Umeå universitetsbibliotek

Informationssökning för blivande högskoleingenjörer 2 Helen Hed Undervisande bibliotekarie, F.D. Umeå universitetsbibliotek Januari, 2015, 2016, 2017

Syfte med denna föreläsning Ge er ett historiskt perspektiv Kompletterar föregående föreläsning Ökar er förståelse för vilka sorters litteratur som finns Förbereder er för framtiden Informera om Upphovsrätt och kopiering (se http://www.ub.umu.se/skriva/upphovsratt ) Källkritik (se http://www.ub.umu.se/skriva/kallkritik ) Dagens föreläsning handlar både om hur det har varit och om hur det är. Och jag försöker även tänka på vad ni behöver veta för livet efter studierna. Ett bibliotek som Umeå UB finns till dels för universitetets forskare och studenter. Allt vi har är inte tillgängligt hur som helst för vem som helst. Men alla – även privatpersoner – är välkomna att använda våra resurser om de kommer hit. Efter er utbildning är alltså även ni välkomna att använda Umeå UB om det är ert närmaste pliktbibliotek. Men en del litteratur (data, databaser, mm) kan ni ha tillgång till på er arbetsplats / via er arbetsgivare. Du kan inte förvänta dig att en arbetsgivare ska tillhandahålla allt. Kanske är det du som kan berätta för arbetsgivaren om vilka resurser som du / företaget behöver? Och då tänker jag på sånt som måste finnas för att du och andra ska kunna göra jobbet. Resten? För din egen fortbildning?

Vetenskaplig publicering – så började det ”Redan de gamla grekerna…” DÅ: Vetenskap i modern mening räknar man med från omkring 1600-talet och framåt. Den vetenskapliga revolutionen anses ha startat 1543. IDAG: UB tillhandahåller tidskrifter både elektroniskt och i pappersform – via webben, appar och i sina lokaler. Ett slags exempel på tidig kommunikation http://www.mathpages.com/home/kmath151/kmath151.htm Källor: History of Science (enligt Wikipedia) http://en.wikipedia.org/wiki/History_of_science http://sv.wikipedia.org/wiki/Vetenskapshistoria Vetenskapshistoria (enligt NE) http://www.ne.se/lang/vetenskapshistoria Men låt mig börja långt tillbaka i tiden … Vi människor vill gärna berätta för andra när vi har kommit på något. Det är den mest basala förklaringen till att det finns böcker, tidskrifter, webbsajter, bloggar, mm.

Världens första vetenskapliga tidskrift Världens första vetenskapliga tidskrift började ges ut 1665 under namnet Philosophical Transactions. Den finns fortfarande! Men nu ges den ut i flera olika delar – ämnesvis. Första ”delningen” 1887 Del A för matematik, fysik och ingenjörsvetenskap Allt, från första numret till idag, är tillgängligt via Umeå UB:s webb. Länk på näst-nästa bild

Titta på exempel av tidiga artiklar Philosophical Transactions http://rstl.royalsocietypublishing.org/content/by/year Kungliga vetenskapsakademien http://www.kva.se/sv/Om-akademien/Historik/1700-tal/ Länk till KVAs handlingar finns på http://www.centrum.kva.se/ Ingenjörsvetenskapsakademien https://issuu.com/iva-publikationer http://www.iva.se/en/About-IVA/the-academy/ Målgruppen, dvs de man tänkte sig skulle läsa det som forskarna skrev, var ursprungligen större och bredare än idag

Tidskrifter via Umeå UB – skaffa appen

Syftet med vetenskapliga tidskrifter Forskare behöver tala om för andra forskare vad de har kommit fram till För att tala om NÄR de gjorde sin upptäckt Publicering är en del av den vetenskapliga meriteringen Det ligger ett värde i att vara först Man vill, som forskare, kunna ta del av vad andra som forskar inom samma fält har gjort Som läsare kan man även läsa översiktsartiklar (review articles) som summerar läget inom ett forskningsområde Det tar för lång tid om man ska behöva vänta på boken … Oftast är det flera forskare eller forskargrupper som ägnar sig åt forskning inom samma område. Ibland blir det till och med kapplöpning för att bli först med att hitta svaret på en specifik fråga. För att inte bli sist försöker forskare publicera delsvar på sina forskningsfrågor så snart de har tillräckligt med resultat. Som läsare kan det betyda att man antingen måste läsa flera artiklar för att få grepp om hela frågan och dess svar – eller att man läser review-artiklar / översiktsartiklar först. Översiktsartiklar summerar forskning inom ett visst litet område över en begränsad tid. För att bli läst gäller det att få sina forskningsresultat publicerade i rätt tidskrifter. Det kan hända att någon nämner begreppet impact factor: - Dels finns det några tidskrifter som man allra helst vill bli publicerad i – riktigt stora, ofta lite bredare forskningstidskrifter. (De har högst impakt faktor i sin grupp) - Sen finns det oftast några tidskrifter som det också är bra att bli publicerad i – för att de tar in artiklar om just det området du forskar inom. (har hög impaktfaktor) Och så finns det alltid några mindre högt rankade som fortfarande är helt okej – men inte lika hög status. (har lägre impaktfaktor) Men det primära måste för dig som söker information vara att hitta rätt information i första hand.

Peer review Peer review = kollegial granskning på svenska Minst två oberoende forskare inom samma ämnesområde läser manuskriptet och avgör om forskaren använt rätt metoder och om forskaren lyckats presenterna sin frågeställning och sina resultat på ett vetenskapligt sätt. De förväntas lämna tydliga förslag på vad som behöver ändras eller göras om Alternativt att en redaktion av forskare avgör om manuskript ska publiceras I det senare fallet vet den som vill bli publicerad vilka som kan tänkas granska manuset.

Tryckta vetenskapliga tidskrifter Så här kan de tryckta versionerna av vetenskapliga tidskrifter se ut. I våra fysiska samlingar har vi fortfarande rätt många årgångar av ett antal vetenskapliga tidskrifter. Ett viktigt skäl till att vi alls har kvar några tryckta tidskrifter är att inte alla har lagt in alla äldre häften elektroniskt. Mest sannolikt kommer detta inte att vara något problem för dig. Så här kan de tryckta versionerna av vetenskapliga tidskrifter se ut. De kan ha relativt intetsägande omslag. Ibland har de innehållsförteckningen redan på häftets framsida – eller på baksidan. Ibland har de en bild som på något sätt representerar en av de artiklar som är publicerade i just det numret. I våra fysiska samlingar har vi fortfarande rätt många årgångar av ett antal vetenskapliga tidskrifter. Ett viktigt skäl till att vi alls har kvar några tryckta tidskrifter är att inte alla har lagt in alla äldre häften elektroniskt. Mest sannolikt kommer detta inte att vara något problem för dig.

Förändring av antalet tidskrifter över tid Klassisk illustration av förändringen (ökningen) av antalet vetenskapliga tidskrifter över tiden. Det är två linjer i diagrammet. Den vänstra är antalet tidskrifter, den högra antalet abstrakttidskrifter. (Föregångare till dagens databaser.) När antalet tidskrifter blev stort så behövdes en genväg. Y-axelns skala är logaritmisk. Bilden hämtad ur Derek J. De Solla Price (1966) Little science, big science … and beyond. Fotograf: Helen Hed.

Gamla tidskrifter och böcker Det du ser är fyra volymer varav tre är inbundna häften av tidskrifter och en är en bok, en så kallad monografi. Övre raden – två volymer av av Svenska vetenskapsakademiens handlingar, en från 1700-talets mitt och en från 1800-talets början. Nedre raden: t.v. Paedagogisk tidskrift (1803) t.h. Linnés Flora lapponica (bok) Fotograf: Helen Hed. I början var det varje forskare själv eller dennes mecenat som betalade för publicering. Sedan uppstod de vetenskapliga sällskapen. Via dessa kunde publicering samordnas. Och åtminstone delvis bekostas genom medlemsavgifter. Först vanligen som proceedings / handlingar från respektive sällskap Sedan startade man tidskrifter med mer fokus på att publicera forskningsresultat i artikelform och mindre material om själva sällskapets aktiviteter. Med start ungefär efter andra världskriget började förlag köpa upp vetenskapliga tidskrifter från sällskap som gav ut sådana. Sällskapen tyckte till en början att detta var bra. För det var ganska mycket jobb förknippat med att ge ut dessa tidskrifter. Om du behöver lite äldre vetenskapliga artiklar – och dom inte finns elektroniskt så kommer du att upptäcka att vi ofta har dom inbunda så att de ser ut som böcker

Populärvetenskapliga tidskrifter Här en handfull mer eller mindre populärvetenskapliga tidskrifter – så som de såg ut. Häftena är daterade mellan 2006 och 2011. Forskning – enbart som e-tidskrift idag. Forskning och framsteg – fortfarande en papperstidskrift, med material på en webbplats. Populärvetenskapliga tidskrifter kan vara användbara även för en student som skriver examensarbete. Inte för att i första hand använda som en källa i uppsatsen, men för att skaffa sig en överblick. En nyskriven populärvetenskaplig artikel om det ämne du valt kan vara ett bra komplement medan du orienterar dig. Utöver de kategorier jag nu har nämnt (vetenskapliga och populärvetenskapliga) så finns det ytterligare en kategori tidskrifter som du borde stöta på – facktidskrifterna, som kan vara utgivna av antingen din yrkesförening eller din fackförening.

Olika typer av källor Vetenskapliga: Vetenskapliga artiklar, avhandlingar, vetenskapliga monografier, tekniska rapporter, patent, översiktsartiklar Standarder, offentliga utredningar, lagar och förordningar Artiklar i branschtidskrift Uppslagsverk: Allmänna, ämnesspecifika, handböcker Populärvetenskapliga tidskrifter ’kolorerad press’ / magasin av enklare slag Dagstidningar Böcker – tryckta eller elektroniska ??? Observera att det i ert schema också finns inlagt en föreläsning om format på artiklar som Ola håller 30/1. ??? Alla olika former fyller sin funktion. Var smart och använd källorna rätt för att göra livet enklare för dig själv. Läs gärna populärvetenskapliga beskrivningar/framställningar för att få ett grepp om ett nytt ämne – innan du ger dig på att läsa en vetenskaplig artikel eller kursbok avsedd för en avancerad kurs i ämnet. Dessa kan finnas som artiklar i branschtidskrifter, i populärvetenskapliga tidskrifter, som artiklar i uppslagsverk av typen Nationalencyklopedin (NE). (Och i wikipedia) En lärobok för en ingenjörsutbildning på gymnasienivå kan vara en smart genväg om du vill fräscha upp minnet. Ibland kan det vara relevant att citera en enklare källa när du skriver uppsats på din utbildning. Men tänk efter minst två gånger! Om du som en del av bakgrund eller inledning till din uppsats vill visa hur ämnet presenteras för allmänheten är det en bra idé. Vill du tala om för läsaren att det ämne du valt är ett ämne som också uppmärksammas medialt så kan du hänvisa till att det skrivs artiklar i dagspress, populärpress, produceras tv-program osv. Men som ni hör så blir det då mer en sorts miljöbeskrivning vars syfte mest är att få läsaren mer nyfiken på att få veta mer. 1. Forskare gör upptäckter – och skriver vetenskapliga artiklar. Ibland presenterar de sin forskning på konferenser innan de skriver sina artiklar. 2. Efter en tid skriver någon en översiktsartikel (vetenskaplig) om utvecklingen runt en viss vetenskaplig frågeställning. 3. Forskarnas resultat kommer med tiden att inkluderas i först kurslitteratur för högre utbildning och senare i läromedel för ämnet i skolan. 4. Populärvetenskapliga texter om ett visst ämne skrivs både i samband med att forskningsresultaten är helt nya och med lite distans.

Vetenskapliga artiklar o/e böcker Forskare inom STEM (Science, Technology, Engineering, Medicine) skriver mest artiklar Primär vetenskaplig artikel: Forskarnas egna forskningsresultat Sekundär vetenskaplig artikel: Översiktsartiklar – om vad aktiva forskare gjort inom ett visst område under en kort tidsperiod. Systematiska översikter o/e meta-analyser – kallas det om man analyserat om data också. Populärvetenskapliga artiklar (tertiär nivå): När en forskare skriver om sin egen specialitet för en bredare publik Ibland måste man generalisera lite. Jag vill minnas att jag för många år läste sedan en artikel (populärvetenskaplig) där jag fick veta att James Gosling (som uppfann Java-programmering) efter ett antal år upptäckte att han inte hade möjlighet att läsa allt som skrevs på området.

Vetenskapliga artiklar Utgivna på förlag Som tryckta tidskrifter Som elektroniska tidskrifter Både och Prenumerera för att läsa – ”gratis” att publicera Open access (enbart) elektronisk utgivning Publiceras av forskarna själva via deras institutioner eller sällskap Betala för att publicera – ”gratis” att läsa

Tekniska rapporter Något som ingenjörer och tekniker skriver Benämningen lite problematisk. Kan vara en vetenskaplig publicering Kan vara en ”tjänstemannaprodukt” Metoden(-erna) som använts är vetenskapliga Utgör svaret på en fråga ”Förutsättningarna för att bygga ett datorstyrt spårvagnsnät i Umeå.” Varje teknisk utbildning med självaktning (som det brukar heta) tillhandahåller en mall till sina studenter. Består oftast av två delar; en inledning som beskriver texttypen och ger studenten instruktioner och hur rapporten ska skrivas (från ax till limpa). Och därpå själva mallen Varje kommande arbetsgivare kommer att förvänta sig att de rapporter du skriver ska följa den mall man använder där. Det jag tycker skiljer mest mellan en vetenskaplig artikel och en teknisk rapport är: Den vetenskapliga artikeln redovisar idag väldigt ofta bara en liten del av svaret Tekniska rapporter har ofta en annorlunda sammanfattning – excecutive summary …

Exempel – tekniska rapporter http://weburn. kb Sökning i UB:s söktjänst på orden tekniska rapporter Notera att träff nummer tre är en bilaga till en SOU om lärarnas arbete Länken går till den 177 MB stora pdf:en.

Exempel – tekniska rapporter DOE Information Bridge http://www.ub.umu.se/sok/artik lar-databaser/doe-information- bridge (DOE = Dept. of Energy) SwePub metasöktjänst för att hitta svensk vetenskaplig publicering. En delmängd är rapporter. Avancerad sök: http://swepub.kb.se/form_exten ded.jsp DOE Information Bridge Upphovsman:   Office of Scientific and Technical Information (OSTI) SwePub Publikationstyp: Rapport och HSV-kategori TEKNIK OCH TEKNOLOGIER  1930 träffar Söksträng: hsvkat:2 mat:rap Söksträng: hsvkat:2 mat:rap AND electr*  227 träffar hsvkat:2 mat:rap AND compu*  183 träffar

Statens offentliga utredningar Är inte vetenskapliga texter Men de som skriver en SOU arbetar ofta enligt en allmän vetenskaplig metod Görs av en kommitté Om den skrivs av en tjänsteman på ett departement kallas den för Ds. Kan ge en väldigt bra information Eftersom SOU:n ska innehålla allt som behövs för att det ska gå att stifta lag Är underlag för lagstiftning Finns på Riksdagens webbplats (ca 1995- ) http://www.riksdagen.se/sv/Dokument- Lagar/Utredningar/Statens-offentliga-utredningar/ Digitaliserade av KB (1922-1998) http://regina.kb.se/sou/ Observera att en teknisk rapport kan ingå som en del i ett större arbete – förra exemplet Eller utgöra en självständig enhet. Ett exempel på en ”normal” SOU med viss bäring på er utbildning: När en räcker : mastdelning för miljön : delbetänkande Sverige. Utredningen om samlokalisering för elektronisk kommunikation ;2005 SOU 2005:097

Svensk och internationell standard E-nav SIS Svensk standard http://www.ub.umu.se/sok/artiklar-databaser/e-nav-sis-svenska- standard Vilka standarder vi har beror på vilka behov som finns vid UmU. Även om bara en bråkdel finns tillgängliga i elektronisk form så är alla sökbara.

Patent Lista över patentdatabaser du har tillgång till via UB: http://www.ub.umu.se/sok/artiklar-databaser/typ/patent En del upptäckter och uppfinningar patenteras Ger andra möjligheter till ekonomiska vinster än vanlig vetenskaplig publicering Espacenet ”l m ericsson” approx. 35 080 träffar ”cloud comput” Approx. 5 156 träffar

Populärvetenskap Bra populärvetenskap är skriven av personer som antingen är experter på det dom skriver om eller till exempel vetenskapsjournalister som lägger ner ordentligt arbete på faktainhämtning Målgrupp - Kan finnas specificerad Barn Ungdom Vuxna Syfte? Göra forskningsresultat tillgängliga för en bredare allmänhet Bildning

Populärvetenskap – hittar man … Avancerad sökning Ämnesord = populärvetenskap Denna genrebeteckning finns inte på all populärvetenskap  bara 200+ träffar Popular science som ämnesord  2 100+ träffar Popular works  850+ träffar OBS! Det finns en hel del populärvetenskap i UB:s samlingar som inte har fått den genrebeteckningen! Avancerad sökning i UB:s söktjänst Ämnesord innehåller popular works OR popular science  1882 träffar Eller genom att känna till författare som skriver sådant Eller genom att känna till en boktitel I båda fallen kan man ur beskrivningen av verket hitta ämnesordet/genrebeteckningen

Populärvetenskap – hittar man … Genom att samla på sig information om Vem som skriver sånt Populärvetenskapliga tidskrifter Lär sig vilka som är ”bra” Chansa lite … Söka och se vad som dyker upp Ibland även i branschtidskrifter

Mer lättlästa tidskrifter Populärvetenskapliga Forskning och framsteg Scientific American Fack- och branschtidskrifter Magasin från ACM eller IEEE ACM-databasen kommer du åt via UB:s webb (XRDS, med flera) IEEE-databasen http://ieeexplore.ieee.org/browse/periodicals/title/ Andra Forskning http://www.forskning.com/ Tidningen Curie http://www.tidningencurie.se/ Kategori = engineering SubCategory = General and Others (664) American journal of applied sciences - ????? IEEE browse journals & Magazines http://ieeexplore.ieee.org/browse/periodicals/title/

Oväntade källor? Science http://www.sciencemag.org/content/current Nature http://www.nature.com/nature/journal/v513/n7516/index.ht ml Science http://www.sciencemag.org/content/current Nature har dessutom en sektion de kallar Futures – som varje vecka innehåller en en sida lång SF-novell.

En liten titt på kurslitteraturen? Enligt uppgift en bra bok om att skriva Andra resurser? Det är det som ni själva med hjälp av mig och era lärare ska komma på! Examinationsuppgiften ger idéer om vilken sorts information som ni kommer att behöva ….. Det kommer att variera och förändras under utbildningen!

Exempel: använd flera källor på vägen från frågan till svaret Ohms lag Slå upp vem Ohm var (eller är!?) för att hitta information om personen och texter om det han är känd för. Uppslagsverk Helt okej att börja med Wikipedia Finns personen beskriven i NE o/e Enc. Brit. Vad står det där? Finns det uppslagsverk om kända forskare? Hur är de jämfört med artiklar i andra uppslagsverk? Böcker Finns det böcker om ämnet Sök i UB:S söktjänst på antingen Ohms lag eller ohm’s law Artiklar Vetenskapliga – de han skrivit själv Populärvetenskapliga – som förklarar vad det handlar om Artiklar där forskare citerar hans arbeten. Vetenskapliga populärvetenskapliga Ohm Ohms lag Ohm’s law

Har UB någon artikel som ger mer information kring Ohms lag? Sök på ”Ohm’s law” i UB:s söktjänst Resultat? Över 18 000 träffar Låt oss titta närmare på de första

Kan man använda Google för att få förslag? Sök på ”ohm’s law” Klicka på Books för att bara se vilka böcker som finns Fiffig genväg om man funderar på frågan om i vilka böcker en viss information kan finnas. Byt till Google Scholar …

Vannevar Bush As we may think MEMEX Länk till texten i The Atlantic http://www.theatlantic.com/ma gazine/archive/1945/07/as-we- may-think/303881/ Annan länk: http://u- tx.net/ccritics/as-we-may- think.html Detta är också ett exempel på att samma text (eller åtminstone snarlika versioner av samma text) kan finnas på flera olika ställen. Försök alltid hitta den ursprungliga versionen.

Böcker – tryckta och elektroniska På hyllorna i biblioteket – tryckta böcker Via UB:s webb – tillgång till ett stort antal böcker i elektronisk form Beskrivning av våra eböcker http://www.ub.umu.se/sok/e-bocker Kommer från olika leverantörer (agenter och förlag) Kommer i åtminstone två (2) olika format – epub och pdf Lite olika åtkomst beroende på leverantör Gott om gratis e-böcker på nätet Oftast äldre (mer eller mindre inaktuella) böcker Visa RaRa ? Se under Specialsamlingar

Kontaktinfo: Helen Hed E-post: helen.hed@umu.se Fler alternativ: http://www.ub.umu.se/kontakta

Watson & Crick, Nature 171, 737–738 (1953)

Watson & Crick – originalet och några mer lättlästa http://www.nature.com/nature/dna50/watsoncrick.pdf http://www.nature.com/scitable/topicpage/discovery-of-dna- structure-and-function-watson-397 http://www.exploratorium.edu/origins/coldspring/ideas/printit.html http://www.nobelprize.org/educational/medicine/dna_double_helix/ readmore.html

Sveriges äldsta vetenskapliga tidskrift? Svenska vetenskapsakademiens handlingar? Började utges 1739 Ordagrant citat: ” I Handlingarna publicerades läsvärda rön som skrevs på enkel svenska. Dessa gjorde akademien känd i landet och snart också i Europa. Bland akademiens första ledamöter fanns Carl von Linné, Anders Celsius, Anders Johan von Höpken och Christopher Polhem.” Källa: KVA:s webbplats www.kva.se