen är att deltagarna ska få möjlighet att fundera kring utbildningstillfället och reflektera kring detta. Låt deltagarna fundera enskilt 5 minuter utifrån följande frågor; - Vad var nytt idag? - Utifrån de tre viktigaste budskapen, hur påverkar detta arbetet i min organisation? Låt deltagarna därefter diskutera i mindre grupper (4-5 personer) i ca 15 min vad de kommit fram till och skriva ner ett nyckelord för varje fråga som de vill förmedla till övriga. Genomföraren har möjlighet att samla in deras skrivna nyckelord som ett stöd för kommande utbildningar/kommande utveckling. Version 1.1 2017-02-22

Avslutning Funktioner/roller Fördjupning Bas Version 0.9 2016-10-10 Avslutning Funktioner/roller Informations-delning och lägesbild Rollen som inriktnings- och samordnings-kontakt Fördjupning Att stå värd för en inriktnings- och samordnings-funktion Stöd till inriktnings- och samordnings-funktion Bas Den svenska modellen för att hantera samhällsstörningar samt regelverk Bilderna visar alla modulerna i utbildningspaketet Om det finns en planering för när i tid övriga moduler är tänkta att genomföras, kan genomföraren med fördel kommunicera detta till deltagarna. Aktörer och deras roller och ansvar Aktörsgemen-samma former Kriskommunikation Version 1.1 2017-02-22

MSB:s stöd till implementering Version 0.9 2016-10-10 MSB:s stöd till implementering Informations- och utbildningsmaterial Webbsända seminarier Handledning Kortfilmer Presentationer Allt material finns på: msb.se/samverkanledning Funktionsbrevlåda: implementerasol@msb.se Syftet med denna bild är att visa deltagarna det material som finns att ta del av för fortsatt implementering av Gemensamma grunder vid samverkan och ledning vid samhällsstörningar. Varje aktör ansvarar för att implementera de gemensamma grunderna i sin egen organisation och MSB erbjuder flera olika typer av stöd till detta arbete. Stödet består till exempel i att erbjuda utbildningar och informations- och utbildningsmaterial. Informations- och utbildningsmaterial finns att beställa och ladda ned gratis från MSB:s hemsida www.msb.se/samverkanledning Webbsända seminarier Handledning med övningar och diskussionsfrågor Kortfilmer i alla teoretiska utgångspunkter Presentationer, bildspel i olika längder Version 1.1 2017-02-22

www.msb.se/samverkanledning Version 0.9 2016-10-10