Lektionsplanering Hanna Sepp

I början av sin karriär kan det vara bra att ha en tydlig struktur för sina lektionsplaneringar. Det finns många olika sätt att skriva sin lektionsplanering men det finns några saker som jag anser bör vara med varje gång och dessa kommer jag att gå igenom under den här föreläsningen.

Klass: 9b Datum: 110124 Lektionstid: 100 min Även om man ska ha upprepa sin lektion i flera årskurser så är varje klass individuell och kräver sin planering. Jag rekommenderar er att göra en planering för varje klass även om den kommer att se likadan ut i de parallella klasserna. Detta för att på så sätt ha en enkel dokumentation om vad ni har gjort. Skriv direkt i er planering under och efter lektionen. Dels som stöd inför nästa gång men också för dokumentationen som kan behövas vid både föräldrarsamtal och betygssättning. Lektionstiden varierar ofta mellan klasserna och det är ett bra kom-i-håg om vilka förutsättningar som gäller för just den här klassen.

Syfte Undervisningen i ämnet hem- och konsumentkunskap ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om och intresse för arbete, ekonomi och konsumtion i hemmet. I en process där tanke, sinnesupplevelse och handling samverkar ska eleverna ges möjlighet att utveckla ett kunnande som rör mat och måltider. Undervisningen ska därigenom bidra till att eleverna utvecklar sin initiativförmåga och kreativitet vid matlagning, skapande av måltider och andra uppgifter i hemmet. • planera och tillaga mat och måltider för olika situationer och sammanhang Centralt innehåll I årskurs 7–9 Mat, måltider och hälsa Individuella behov av energi och näring, till exempel vid idrottande, samt hur måltider kan komponeras efter olika behov. Perspektiv: Hållbar utveckling: HEM- hälsa, miljö och ekonomi Syftet till lektionen är kopplingen till styrdokumenten. Här har jag hänvisat dels till den texten som står under syftet i kursplanen men också till det centrala innehållet. Glöm inte perspektiven som ska genomsyra alla undervisning. Perspektiven i hk är hållbar utveckling med fokus på hälsa, miljö och ekonomi.

Mål Exempel Tema Energi och motion Eleven ska efter temats slut kunna A. Beräkna sitt energi- och näringsintag för en måltid alt en dag B. Planera en eller flera måltider efter sitt energibehov C. Tillaga mellanmål anpassade efter sitt energibehov D. Tillaga en lunch anpassad efter sitt energi och näringsbehov Målet ska vara kopplat till vad eleverna ska uppnå på lektionen/lektionerna och vad ni förväntar er att de ska kunna efteråt. Som ni ser är det tre olika verb: beräkna, planera och tillaga. Om ni går tillbaks till styrdokumenten så känner ni igen dem under det centrala innehållet. Verben är aktiva dvs de är mätbara och examinerbara och kan därför också bedömas. Målen skulle kunna vara ännu mer specifika med hänsyn till t ex vad som ska göras. Fördelen att ha mål som inte är i detalj är att det är lättare att möta alla elever utifrån deras förutsättningar och behov och det är på så sätt lättare att individanpassa undervisningen.

Metod Till exempel Kostregistrering Energi och näringsberäkning med hjälp av kostkoll Planering med hjälp av recept på nätet och hk- boken Tillagning av måltider och bakning Det här är ju ett tema vilket innebär att det är väldigt många metoder som är inblandade. Och här gäller det att du som lärare har gjort en detaljplanering över hur logistiken kring detta ska ske och vilka instruktioner som du måste ge. Jag kommer inte att gå in på instruktionerna för det här temat men när du gör din planering så måste du hela tiden tänka på vilka förkunskaper har eleverna och hur ska jag lägga upp min undervisning så att alla elever känner en glädje men också en utmaning. Man kan tänka att det här temat är det grupper om fyra elever i varje grupp- två som jobbar mer individuellt med kostregistrering och planering och två som arbetar i köket. Arbetet i köket kan på så sätt individanpassas så att eleverna kan träna på det som de måste träna mer på eller inte har gjort tidigare. Men det är inte bara arbetet i köket som individanpassat utan även de två övriga momenten. Har man lite svårt för sig planerar man en måltid och tvärtom- då planerar man hela dagen.

Genomgång av upplägg 10 min Genomförande 55 min Lektion 1 av 4 Innehåll Tid Närvaro/info 5 min Gruppindelning 5 min Genomgång av upplägg 10 min Genomförande 55 min Provsmakning och reflektion 15 min Utvärdering 5 min Färdigställa köken 5 min Det är här själva planeringen av lektionen ligger och när ni söker på nätet efter lektioner är det oftast detta upplägg ni hittar. Det är här som lektionen fylls med innehåll och det är detta som kräver stor tankemöda hur ni ska kunna koppla innehållet till syfte och mål samtidigt som det ska vara begripligt för eleverna och realistiskt att genomföra på den givna tiden. Upplägget på det här temat kräver ju en hel del förberedelser från din sida och noggranna instruktioner men det lämnar vi därhän just nu.

Utvärdering VAD? HUR? VARFÖR? Vad har vi gjort i dag? Vad har vi lärt oss i dag? Vad kan vi förbättra till nästa gång? Om vi inte utvärderar och reflekterar över det vi har gjort så är det lätt att vi hamnar på görandet och VAD man har gjort. Reflektion kring varför vi har gjort det vi har gjort hinns inte med om man inte planerar in det i lektionen. Till exempel i årskurs fem är det vanligt att man bakar muffins. Det är stor skillnad på att eleverna säger ” i dag har vi bakat muffins” i stället för att ”i dag har vi lärt oss vad bakpulver är och vilken betydelse det har i muffins”. Eller hur?

Bedömning Det kan vara bra att sätta upp några kriterier för bedömning inför varje lektion vad man ska titta på. Dels för att en kontinuerlig bedömning är bra att ha när man sedan ska sätta betyg men också för att det är ett sätt att systematiskt jobba så att man ser alla eleverna. Vissa elever tar väldigt mycket plats och får mycket lärartid medan andra gör det dom ska och märks knappt… Om vi utgår från det centrala innehållet och våra verb i målen så kan man på ett mycket enkelt sätt göra så här. Du sätter helt enkelt ett kryss i din matris på vilken nivå du anser att eleven befinner sig på. T ex om Matilda har valt att baka frukostbullar med jäst till sitt mellanmål och hon har valt ett varierat pålägg som hon kan motivera varför hon har valt. Du hamnar ju hon i den högra halvan av i tabellen och jag kanske skriver en liten kommentar om vad hon har gjort och vad hon kanske kan öva mer på till nästa gång. Medan Måns började planera en lunch men ändrade sig sedan och planerade en frukost som bestod av enbart mjölk och corn flakes och han var nöjd med det. Var hamnar han och vilka kommentarer skulle kunna vara relevanta att skriva där? Att skriva ner kommentarer är svårt och kräver träning. Här gäller det att bygga upp ett bra ordförråd så att det blir en kvalitetssäkrad bedömning. Detta kommer ni att få träna på när ni har er vfu nästa termin. Då kommer vi att jobba mycket med betyg och bedömning. Men för att ni ska få in tänket redan nu så är det bra att ni lägge rin det i era lektionsplaneringar.

Till eleverna Varför ska vi arbeta med detta? (syfte) Det här kommer du att få undervisning om: (Centralt innehåll) Det här ska du lära dig mer om: (Konkreta elevmål- tolkning av kunskapskraven) Så här ska vi arbeta: (Undervisningen) Så här kommer dina kunskaper att bedömas: