Rehabilitering vid komplex smärtproblematik

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Leg psykolog/leg psykoterapeut
Advertisements

Up modul 7 -Exponering Billy Larsson Leg psykolog Leg psykoterapeut
1 Informant 1 om när brodern oväntat kommer på besök ” Sätt dig, lugna ner dig!” Sa han till mig då. ”Ta det lite lugnt” Och det gjorde jag ju då…men ändå,
Hälsa och samhälle Samhällets värderingar och syn på hälsa är avgörande för hälso- och sjukvården  Hur mycket resurser läggs ned på hälsovård  Samhällets.
Strokerehabilitering Håkan Carlsson Leg. Sjukgymnast VO Neurologi och rehabiliteringsmedicin.
Pedagogik för framtiden Hur lär vi oss i olika åldrar? Hur kan vi skapa bra förutsättningar för inlärning? Minnet – repetition Olika inlärningsstilar och.
ISABELLA LILJEBLAD BEHANDLARE MEDVERKAN FAMILJEFRID.
Föräldraråd Nyvång Hälsa Det innefattar både ett fysiskt välbefinnande så som psykiskt och socialt.
Depression Mars Depression Epidemiologi Symptom Behandling.
ACT ”Acceptance and Commitment Therapy/treatm ent” Mariella González Bonilla ACT Utbildad gruppledare.
Neuroetik. Neuroetik: definition Sambandet mellan neurofysiologisk aktivitet med olika avbildningstekniker och de etiska aspekter/problem som aktualiseras.
Funktionshinder och rehabilitering Föreläsning 2 februari 2011 Jörgen Lundälv.
Process - MMR Dagens tema, , Förnamn Efternamn.
Barn som anhöriga – Landstinget i Värmland. Från 1 januari 2010 nya bestämmelser i 2g§ HSL om information, råd och stöd när barn under 18 år är anhöriga.
Vad är du för typ av person? (Skriv vid raderna i dina papper)
Utbildning för personal inom hemsjukvård och -tjänst samt andra tjänsteproducenter inom öppen social- och hälsovård Risk management för specialgruppernas.
PROM Projekt för ökad patientmedverkan i SWEDEHEART Mona From Attlebring Användarmöte Vårmötet 2013.
”funktionsrätt” ett nytt begrepp i svenska språket 1 Begreppet ”funktionsrätt”
Vad ? Varför? Hur?. Varifrån ? - Familjemedicin Helhetssyn – biomedicinska, psykosociala och existentiella faktorer i samverkan Illness /Disease Att ta.
Psykologisk och psykosocial behandling för ungdomar (12-18 år) Sven-Eric Alborn Leg.Psykolog, leg Psykoterapeut Utvecklingsledare Beroende Psykiatriförvaltningen.
Ändra till startrubrik En kvalitetssäker och effektiv sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocess Överenskommelse 2016.
Funktionstillstånd Funktionshinder Aktivitetsnedsättning.
Verksam i primärvården i Östergötland
Personlighetsutveckling ACT- don’t react!
SYMTOMLINDRING Bristande symtomlindring God symtomlindring Ångest
IdrotIdrottIitsskador
Fil.Mag, med lic. doktorand Sahlgrenska Academy
Lekterapins behandling av barn och unga med stickrädsla
Så möter vi behovet av kris –och traumastöd i Sörmland
Barn som faller mellan stolarna
Sjukgymnastik/Fysioterapi inom palliativ vård
Känslor…..
Ispass tis 17:30-18:30 VSK F-07 Övning 14 Övning 13 Reserv
Strategi för hälsa Skola Socialtjänst Vård och omsorg
Separationer Sorg Stress Familje problem Övergrepp Mobbning Missbruk Trauma ADHD/ADD Asperger syndrom Relations Problem Förskola/skola situation Flykting.
Steg för livet
Kan man förutsäga vem som blir brottsling?
Hälsofrämjande arbete
Vecka 1-3 Vecka 4-6 Vecka 7……….. 12
Identitet och religion
Arbetsterapeut och instruktör i Mediyoga
Nationellt vårdprogram för cancerrehabilitering 2017
Diabetesskola - med fokus på fysisk aktivitet
Acceptance and Commitment Therapy (ACT)
Äldre män, musik och psykiskt välbefinnande
Kurs mindfulness Studenthälsan
Barn – och ungdomspsykiatriska kliniken
Psykisk ohälsa – Ett sjukdomstillstånd eller en del av livet?
Rehabiliteringscentrum
Strategi för hälsa Skola Socialtjänst Vård och omsorg
Se till att ingen missar ersättning!
OBS! Lägg gärna in er föreningslogga på denna sidan!
Medlemsolycksfall – Fritid
Meningsfull fritid och sociala färdigheter
Spelmissbruk/spelberoende
Docent, adj lektor, klinisk psykologi
Karin Elardt leg psykolog Barn- och ungdomspsykiatrin Nässjö
Seniorprofessor, Uppsala universitet
Roy Brander Eva Wendt Jarinja Thelestam Mark Jan Halling.
Kurs mindfulness Studenthälsan
Välkomna till Prova på dag
Regin Dahl Fysioterapeut Cytostatika sektionen/Palliativa teamet och Mobilt Närvårds teamet vid Sjukhuset i Arvika.
Margareth Jeppson Jarinja Thelestam Mark Jan Halling Eva Wendt.
PRUSFENOMENET-UPPGIFTSBANAN Svar på uppgifterna
Bengt Hanson, Caisa Hedlund
Varför? Nytt sjukdomsmönster - fler lever med långvarig sjukdom
FYSISK AKTIVITET & SKÄRMTID
Saker att ta upp… Skärpning av reglerna omkring MKN vatten
Utvärdering av tandvårdsstöd som regleras enligt tandvårdsförordningen och det statliga särskilda tandvårdsbidraget (STB) YPOS
Hjälp, vad skall jag göra…
Presentationens avskrift:

Rehabilitering vid komplex smärtproblematik Kristoffer Bothelius, fil. dr Leg psykolog, leg psykoterapeut Smärtcentrum, Akademiska Sjukhuset, Uppsala kristoffer.bothelius@psyk.uu.se 1

Smärta En obehaglig sensorisk och emotionell upplevelse associerad med faktisk eller potentiell vävnadsskada, eller beskriven i termer av sådan skada The International Association for the Study of Pain, IASP Emotionell – känslor Beskriven - tankar

Röda och gula flaggor Röda flaggor Allvarliga men sällsynta: frakturer, infektioner, cancer Gula flaggor Psykologiska och sociala faktorer som kan hindra tillfrisknande Psykologiska och sociala variabler har större betydelse än biomedicinska eller biomekaniska faktorer vid utvecklandet av långvarig funktionsnedsättning pga kronisk smärta Linton, S.J. (2000). A Review of Psychological Risk factors in Back and Neck Pain. Spine, 25, 1148-1156. 3 3

Attityder och föreställningar Gula flaggor Emotioner Rädsla för ökad smärta vid aktivitet Orolig för och mer uppmärksam på kroppsliga sensationer Attityder och föreställningar Katastroftankar; att smärtan är farlig eller handikappande All smärta måste bort innan man kan återvända till normal aktivitet Beteenden Överdriven vila, reducerad aktivitetsnivå Dålig följsamhet vad gäller fysisk träning Överdriven tillit till hjälpmedel

Vilka faktorer är verksamma i rehabilitering? Minskade negativa känslomässiga reaktioner Minskad upplevelse av smärtan som ett funktionshinder Minskad passivitet och ökat engagemang i egenvård Utfall Lidande Funktionsförmåga Smärtbeteenden Emotioner Attityder och föreställningar McCracken och Turk (2002) Spine Decreased negative emotional responses to pain, decreased perceptions of disability, and increased orientation toward self-management during the course of treatment predict favorable treatment outcome. Beteenden 5 5

Acceptansbaserad exponering Behandlingar Sjukskrivning Minskad fysisk aktivitet Minskad social samvaro Vila Smärtfrihet

Sociala aktiviteter Arbete Fysiska aktiviteter

Acceptansbaserad exponering Sjukskrivning Minskad fysisk aktivitet Minskad social samvaro Vila Arbete Fysisk aktivitet Social samvaro Smärtfrihet Livet

Acceptansbaserad exponering Beteendet präglas av undvikanden Smärta, känslor, tankar Patienten upplever att de inte har några val Bara ”måsten” inga ”vill” Prestation Smärtfrihet Livet Värdelöshetskänslor

Acceptansbaserad exponering Närvarande pappa Leka med lego Vara på golvet Vara i skogen Gå i terräng Sömnsvårigheter Konflikter med sjukvården Barn med särskilda behov Depression Trasig uppväxt Äktenskapsproblem Beroendeproblematik Dålig ekonomi Ångest Smärtfrihet Livet

Värderingar Relationer Hälsa Arbete/studier Fritid Övning: Farvälfest 11