Frukostseminarium: Arbetsrättsliga villkor 15 juni 2017 Upphandlingsmyndighetens vision är sunda offentliga affärer för en hållbar framtid. Vi är en ung myndighet med uppdrag att utveckla vägledning och stöd för de som genomför eller deltar i offentlig upphandling.

Vår agenda idag: Inger Ek hälsar välkomna Inledande om de nya reglerna och vårt stöd ILO:s kärnkonventioner Bedömning av behov - behövlighetsbedömning Vilka villkor ska ställas och hur leverantörer kan uppfylla dem Städernas arbete – praktiskt exempel Har du frågor? Ring 0709-03294946 SMS frågor   Skapa ett nytt sms till 070903294946 Skriv något i meddelandefältet  - kanske en sommarhälsning, en dikt eller bara Hej… Skicka – klart!

Arbetsrättsliga villkor - De nya reglerna och Upphandlingsmyndighetens stöd Charlotta Frenander

Regeringens proposition 2016/17:163 Arbetsrättsliga villkor vid upphandling Riksdagens beslut 3 maj Lagändringar från den 1 juni 2017

Nya reglerna syfte och mål Säkerställa att de anställda som utför arbete för det offentliga ska ha vissa villkor i nivå med kollektivavtal Offentliga medel ska inte bidra till arbete i andra länder som inte är förenligt med ILO:s kärnkonventioner. Uppnå en sund konkurrens på lika villkor. Men, det blir inte tillåtet att ställa krav kollektivavtal. Säkerställa att de anställda som utför arbete för det offentliga ska ha vissa villkor i nivå med kollektivavtal som arbetsmarknadens parter kommit överens om. Förslagen bör utformas med respekt för den svenska arbetsmarknadsmodellen. Det är parterna på arbetsmarknaden som har anförtrotts att ingå de avtal som krävs för att tillfärsäkra anställda goda anställningsvillkor. Upphandlingsreglerna ska endast säkerställa att så sker för arbete som utförs med offentliga kontrakt. Syftet: Säkra skäliga arbetsvillkor för anställda och motverkar konkurrens med undermåliga arbetsvillkor. (eller i vissa fall enligt lag). I korthet innebär bestämmelserna att upphandlande myndigheter och enheter är skyldiga att ställa arbetsrättsliga villkor om lön, semester och arbetstid i nivå med kollektivavtal om det är behövligt. Denna skyldighet, att säkerställa att antagen leverantör ger sina anställda åtminstone vissa minimivillkor, gäller vid upphandling av varor, tjänster, byggentreprenader samt koncessioner som uppgår till minst de tröskelvärden som gäller enligt respektive lag. Bestämmelserna innebär dock inte att det blir tillåtet att ställa krav på att leverantören ska vara bunden av ett kollektivavtal. Om svensk rätt inte är tillämplig ska villkor i vissa fall ställas enligt ILO:s kärnkonventioner. Reglerna kommer att införas i de kapitel i respektive lag som innehåller bestämmelser för fullgörande av kontrakt. Syftet med bestämmelserna är att motverka att offentliga kontrakt fullgörs av arbetstagare som inte har skäliga arbetsvillkor och att minska risken för snedvridning av konkurrensen genom social dumpning. Upphandlingsreglerna ska säkerställa att de anställda som utför arbete för det offentliga ska ha de villkor som arbetsmarknadens parter kommit överens om. Offentliga medel ska inte heller bidra till att arbetstagare som utför arbete i andra länder än Sverige gör detta under förhållanden som inte är förenliga med ILO:s kärnkonventioner.

Nya reglerna – när gäller de Reglerna gäller vid upphandlingar som minst uppgår till aktuellt tröskelvärde enligt LOU, LUF eller LUK, har påbörjats den 1 juni 2017 eller senare och det är behövligt och det går att fastställa arbetsrättsliga villkor. Detta är HR Det kan finnas andra situationer då d det går att fastställa arbetsrättsliga villkor.

Nya reglerna -vad innebär de i korthet Obligatoriskt ställa särskilda arbetsrättsliga villkor för fullgörande av kontrakt om det är behövligt. Villkor ska gälla lön, semester och arbetstid. Villkor ska bestämmas enligt de lägsta nivåer som följer av ett centralt kollektivavtal som tillämpas i hela Sverige på motsvarande arbetstagare i den aktuella branschen. Även för underleverantörer som direkt medverkar till fullgörande av kontraktet. 17 kap 2-5§§ En upphandlande myndighet ska, om det är behövligt, ställa särskilda arbetsrättsliga villkor för fullgörande av kontrakt i form av villkor om lön, semester och arbetstid som arbetstagarna som ska utföra arbetet enligt kontraktet minst ska tillförsäkras Villkoren får dock inte understiga den nivå som följer av lag. Vid upphandlingar som understiger tröskelvärdena finns ingen skyldighet för upphandlande myndigheter och enheter att ställa några arbetsrättsliga villkor. Det är vidare endast in de fall som det behövs (är behövligt) som upphandlande myndigheter och enheter blir skyldiga att ställa arbetsrättsliga villkor. Det är givetvis fullt möjligt att ställa arbetsrättsliga villkor oavsett om någon skyldighet inträder eller inte. Det följer av huvudregeln enligt upphandlingsrätten att en upphandlande myndighet eller enhet i princip får ställa vilka krav den vill så länge kraven har anknytning till det som anskaffas och uppfyller de grundläggande principerna, dvs. att de bl.a. är proportionella och icke diskriminerande.

Nya reglerna – var återfinns de Reglerna finns i kapitel för fullgörande av kontrakt lagen om offentlig upphandling LOU i 17 kap. 2-5 §§ lagen om upphandling inom försörjningssektorerna LUF i 16 kap. 2-5 §§ lagen om upphandling av koncessioner LUK i 14 kap 2-5 §§ Motsvarande regler finns inte i LOV eller LUFS Nej, de nya reglerna ingår endast i LOU, LUF och LUK. Några motsvarande bestämmelser har inte införts i lag (2008:962) om valfrihetssystem, LOV, eller i lag (2011:1029) om upphandling inom försvars- och säkerhetsområdet. Det är givetvis fullt möjligt att ställa arbetsrättsliga villkor oavsett om någon skyldighet inträder eller inte. Det följer av huvudregeln enligt upphandlingsrätten att en upphandlande myndighet eller enhet i princip får ställa vilka krav den vill så länge kraven har anknytning till det som anskaffas och uppfyller de grundläggande principerna, dvs. att de bl.a. är proportionella och icke diskriminerande.

Nya reglerna - för vem gäller de För upphandlande myndigheter och enheter vid upphandling av varor, tjänster, byggentreprenader samt koncessioner. Det är varje enskild upphandlande myndighet eller enhet som har ansvaret att utifrån tillgänglig information hos exempelvis Upphandlingsmyndigheten, egna erfarenheter regionala omständigheter bedöma om eller när de ska ställa arbetsrättsliga villkor. Behövlighetsbedömningen ska ske i varje enskild upphandling och det är UM:s ansvar

Enligt förarbetena Upphandlingsmyndighetens roll Av propositionen framgår att …vägledningar och allmänna råd från Upphandlingsmyndigheten ska utgöra utgångspunkter när upphandlande myndigheter ställer särskilda arbetsrättsliga villkor. ….kan avse när eller i vilka branscher det föreligger behov av att ställa särskilda arbetsrättsliga villkor eller vilka nivåer som gäller för olika villkor på arbetsmarknaden. Av propositionen (sid 71) framgår att Stöd och Vägledningar från UHM kommer att utgöra utgångspunkter för de upphandlande myndigheterna när de ställer särskilda arbetsrättsliga villkor. UHM:s stöd kan utgöras av: Identifiera branscher vilka är parterna i branscher och vilka kollektivavtal finns? Vilka nivåer som ska gälla för olika villkor Uppföljning, och tillämpning av villkoren för kontrakt som sträcker sig över längre tid. Stöd till leverantörer

Nya reglerna Upphandlingsmyndighetens stöd Vi utvecklar vårt stöd i en stegvis process Mål - enhetlig praktisk tillämpning, ökad enhetlighet för leverantörer och därmed en ökad förutsägbarhet. Vårt stöd utgår från proposition 2016/17:163, Arbetsrättsliga villkor i upphandling. Frivilliga att använda. Villkor för tillämpning - revidering, nyutveckling och exempel Den vägledande informationen innehåller vår tolkning och beskrivning av nämnda bestämmelser.  Målet - enhetlighet Stödet kommer utvecklas och kompletteras successivt i takt med att praktisk tillämpning och praxis tillkommer. Stegvis process. Vårt stöd utgår från proposition 2016/17:163, Arbetsrättsliga villkor i upphandling, och kompletteras med information från bl.a. fördjupade studier och samverkan med berörda parter, myndigheter och andra intressenter. Delmål fram till sommaren /Almedalen : Fördjupad information på hemsidan, FAQ etc behövlighetsbedömning hur villkor tas fram hur leverantörer kan uppfylla villkoren underleverantörer riskanalyser och information om villkor för efterlevnad av ILO:s kärnkonventioner Samråda med parterna om utgångspunkter för behövlighetsbedömning och framtagande av villkor Delmål fram till sommaren /almedalen : Behövlighetsbedömning och utveckling / revidering av arbetsrättsliga villkor för upphandling av städtjänster resp persontransporter (taxi) Samverka med Stockholm, Göteborg och Malmö (”städerna”) som tagit fram villkor för upphandling inom Byggentreprenad Frukostseminarium 15 juni Almedalen seminarium 6 juli

Arbetsrättsliga villkor - ILO:s kärnkonventioner Elisabeth Åberg

När svensk arbetsrätt inte är tillämplig (ILO) Behov Villkor Uppfölj-ning & kontroll ILO:s kärn- konv Ansvar i leverantörs- kedjan Varor & tjänster: Riskiden- tifiering Lokal arbetsrätt Säker- ställa Leverantör Bygg & fastighet Sjukvård & omsorg Livsmedel Fordon & transport IT & telekom Städ & kemikalier Kontor & textilier Giftfri förskola Rutiner: Policy Ansvarig Riskanalyser Uppföljning & avvikelsehantering Grossist Slutmontering Komponenttillverkning Förädling Råvaror

Arbetsrättsliga villkor - Bedömning av behovet Elisabeth Åberg

Bedömning av behovet – vad säger lagen? Risk för oskälig lön, semester, arbetstid Arbetstagare som utför upphandlad tjänst Snedvridning av konkurrens Schabloniseras (bransch) Praktiska förutsättningar Kollektiv- avtalen Möjlighet att kontrollera & följa upp

Upphandlingsmyndighetens utgångspunkt Myndigheter Upphandlande myndigheter Arbetsmiljö- verket Ekobrotts-myndigheten Skatteverket Upphandlings-myndigheten Arbetsgivar- organisationer Fackliga organisationer Arbetsmarknadens parter

Riskindikatorer oskäliga arbetsvillkor Arbetsmarknaden Lågkvalificerade yrken Utländsk arbetskraft Brister i arbetsmiljö- arbete Låg kollektiv-avtalstäckning Branschen Komplexa leverantörskedjor Konkurrens-utsättning Systematiska brott mot lagar & regler särskilda regleringar Svartarbete Ekobrott Skattebrott Arbetstidsbrott

Bedömning av behovet - arbete i praktiken Branscher nämnda i prop: Ytterligare branscher/yrkeskategorier: Bygg Analys verifierbara indikatorer på risk Taxi Koppling till utförande av kontraktet? Städ Centralt kollektivavtal & lönenivå i avtal? (Tvätteri) Prioritera efter upphandlingsvolym Bedömning av behov Fastställa villkor Identifiera bransch/yrkeskategori & fastställa villkor

Vilka villkor ska ställas Underleverantörer Hur villkoren uppfylls Charlotta Frenander

Utgångspunkter för vilka villkor som ska ställas Om det är behövligt ska villkor om lön, semester och arbetstid ställas i en upphandling. I nivå med lägsta nivåer – en arbetsgivare kan alltid erbjuda arbetstagarna bättre villkor. Lön – regleras uteslutande genom kollektivavtal och enskilda avtal Arbetstid och semester enligt lag och eventuellt i kollektivavtal. Villkoren gäller för arbetstagare som utför arbete inom ramen för kontraktet. Villkoren i en upphandling utgör en miniminivå som arbetstagarna minst ska ha rätt till. Det är alltid tillåtet för en arbetsgivare att erbjuda arbetstagarna bättre villkor. Det är inte tillåtet att ange som villkor att en leverantör ska vara bunden av ett kollektivavtal. Villkoren ska istället vara hämtade från, och vara i nivå med, de lägsta nivåer som följer av ett centralt kollektivavtal. Grundlön och ev tillägg för ob och övertidLön för arbetad tid (ej permittering I Sverige finns det inga lagregler om lön. Lön regleras därför uteslutande genom kollektivavtal och enskilda avtal. Med lön brukar avses inte bara själva grundlönen utan även vissa tillägg som den som utför arbetet kan ha rätt till, t.ex. tillägg för obekväm arbetstid och övertidsersättning. Lönebegreppets närmare innehåll kan variera mellan olika branscher och bör därför i det enskilda fallet avgöras med ledning av kollektivavtal eller praxis i den aktuella branschen. När villkor om lön ska ställas i en upphandling avses den lön som utgår för arbetad tid. Om permitteringslön anges i ett kollektivavtal är det därmed inte den lönenivån som ska anges som villkor i en upphandling eftersom permitterade inte utför något arbete. Arbetstid och semester regleras i arbetstidslagen (1982:673) respektive i semesterlagen (1977:480). Därutöver brukar arbetstid och semester regleras i kollektivavtal. Det är inte tillåtet att ställa som villkor att leverantörer generellt ska tillämpa villkoren för alla sina arbetstagare eller att villkoren ska gälla även för tid före eller efter arbetet enligt det aktuella kontraktet. Detta beror på att alla kontraktsvillkor som ställs i en upphandling ska ha en koppling, en anknytning, till kontraktsföremålet. Att kontraktsvillkoren ska ha en koppling till det som anskaffas innebär i det här sammanhanget alltså att kontraktsvillkoren endast får reglera villkoren för de arbetstagare som sysselsätts i det arbete som avses i upphandlingen. Sysselsätts en arbetstagare endast delvis i arbete som avses i upphandlingskontraktet får villkoren därmed bara avse förmåner under den del av anställningen som avser det arbetet.

Utgångspunkter för att identifiera kollektivavtal Villkoren ska utgå från den lägsta nivå som följer av ett centralt kollektivavtal som tillämpas i hela Sverige på motsvarande arbetstagare i den aktuella branschen. Vilket kollektivavtal? Centralt Tillämpligt Information om parter och kollektivavtal på vår webb Samråd med parterna Utgångspunkten är att det är kollektivavtalsparternas gemensamma tolkning av vilka villkor som gäller inom ett visst område. För att fastställa vilket eller vilka KA bör alltid kontakt tas med arbetsmarknadens parter. Finns flera kollektivavtal ska UM bestämma vilket som ska gälla. Samtliga villkor ska hämtas ur ett och samma kollektivavtal. Att fastställa villkor när flera kollektivavtal kan vara tillämpliga – varifrån ska villkoren hämtas? - Vad är ett ”tillämpligt” kollektivavtal /kollektivavtal ”som tillämpas i hela Sverige på motsvarande arbetstagare i den aktuella branschen” Om det saknas förutsättningar för myndigheten att ange nivån för ett villkor enligt 2 § är den inte skyldig att ställa villkoret.

Utgångspunkter för att fastställa villkor och nivåer för lön, semester och arbetstid Samtliga tre villkor ska ställas som huvudregel Samtliga villkor från samma kollektivavtal Alltid minst motsvara nivåer som följer av lag Identifiera villkor – möjliga att fastställa (?) Sifferlösa avtal Begränsad möjlighet att ta del av avtal Oklar lydelse i avtal Villkoren ska framgå av upphandlingsdokumenten Villkoren om lön, semester och arbetstid ska anges i upphandlingsdokumenten. Det är inte tillräckligt att hänvisa till ett kollektivavtal och låta anbudsgivare själva söka upp kollektivavtalet och de villkor som avses. Det strider mot transparensprincipen och förutsebarheten i upphandlingsprocessen. Det finns i sig inget som hindrar att en upphandlande myndighet eller enhet hänvisar till vissa villkor i ett kollektivavtal genom att ange under vilka paragrafer eller avsnitt de återfinns, om kollektivavtalet biläggs upphandlingsdokumenten och villkoren tydligt går att utläsa och är transparenta. Den upphandlande myndigheten eller enheten bör då säkerställa att parterna samtycker till att kollektivavtalet offentliggörs på det sättet.   Om det saknas förutsättningar för myndigheten att ange nivån för ett villkor enligt 2 § är den inte skyldig att ställa villkoret.

Om Upphandlingsmyndigheten tagit fram villkor enligt ett centralt kollektivavtal har vi haft samråd med parterna.

Utgångspunkter för villkor som gäller för underleverantörer Leverantören ska säkerställa att dennes underleverantörer uppfyller villkoren enligt kontraktet. Leverantören ska åläggas att se till att villkoren följs Avser underleverantörer som direkt medverkar till fullgörande av kontraktet. Den personal som producerar eller sätter samman en vara, tillhandahåller en tjänst eller utför arbete i byggentreprenad. Oavsett antal mellanled. Men koppling till föremålet för upphandling. I 2 § andra stycket finns en regel om leverantörens ansvar för att de underleverantörer som den anlitar uppfyller de arbetsrättsliga villkor som har ställts i en upphandling. Långa eller komplexa underleverantörskedjor kan indikera att det finns risk för oskäliga arbetsvillkor och därmed kan det vara motiverat att ställa särskilda arbetsrättsliga villkor. Den upphandlande myndigheten eller enheten ska ålägga leverantören ska se till att dennes underleverantörer uppfyller villkoren enligt kontraktet. genom t ex en klausul i kontraktsvillkoren Skyldigheten att säkerställa att villkoren efterlevs är begränsad till de underleverantörer som direkt medverkar till fullgörandet av kontraktet. Det gäller visserligen oavsett hur många mellanled som finns mellan huvudleverantören och den eller de underleverantörer som fullgör kontraktet, men hänsyn behöver tas till kopplingen till föremålet för kontraktet och vad som är möjligt att följa upp.

Utgångspunkter för hur en leverantör på olika sätt kan uppfylla villkoren LOU 17 kap. 5§: Även om de särskilda arbetsrättsliga villkoren inte är uppfyllda, ska en leverantör anses uppfylla villkoren, om den tillämpar motsvarande villkor i ett och samma centrala kollektivavtal som tillämpas i hela Sverige på motsvarande arbetstagare i den aktuella branschen. Leverantörer som är bundna av kollektivavtal Leverantörer som inte är bundna av kollektivavtal Leverantör som kan åberopa en utstationeringssituation De särskilda arbetsrättsliga villkoren syftar till att säkerställa att arbetstagare som arbetar i uppdrag som finansieras med offentliga medel har skäliga anställningsvillkor och att konkurrens inte ska kunna ske genom undermåliga anställningsvillkor. För att upprätthålla likabehandlingsprincipen ger emellertid lagstiftningen utrymme för alternativa sätt att uppfylla villkoren förutsatt att leverantören minst uppfyller de nivåer som följer av kollektivavtal och/eller lag. Lokalt avtal som är slutet med stöd av ett centralt avtal kan tillämpas av bunden lev Icke bunden leverantör har kvar sina skyldigheter enligt lag om KA innehåller avvikelse från en semidispositiv regel. Det är leverantören som ska visa på vilket sätt den kommer att fullgöra villkoren och att det är fråga om ett centralt kollektivavtal som tillämpas i hela Sverige på motsvarande arbetstagare i den aktuella branschen eller att denne kan åberopa en utstationeringssituation.