Mikael Sandberg Högskolan i Halmsta Kan man mäta demokrati och hur ligger i så fall Sverige till efter valet? Valanalysen 2014 Mikael Sandberg Högskolan i Halmsta

Vanhanens demokratiindex till 2010

Robert Dahl, Polyarchy (1971)

Tatu Vanhanens demokratiindex influerat av Dahls teori Demokratiindex är lika med Deltagande (i procent av HELA befolkningen, inte bara de röstberättigade) Multiplicerat med Konkurrensen (procentandel som INTE röstade på största partiet) Dividerat med 100 Demokratins gränsvärde: ca: 4,5 och Maxvärde ca. 50

Från andrakammarvalet 1911 till 1914 Arvid Lindman Allmänna Valmans- Förbundet: 36,7% DI: +1,54 Ernst Beckman Frisinnade Landföreningen: 40,2% DI: 6,52

Andrakammarvalet 1917 Hjalmar Branting S: 31,1% DI: 0,76

Andrakammarvalet 1920 Hjalmar Branting S: 29,7% DI: - 0,98

Andrakammarvalet 1921 Hjalmar Branting S: 36,2 % DI:+10,92

Andrakammarvalet 1924 Hjalmar Branting S: 41,1 % DI:-1,44

Andrakammarvalet 1928 Per-Albin Hansson S: 37,0% DI: +7,12

Andrakammarvalet 1932 Per-Albin Hansson S: 41,7% DI: - 1,83

Andrakammarvalet 1936 Per-Albin Hansson S: 45,9% DI:+1,65

Andrakammarvalet 1940 Per-Albin Hansson S: 53,8 % DI: -4,33

Andrakammarvalet 1944 Per-Albin Hansson S: 46,6% DI: +1,6

Andrakammarvalet 1948 Tage Erlander S: 46,13% DI: +9,70

Andrakammarvalet 1952 Tage Erlander S: 46,05% DI: +1,78 Tage Erlander

Andrakammarvalet 1956 Tage Erlander S: 44,58% DI: +0,8

Andrakammarvalet 1958 (nyval) Tage Erlander S: 46,22% DI: -1,5

Andrakammar 1960 Tage Erlander S: 47, 8% DI: 1,78

Andrakammar 1964 Tage Erlander S: 47,3% DI:-0,40

Andrakammarvalet 1968 Tage Erlander S: 50,12 DI: 1,28

Riksdagsvalet 1970 Olof Palme S: 45,34% DI: 3,17

Riksdagsvalet 1973 Olof Palme S: 45,35% DI: 1,95

Riksdagsvalet 1976 Olof Palme S: 42,75% DI: 2,07

Riksdagsvalet 1979 Olof Palme S: 43,24% DI: -0,56

Riksdagsvalet 1982 Olof Palme S: 45,61% DI:-1,04

Riksdagsvalet 1985 Olof Palme S: 44,68% DI: 0,61

Riksdagsvalet 1988 Ingvar Carlsson S: 43,21% DI: -0,71

Riksdagsvalet 1991 Ingvar Carlsson S: 37,71% DI: 3,13

Riksdagsvalet 1994 Ingvar Carlsson S: 45,25% DI: -4,62

Riksdagsvalet 1998 Göran Persson S: 36,39% DI: 3,78

Riksdagsvalet 2002 Göran Persson S: 39,85% Di: -1,57

Riksdagsvalet 2006 Göran Persson S: 34,99 % DI: 3,70

Riksdagsvalet 2010 Mona Sahlin S: 30,66 % DI: 4,48

Jämförande bland några länder

Det kan också gå snabbt utför

Demokratiindex: trendanalys

Deltagandet: trendanalys

Konkurrensen: trendanalys

Riksdagsvalet 2014 Stefan Löfven S: 31,2 DI: -1,27

Deltagandet ned till 62,23% (OBS av hela befolkningen, ej röstberättigade)

Demkratiindex svagt ned 2014

Konkurrensen ner till 68,8 %

Socialdemokraternas valresultat Valet 2018: Ca 28 %, dvs från 23 ett riktigt dåligt val till 34 ett riktigt bra

Slutsatser Demokratin som kombination av konkurrens och deltagande har i Sverige relativt kontinuerligt ökat från under 10 till över 40 på hundra år Konkurrensen ökar som ett resultat av minskningen av socialdemokratisk dominans sedan Erlander 1968 Det troliga är att den socialdemokratiska eran är över 2018 och att vi börjar närma oss mer jämställd konkurrens mellan partier nästa sekel.