Internationella relationer Olika perspektiv på internationella relationer

Dagens lektion Olika perspektiv på internationell politik

Varför olika perspektiv på internationell politik/relationer? Olika ”skolor” eller perspektiv med syfte att försöka förstå det komplicerade spelet mellan olika aktörer inom det internationella politiska systemet.

Olika perspektiv på internationell politik (Individperspektivet) (Det biologiska perspektivet) (Klasskampsperspektivet) 1. Realism 2. Liberalism 3. Konstruktivism

Olika perspektiv på internationell politik Individperspektivet = vilken betydelse har individer i internationell politik? Skulle exempelvis förintelsen äga rum utan Adolf Hitler? Det biologiska perspektivet = Människor är till sin natur maktlystna och där har vi förklaringen till världens krig och konflikter. ”Män är aggressiva och kvinnor är fredliga”. Klasskampsperspektivet = marxistiskt synsätt. Konflikter i världen anses bero på konflikter mellan arbetarklass och borgarklass (historiskt mellan bondeklass och jordägarklass).

1. Det realistiska perspektivet Hård makt  militärstyrka Stater är de viktigaste aktörerna i internationell politik. Statens utgångspunkt är säkerhet och makt. Staten agerar realpolitiskt  inriktade på det praktiska möjliga. Internationella relationer är till sin natur konfliktfyllda och staten är en rationell aktör. Dvs beräknar fördelar och nackdelar med att ingå allianser eller vara neutrala. Krig handlar om ekonomiska och territoriella intressen. Ex. Hitlers anfallskrig berodde på att utvidga Tysklands territorium.

2. Det liberala perspektivet Hård makt  ekonomisk makt 2. Det liberala perspektivet Utgår ifrån staters och andra aktörers intressen av att samarbeta med syfte att uppnå en fredligare värld. Genom förhandlingar och diplomati i internationella samarbetsorganisationer ex. FN, EU och WTO minskar risken för krig. Internationella relationer är inget nollsummespel. Om en stat blir rikare genom handel kan andra stater också gynnas  plussummespel. Krig beror på missförstånd, dålig diplomati och diktaturer. Ex. Nazitysklands anfallskrig berodde på att landet var en diktatur som framkallade en aggressiv politik. Två demokratier har aldrig krigat med varandra.

3. Det konstruktivistiska perspektivet. Människans handlande konstruerar verkligheten. 3. Det konstruktivistiska perspektivet. Mjuk makt Staters agerande kan förklaras utifrån de idéer och normer som finns i staten. Nationalism är en social konstruktion. Staten agerar utifrån att identifiera sig med sin självbild som stormakt, eller demokratins vän o s v. Politisk retorik (ex. tal), språk och etniska identiteter är områden som konstruktivisten studerar. Exempelvis: Milosevics tal 1989 och Bushs tal 2002 till nationen. Ex. Nazitysklands angreppskrig berodde på att de ledande politikerna fullföljde retoriken om revansch för Tyskland och hämnd för versaillefreden.

http://www.liveleak.com/view?i=890_1367106116

Kritik mot realismen Fokuserar för mycket på staten. Det finns andra aktörer som internationella organisationer och företag. De flesta krigen idag är inom stater och inte mellan stater. Nya hot idag för staten: terrorism, miljöfrågor och finans- och valutakriser.

Kritik mot liberalismen För stark tro på att samarbete leder till fred och välfärd. Frihandel bevarar orättvisor i världen mellan rika nord och fattiga syd. Miljöfrågor och ojämlikhet mellan könen uppmärksammas inte tillräckligt.

Kritik mot konstruktivismen Blandar ihop social verklighet (våra föreställningar om hur det borde vara) med den materiella verkligheten (en stats militära styrka). Mer som ett kompletterande perspektiv till realism och liberalism. Ibland kan idéer förändra världspolitiken och inte enbart militär och ekonomisk styrka.