Aktuellt i miljömålsuppföljningen Ann Wahlström, Lena Nerkegård och Annemay Ek Naturvårdsverket, samordning av miljömålsuppföljningen
Medelsfördelning 2013 Miljömålsmedel är en del av miljövervakningsanslaget 192 Mkr 2009 186 Mkr 2013 Krav på transparens i uppföljning och bedömning Bedöma förutsättningarna för att nå miljötillstånd Bättre samla miljöarbetet och utnyttja olika data och information
Projektmedel 2013 Riktlinjer 2013: Utveckling av uppföljningsverktyg, avsattes 3 Mkr Projektidéer från myndigheter/organisationer med ansvar i miljömålssytemet, förslag totalt ca 14 Mkr Prioritering av lst projekt via RUS arbetsgrupp Urvalskriterier: Förankrat med målmyndigheten, Myndighetssamverkan, myndighet som delfinansierar. Ej utveckling av nya indikatorer om inte dataförsörjning finns på plats avgränsade och konkreta, kvantifierade eller kvalitativa formuleringar som kan omfatta styrmedel och åtgärder rimlig uppföljning, genomförbar sett till dataförsörjning och resurser bygga på befintlig insamling av data/information ange utvecklingsbehov, behov av ny data eller metoder
Förslag projekt med länsstyrelser Friluftslivet i miljömålen - Lst +NV Bullerprojekt - Lst+Trafikverket+Boverket Skador på kulturlämningar skogsmark Yt- och grundvattentäkter - Lst Jönköping Eldningsvaneundersökning - Lst Västerbotten Ingrepp i myrar - Lst Örebro Ytterligare projekt finns på arbetswebben avgränsade och konkreta, kvantifierade eller kvalitativa formuleringar som kan omfatta styrmedel och åtgärder rimlig uppföljning, genomförbar sett till dataförsörjning och resurser bygga på befintlig insamling av data/information ange utvecklingsbehov, behov av ny data eller metoder
Vad händer nu? Fullständig/komplett ansökan in till NV 15:e december Avstämning med HaV Regleringsbrevet 22-23:e dec NV beslutar om fördelning 17:e januari 2013 avgränsade och konkreta, kvantifierade eller kvalitativa formuleringar som kan omfatta styrmedel och åtgärder rimlig uppföljning, genomförbar sett till dataförsörjning och resurser bygga på befintlig insamling av data/information ange utvecklingsbehov, behov av ny data eller metoder
Årlig regional uppföljning Är underlag till den nationella uppföljningen av miljökvalitetsmålen Ger möjlighet att kommunicera kring miljömålen i länet Krav på transparens i uppföljning och bedömning Bedöma förutsättningarna för att nå miljötillstånd Bättre samla miljöarbetet och utnyttja olika data och information
Frågor för gruppdiskussionen Hur har årets regionala uppföljning av miljökvalitetsmålen fungerat? Vilket stöd/underlag saknas för att du på samordningsnivå ska kunna göra bra och effektiv uppföljning? Hur kan revideringen av den regionala miljöövervakningen ge bättre nytta inom miljömålsuppföljningen? Hur har årets regionala uppföljning av miljökvalitetsmålen fungerat? - Vad har varit bra/detta ska vi ta med oss till nästa årliga uppföljning? - Vad har varit mindre bra/detta ska vi förbättra till nästa årliga uppföljning? - Andra kommentarer/tips!/nya idéer 2. Vilket stöd/underlag saknas för att du på samordningsnivå ska kunna göra bra och effektiv uppföljning? Som regional samordnare för uppföljningen ska man samla in underlag från flera personer och samordna med andra samt förhålla sig till de riktlinjer och anvisningar som finns upprättade. Det är meningen att uppföljningen ska vara så effektiv och smidig om möjligt. Tiden och resurserna är begränsade så det är viktigt att de insatser som vi gör är nyttiga och användbara. Vilket sorts stöd och i vilken form behöver du i din roll som samordnare? (I form av ämnesstöd, faktaunderlag, kommunikationsstöd, diskussionstillfällen, informationstillfällen, riktlinjer, anvisningar, checklistor, nätverk, avstämningar) Om det blir många förslag, försök att prioritera! - Stöd från den egna länsstyrelsen? - Stöd från RUS? - Stöd från nationella miljömålsmyndigheter? - Stöd från NV:s samordningsfunktion? 3. Arbetet med att revidera den regionala miljöövervakningen Förslag till riktlinjer för regionala miljöövervakningsprogram 2015-2020 har kommit från Naturvårdsverket. Enligt tidplan kommer lst att utvärdera befintliga program första halvåret 2013 och göra behovsanalyser andra halvåret 2013. Nya program tas fram hösten 2013 till våren 2014 och lämnas in i mars 2014. Naturvårdsverket vill att den regionala miljömålsuppföljningen ska vara så lik som möjligt den nationella. Fortfarande finns visst utrymme i den regionala uppföljningen för länsspecifik uppföljning,. Detta kommer att klargöras närmare i de sk. Målmanualerna, dvs hur olika preciseringar ska följas upp. Strukturen – Resultat och Analys – följer budgetpropositionen Tydligt fokus på året som gått Skillnad mellan uppföljning och utvärdering
Målmanualer Målvisa manualer som vägledning för uppföljning och bedömning av miljökvalitetsmål Krav på transparens i uppföljning och bedömning Bedöma förutsättningarna för att nå miljötillstånd Bättre samla miljöarbetet och utnyttja olika data och information
Målmanualer Vad ska följas upp och bedömas Hur uppföljning ska ske Hur uppföljning ska presenteras När uppföljning ska ske Ansvar för uppföljningen Regionala anpassningar avgränsade och konkreta, kvantifierade eller kvalitativa formuleringar som kan omfatta styrmedel och åtgärder rimlig uppföljning, genomförbar sett till dataförsörjning och resurser bygga på befintlig insamling av data/information ange utvecklingsbehov, behov av ny data eller metoder Vad ska följas upp och bedömas – metod/uppföljningsmått/kriterie Hur uppföljning ska ske – hårda data eller utlåtande Hur uppföljning ska presenteras – särskild rapport, indikator, tillhör annat dataset När uppföljning ska ske – årligen eller annat intervall, analyser i FU Ansvar för uppföljningen Regionala anpassningar
Arbete med målvisa manualer Nationell målmyndighet ansvarar Samarbete med länsstyrelserna Miljöövervakning och ”genomförandefunktioner” viktiga delägare Testversion klar till sommaren 2013 Målansvarig myndighet beslutar våren 2014
Indikatoröversyn NV:s instruktion: 2 §Naturvårdsverket ska inom ramen för miljömålssystemet samordna miljömålsuppföljningen och miljöinformationsförsörjningen I proposition 2009/2010:155 framgår att det ska finnas uppdaterade indikatorer på portalen
Varför indikatoröversyn? Otydligt vilka indikatorer som används i uppföljningen Saknas bra indikatorer för flera mål och preciseringar samt generationsmålet Beslutsfattare vill ha ett coreset Indikatorer som visar koppling mellan åtgärder och tillstånd -------------------------------- Indikatorapplikationen behöver utvecklas Tidskrävande uppdateringsarbete Tar lång tid innan data (resultat) kommer ut avgränsade och konkreta, kvantifierade eller kvalitativa formuleringar som kan omfatta styrmedel och åtgärder rimlig uppföljning, genomförbar sett till dataförsörjning och resurser bygga på befintlig insamling av data/information ange utvecklingsbehov, behov av ny data eller metoder
Förutsättningar Kvalitetskrav i enlighet med krav inom EEA och OECD, några exempel: Indikatorn ska ingå i DPSIR-systemet Utnyttja data från internationell rapportering och lagstadgad verksamhet Data insamlade med standardiserade och väldokumenterade metoder etc. Styrda mot politiska målsättningar Visa trender och skillnader mellan mänsklig inverkan och naturliga variationer. Gärna ange tröskelvärden. NV:s miljödatastrategi bör beaktas Målmanualer och gemensamma bristanalyser
Framtagande av riktlinjer som stöd för revisionen Regionala miljöövervakningsprogram 2015-2020 Framtagande av riktlinjer som stöd för revisionen Kontaktpersoner: Anna Lena Carlsson (samordnare RMÖ, projektledare) Susann Östergård (samordnare NMÖ) fornamn.efternamn@naturvardsverket.se
Organisation Arbetsgrupp: Anna Lena Carlsson och Susann Östergård (NV), Elisabeth Sahlsten (HaV), Kristian Nilsson (Lst Skåne) + Lst-personer för ”riktade insatser” Styrgrupp: Manuela Notter och Mark Marissink (NV), Ulrika Stensdotter Blomberg (HaV), Ola Broberg (Lst Jönköping), Martin Sjödahl (SJV)
Förutsättningar och tidsplan
Eftermiddagens grupparbete MILJÖMÅLSINDIKATORERNA PÅ MILJÖMÅL.SE DE REGIONALA MILJÖMÅLSSIDORNA PÅ MILJÖMÅL.SE
Tack! Läs mer på miljömål.se