Hälsofrämjande insatser inom socialpsykiatri

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Samborådet Emina Redzematovic. Samborådet 2. Coach/vägledare kartläggning Motivationssamtal Bedömning Upprättande av handlingsplan Planera insats Följa.
Advertisements

Konstruktiv bildkritik Källor: fotosidan.se Facebookgruppen Street Photography- Sweden Elevarbeten Kärrtorps gymnasium Tack till fotograferna som givit.
 Le i telefonen  Hälsa och presentera dig med fullständigt namn  Fråga efter personalansvarig/rätt person  Finns det tid?  Fråga på ett intressant.
Att hitta inspiration i nedskärningarnas tid Britta Åkerlund Avdelningschef Sollentuna socialkontor Niklas Ristarp Connie.
Vad är egentligen ett samhälle? Hur skulle ni definiera ordet samhälle? Dvs när vi pratade om ett samhälle sist, vad pratade vi om då? Ta ngn minut och.
Förbättringsområde Ökad tillgänglighet för personer med behov av att ta sitt blodtryck.
Sid 1 Månad 20xx Information om stöd till ungdomar med funktionsnedsättning Information om stöd till ungdomar med funktionsnedsättning Mathias Holmlund.
Brukarundersökning inom socialpsykiatrin 2015 Stockholm Stad.
Toppning vs. Nivåindelning IK Zenith F02 Per-Olof Johansson.
11 Kvaliteten i din hemtjänst Stadsledningskontorets brukarundersökning 2011 November 2011 Spånga-Tensta.
Rekommendationer - Hur handlar vi utifrån resultaten? Bibehåll förbättringsidén eller utveckla/avveckla, ny PGSA? Förbättringsområde: Förbättra kunskapsläget.
I detta projekt var uppgiften att konstruera en av flera plattor som tillsammans formar en mindre ”stad”. Denna stad ska vara en plattform för mindre.
Träningsplanering Vinnare i långa loppet. Varför träningsplanera? Effektivisera sin träning Få vardagen att fungera Rätt träning vid rätt tidpunkt.
Attraktiv Hemtjänst Om rambeslut.
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2016
Skillnader i syn på företagsklimatet 2010 Värmlands län
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2016
Tidig upptäckt av KOL på Smålandsstenars vårdcentral
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2016
Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2015
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2016
Liv & Hälsa ung Alkohol Narkotika Dopning Tobak
Brukarundersökning inom socialpsykiatrin 2015
Hur mår niondeklassare i Sörmland? Trender
HFS - nätverkets vision, framtidsbild och strategi
Syftet med ASI och UBÅT är att bidra till en kunskapsbaserad lokal missbruksvård
Hur viktigt är det här för dig på en skala 0-10?
Tidig upptäckt av KOL på Reftele vårdcentral
(antal enkäter = 229, antal svar = 196)
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2016
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2016
Regiongemensam enkät i förskola och familjedaghem 2016
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Regiongemensam enkät i förskola och familjedaghem 2016
Brukarundersökning inom socialpsykiatrin 2015
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Hälsofrämjande arbete
Hälsofrämjande arbete
Att leva med……. Här presenterar du dig. ”Vem är jag å vad gör jag här hos er?”
Tandvårdsförmåner - det statliga tandvårdsstödet
Regiongemensam enkät i förskola och familjedaghem 2016
Hälsokursen - vikt Träff 1 Välkomna!.
Personen som kommer till Friskvården i Värmland
Hur mycket använder ungdomarna olika beroendeframkallande ämnen i Helsingborg, Skåne, Sverige & Europa? Arbetsmaterial med diskussionsfrågor i klassrummet,
Diabetesskola - med fokus på fysisk aktivitet
Träff 10 Välkomna!.
Kurs mindfulness Studenthälsan
Ung Cancer - Medlemsundersökning 2017, Närstående
Diabetesenkäten och Diabetesprofilen på webben
Stockholmsenkäten 2014 – vad har ungdomarna svarat?
Föreningen Samtal och erfarenhetsutbyte
Hur kan vi följa psykisk hälsa bland barn och unga i Jönköpings län?
Ett fel på kvinnor.
Regiongemensam elevenkät 2016
Mensutmaningen.se MENS a.
Karin Elardt leg psykolog Barn- och ungdomspsykiatrin Nässjö
Tobak - Lektion 2 Åk 4-6.
- Tobaksfri utmaning, för tobaksfria ungdomar
Regiongemensam elevenkät 2016
Kurs mindfulness Studenthälsan
Feber hos barn Hälsa i Sverige
Så här dokumenteras Levnadsvanor i COSMIC
Led- och muskelmottagning
Ta hand om dig själv.
Primärvårdens hälsoenhet
Ett komplement till vårdens övriga hälsofrämjande arbete
Feber hos barn Hälsa i Sverige
Struktur i modellen, 5 steg
Presentationens avskrift:

Hälsofrämjande insatser inom socialpsykiatri - Med stödjande insatser via boendestöd o sysselsättning Projektplan för pilotprojekt i Värnamo kommun

Andel besök med hälsofrämjande insats inom sysselsättningen - Värnamo kommun *Sysselsättningen har sedan några år tillbaka jobbat med friskvård där fokus i huvudsak har varit på fysisk aktivitet men också på kost.

Typ av hälsofrämjande insats sysselsättningen – Värnamo kommun *Sysselsättningen har inte arbetat så aktivt med frågor som rört alkohol och tobak. En fundering kan vara att det rö sig om beroende och större insatse krävs samt att man behöver ha nära kontakt med förskrivande läkare vid exempelvis rök avvänjning.

Andel besök med hälsofrämjande insats inom boendestöd - Värnamo kommun

Typ av hälsofrämjande insats boendestöd – Värnamo kommun

Antal sökta biståndsbeslut med riktad insats mot levnadsvanorna kost, motion, alkohol och tobak. Sep 2016 * Upplevelsen är att man inte själv formulerar behovet av stöd i insatser runt levnadsvanor. Av totalt 80 st beslut om sysselsättning och boendestöd.

Upplevelse av hälsa vid projekt start 6 stycken deltagare - Värnamo kommun Hur upplever du ditt fysiska hälsotillstånd just nu? Skala 0 -10. 0 = mycket dåligt, 10=mycket bra 2. Hur upplever du ditt psykiska hälsotillstånd just nu? Skala 0-10 . 0 = mycket dåligt, 10 = mycket bra Hur viktigt är det för dig att göra en förändring levnadsvanor? Skala 0 -10 0 = inte alls viktigt, 10 = mycket viktigt Hur mycket kraft känner du att du har till att själv förändra dina levnadsvanor? Skala 0-10 0 = ingen kraft, 10 = mycket kraft

Upplevelse av hälsa vid projekt avslut 6 stycken deltagare – Värnamo kommun Hur upplever du ditt fysiska hälsotillstånd just nu? Skala 0-10. 0 = mycket dåligt, 10=mycket bra Hur upplever du ditt psykiska hälsotillstånd just nu? Skala 0 -10 0= mycket dåligt, 10 = mycket bra Hur viktigt är det för dig att göra en förändring levnadsvanor? Skala 0 -10 0 = inte alls viktigt, 10 = mycket viktigt Hur mycket kraft känner du att du har till att själv förändra dina levnadsvanor? Skala 0 -10 0 = ingen kraft, 10 = mycket kraft

Frågor att ställa sig om hur man skattar sin upplevda hälsa Uppföljningen var nära jul. Har det betydelse då man har erfarenheten att många mår psykiskt sämre inför jul. (Fråga 1) Kroppslig hälsa person A skattar sin fysiska hälsa sämre vid uppföljning än vid start men samtidigt vet vi att hon inte är riktigt återställd från influensan vid uppföljningen (Fråga 2) Fråga 3 ganska många tycker ändå att levnadsvanorna är viktiga att jobba med Kan det va så att man först tror eller tycker att det inte borde vara så svårt att klara förändring på egen hand därför skattar man högt på egen kraft/förmåga (fråga 4) vid starten och lägre vid uppföljning då man sett att det varit svårt.

Socialstyrelsens frågor om Levnadsvanor KOST skala 0-12 (12 goda kostvanor)

Kommentarer till mätvärden kost (här ska staplarna vara så höga som möjligt för goda levnadsvanor): Person C och D valde att börja förändra kostvanorna Person A : var vid uppföljningen inte helt pigg efter en influensa. Person B: även om person B valde motion som den levnadsvana som person B ville jobba med, så har levnadsvanefrågorna väkt tankar om kosten och fisk intaget har medvetet ökats på. Person C: Vid första mät tillfället var person C inlagd på sjukhus och fick alla mål serverade. Om mät värde funnits för hur kostvanor såg ut innan sjukhusvistelse hade de varit lägre än vid uppföljning. Vid samtal på sjukhus framkom detta vid starten och person C konstaterade ett välmående av att äta mat med mer regelbundenhet. Börjat äta mat istället för mackor till lunch samt börjat laga mål mat någon gång i veckan istället för köpa färdiglagat. Provar i julhelg börja laga frukost Person D: Minskat söt intaget från dagligt intag till två gånger i veckan. Person E: Skattat grönsaksintag några gånger i veckan vid start och vid uppföljning en gång i vecka eller mindre. Person E. hade inte valt att jobba med Kosten. Person F: Skattat grönsaksintag start en gång i vecka eller mindre och vid uppföljning några gånger i veckan. Person F. hade inte valt att jobba med Kosten.

Socialstyrelsens frågor om Levnadsvanor FYSISK AKTIVITET skala 0-5 (5 goda motionsvanor)

Kommentarer till mätvärden Fysisk aktivitet (här ska staplarna vara så höga som möjligt för att räknas som goda levnadsvanor, 5 p =150 minuter/v eller mer d.v.s. det som är det lägst rekommenderade): Person A, B, E och F valde att börja förändra motionsvanorna. Person A: har haft influensa och därför avbröts ökningen som hade påbörjats. Väntar nu på att återuppta rutinerna till efter julhelg. Person B: Har varit igång med motion men tappat ökningen vid jul. Men nya planer har gjorts för att komma igång igen. Person C: har skrivits ut från sjukhus och är åter igång med sina dagliga rutiner med vardags promenader till och från jobb. Person D: har redan jobbat med dessa levnadsvanor och har nu goda rutiner. Samt jobbar med att öka intensiteten på den fysisk aktivitet, då personen upplevelsen är att det förbättrar personens psykiska mående. Person E: Initial mätning skedde då personen redan var igång med sina träningar och Uppföljnings Mätning skedde just efter att träningsperiod var avslutad och Person E hade tappat taget om cykling på sysselsättningen. Uppföljning gjorde detta snabbt synligt och nya planer sattes Person F: Från ingen mätbar (enligt socialstyrelsens mall) fysisk aktivitet till en promenad en gång/vecka. Fortsatt ny ökning planerad för.

TOBAK

Socialstyrelsens frågor om Levnadsvanor TOBAK skala 0-4 (0 goda vanor)

Kommentar till mätvärden Tobak (Här ska staplarna vara så låga som möjligt för att räknas som goda vanor): Tobak är här sammanslagna värden både snusning och rökning Person D och E har båda både rökt och snusat men slutat för mer än 6 månader sedan så egentligen i en mät lista på 4 p skulle endast det generera 1 p. men blir i denna sammanslagna modell fel visande. Person F har aldrig varit snusare men är storrökare 4 p. Person F ville inte minska på sin rökning

Socialstyrelsens frågor om Levnadsvanor ALKOHOL skala 0-4 (0 goda vanor

Kommentar till mätvärden Alkohol: (staplar över 1 eller 2 räknas som risk bruk då ingen hade högre än ett sammanslogs veckointag och konsumtion vid ett och samma tillfälle) Ingen av deltagarna hade något behov att arbeta med Alkohol intaget.