Mot en liberal välfärdspolitisk modell? 2017 Mot en liberal välfärdspolitisk modell? Ojämlikhetens orsaker och konsekvenser. Kenneth Nelson (kennethn@sofi.su.se) Professor of sociology Swedish Institute for Social Research Stockholm University

Upplägg • Vad utmärker den svenska välfärdspolitiska modellen Upplägg • Vad utmärker den svenska välfärdspolitiska modellen? • Hur har de sociala trygghetssystemen utvecklats i Sverige under senare år? • Hur ser kopplingen ut till inkomsternas utveckling? • Vilka är konsekvenserna av en ökad ojämlikhet? • Ekonomisk tillväxt, social tillit, och hälsa.

Välfärdsstatsmodeller • Liberal (ex. Storbritannien) • Konservativ (ex Välfärdsstatsmodeller • Liberal (ex. Storbritannien) • Konservativ (ex. Tyskland) • Socialdemokratisk (ex. Sverige) Stat Marknad Familj

Det sociala medborgarskapets utveckling i Sverige Fram till 1930-talet Fattigvård 1940- och 1950-talet Liberal 1960- till 1980-talet Social-demokratisk 1990-tal och framåt Liberal?

Volym av sociala rättigheter i Sverige 1960-2015 (ersättningsnivåer i socialförsäkringarna).

Genomsnittlig ersättningsnivå i socialförsäkringarna i 18 OECD-länder. Source: Social Policy Indicators Database (SPIN), www.sofi.su.se/spin.

Ersättningsnivå i arbetslöshetsförsäkringen i 18 OECD-länder. Source: Social Policy Indicators Database (SPIN), www.sofi.su.se/spin.

Ersättningsnivå i arbetslöshetsförsäkringen i 18 OECD-länder. Source: Social Policy Indicators Database (SPIN), www.sofi.su.se/spin.

Ersättningsnivå i sjukförsäkringen i 18 OECD-länder. Source: Social Policy Indicators Database (SPIN), www.sofi.su.se/spin.

Ersättningsnivå i sjukförsäkringen i 18 OECD-länder. Source: Social Policy Indicators Database (SPIN), www.sofi.su.se/spin.

Ersättningsnivå i pensionsförsäkringen i 18 OECD-länder. Source: Social Policy Indicators Database (SPIN), www.sofi.su.se/spin.

Ersättningsnivå i pensionsförsäkringen i 18 OECD-länder. Source: Social Policy Indicators Database (SPIN), www.sofi.su.se/spin.

Socialbidragets storlek i Sverige och andra OECD-länder (index 1990=100). Source: Social Policy Indicators Database (SPIN), www.sofi.su.se/spin.

Socialbidragets storlek i Sverige och andra OECD-länder (index 1990=100). Source: Social Policy Indicators Database (SPIN), www.sofi.su.se/spin.

Socialbidragets storlek i Sverige och andra OECD-länder (index 1990=100). Source: Social Policy Indicators Database (SPIN), www.sofi.su.se/spin.

Socialbidragets storlek i Sverige och andra OECD-länder (index 1990=100). Source: Social Policy Indicators Database (SPIN), www.sofi.su.se/spin.

Socialbidragets storlek i Sverige och andra länder.   Bidrag ($US PPPs) Adequacy Danmark 1990 11510 56.4 2013 28110 63.9 Finland 11299 56.2 22982 57.6 Norge 9729 44.0 26522 47.2 Sverige 11331 61.5 20842 50.1 Tyskland 9844 49.5 23364 59.1 Nederländerna 9609 54.8 23748 60.2 Storbritannien 8262 42.8 18209 49.2 Source: Social Policy Indicators Database (SPIN), www.sofi.su.se/spin.

Socialbidragets storlek i Sverige och andra länder.   Bidrag ($US PPPs) Adequacy Danmark 1990 11510 56.4 2013 28110 63.9 Finland 11299 56.2 22982 57.6 Norge 9729 44.0 26522 47.2 Sverige 11331 61.5 20842 50.1 Tyskland 9844 49.5 23364 59.1 Nederländerna 9609 54.8 23748 60.2 Storbritannien 8262 42.8 18209 49.2 Source: Social Policy Indicators Database (SPIN), www.sofi.su.se/spin.

Konsekvenser för fattigdom och ojämliket Det är en svår uppgift att förklara fattigdom och inkomstojämlikhet. Även om socialpolitiken är en viktig aspekt när det handlar om omfördelning, finns det också andra faktorer som påverkar inkomstfördelningen, såsom arbetsmarknadens funktionssätt, demografisk utveckling, utbildning etc. Idag finns det ingen studie som gör en genomgående analys av socialpolitikens effekter på utvecklingen av fattigdom och inkomstojämlikhet i Sverige. Jag kommer dock visa några resultat som med all sannolikhet delvis avspeglar socialpolitikens utveckling.

Inkomstojämlikhet (Gini) i disponibel inkomst, Sverige 2001-2011. Källa: SCB.

Andel personer i hushåll med låg inkomst (under 60 procent av medianinkomsten), Sverige 1995-2013. Källa: SCB.

Disponibel inkomst under fattigdomsstrecket (60 % av medianinkomsten) i Sverige 1991-2013 (2010 års priser). Källa: SCB.

Percentilskillnader (p10/p50) i disponibel inkomst, Sverige 1991-2013. Källa: SCB.

Disponibel inkomst för förvärvsarbetande och icke förvärvsarbetande, Sverige 1991-2013. Källa: SCB.

● Socialpolitikens utveckling i Sverige sedan 1990-talets reser frågan huruvida vår välfärdsstat fortfarande kan karaktäriseras som utpräglad socialdemokratisk. ● Sverige har onekligen rört sig i riktning mot en mer liberalt orienterad välfärdsstat, med lägre ersättningar och bidrag, mer utbredd fattigdom, och ökade inkomstklyftor. ● Denna utveckling är oroande på flera olika sätt. En anledning är att ökad inkomstojämlikhet kan skapa problem också på andra områden. ● Några exempel är ekonomisk tillväxt, social tillit och hälsa.

Ojämlikhetens konsekvenser • Ekonomisk tillväxt • Social tillit • Hälsa

Ojämlikhetens konsekvenser • Ekonomisk tillväxt • Social tillit • Hälsa

Predicerad effekt (1985-2005) av inkomstojämlikhet på kumulativ ekonomisk tillväxt (1990-2010) i olika OECD länder. Källa: OECD. Focus on inequality and growth Paris: OECD.

Matematiska kunskaper, föräldrars utbildning och inkomstojämlikhet i OECD länder. Källa: OECD. Focus on inequality and growth Paris: OECD.

Ojämlikhetens konsekvenser • Ekonomisk tillväxt • Social tillit • Hälsa

Social tillit och inkomstojämlikhet i rika länder. Källa: Wilkinson RG, Pickett KE. 2009. The spirit level: why more equal societies almost always do better. Penguin Books, 2009.

Ojämlikhetens konsekvenser • Ekonomisk tillväxt • Social tillit • Hälsa

Livslängd och inkomstojämlikhet i rika länder. Källa: Wilkinson RG, Pickett KE. 2009. The spirit level: why more equal societies almost always do better. Penguin Books, 2009.

Spädbarnsdödlighet och inkomstojämlikhet i rika länder. Källa: Wilkinson RG, Pickett KE. 2009. The spirit level: why more equal societies almost always do better. Penguin Books, 2009.

Källa: Ferrarini, T. , Nelson, K. , Sjöberg, O. 2014 Källa: Ferrarini, T., Nelson, K., Sjöberg, O. 2014. Unemployment insurance and deteriorating self-rated health in 23 European countries’, Journal of Epidemiology and Community Health 68(7): 657-662.

Predicerad sannolikhet för god hälsa (självskattad) vid olika ersättningsnivåer i arbetslöshetsförsäkringen i 23 Europeiska länder. Länder med låg täckningsgrad i arbetslöshetsförsäkringen Länder med hög täckningsgrad i arbetslöshetsförsäkringen Källa: Ferrarini, T., Nelson, K., Sjöberg, O. 2014. Decomposing the effect of social policies on population health and inequalities: An empirical example of unemployment benefits. Scandinavian Journal of Public Health 42(7): 635-642.

Ersättningsnivå och täckningsgrad i sjukförsäkringen, betablockerare och dödlighet i hjärt- och kärlsjukdomar bland män i 18 OECD länder. Ersättningsnivå Täckningsgrad Källa: Forslund, M. 2017. The state of dying. European Journal of Social Security (in press).

Ersättningsnivå och täckningsgrad i sjukförsäkringen, betablockerare och dödlighet i hjärt- och kärlsjukdomar bland män i 18 OECD länder. Ersättningsnivå Täckningsgrad Källa: Forslund, M. 2017. The state of dying. European Journal of Social Security (in press).

Summering/konlusioner • Den svenska välfärdsmodellen har genomgått stora förändringar, ofta i nedåtgående riktning. • Samtidigt har inkomstklyftorna ökat. • Om denna utveckling får fortgå kan vi förvänta oss ökade problem också på en rad andra områden. • Frågan som kvarstår är hur vi kan vända denna utveckling. • Även om utbildning bör utgöra en central del av en mer ambitiös välfärdsagenda, återstår en rad frågor hur utbildningssystemet i samspel med socialpolitiken mer precist kan skapa positiva synergier för ett mer jämlikt samhälle.