Human- och naturvetenskaper 1800-talets universitetspolitik

Kris? Tomas Forser (red.), Humaniora på undantag (1978)

Begreppet humaniora Studia humaniora – ”mera mänskliga studier” Humanism? Studia humanitatis vs. studia divinitatis Ars vs. scientia

Översättningsproblem Humaniora Arts and humanities Geisteswissenschaften Lettres et sciences humaines

Giambattista Vico (1668-1744) Scienza nouva (1725) Verum factum

De vetenskapliga revolutionerna Den (natur)vetenskapliga revolutionen Enhetsvetenskap Hot mot humanvetenskaperna? En humanvetenskaplig revolution ca 1750-1850? Historism

1800-talets universitetssystem Den lägre fakulteten blir den högsta – Kant Romantiken – idealism, nationalism, organismtänkande Bildung

Wilhelm von Humboldt (1767-1835) Humboldtuniversitetet i Berlin 1810 ”Om den inre och yttre organisationen av de högre vetenskapliga läroanstalterna i Berlin” (1809/1810) Vetenskap ”som ett ännu icke löst problem som alltid kräver förnyad forskning, till skillnad från skolan som inriktar sig på och lär ut färdiga och avslutade kunskaper” Från reproduktion till produktion av kunskap Akademisk frihet

Sammanfattning av Humboldts huvudidéer: 1. Forskning och undervisning ska vara fri 2. Forskning och undervisning ska tillsammans utgöra en enhet 3. Forskning ska leda till ny kunskap (prioritering av teoretisk grundforskning)

Humanioras århundrade ”Historiska skolor” - t.ex. Karl von Savigny, bröderna Grimm Leopold von Ranke (1795-1886) ”wie es eigentlich gewesen” Politisk historia Filosofiska system och historiefilosofi Hegel Leopold von Ranke

Naturvetenskapens expansion ”Den andra naturvetenskapliga revolutionen” ”Den andra industriella revolutionen” Tidskrifter och konferenser Positivism Specialisering Enhetsvetenskap som ideal

Wilhelm Dilthey (1833-1911) Hermeneutik Förståelse vs. förklaring Einleitung in die Geisteswissenschaften (1883) Andevetenskaper vs. naturvetenskaper Definition utifrån olika kunskapsobjekt

Nykantianismen Tillbaka till Kant Marburgskolan Den sydvästtyska skolan (Badenskolan/Heidelbergskolan)

Wilhelm Windelband (1848–1915) Nomotetisk vetenskap – det lagbundna ”Kunskapen om allmänna lagar har överallt det praktiska värdet, att det möjliggör ett förutseende av kommande tillstånd och ett ändamålsenligt ingripande av människan i tingens förlopp.” Idiografisk vetenskap – det historiskt unika/individuella ”det som så gäller om det individuella människolivet, det gäller mer än någonsin om den historiska processen i sin helhet; den har blott värde, om den har skett en gång”

Heinrich Rickert (1863-1936) Den historiska metodens urvalsproblem Värderelation, inte värdering ”en oöverskådlig mängd individuella objekt, i betydelsen att varje objekt är annorlunda än alla andra. Men bland dessa objekt beaktar historikern i första hand bara sådana objekt som i sin individuella egenart förkroppsligar, eller är relaterade till, kulturvärden.” Kulturvetenskaper vs. naturvetenskaper Definition utifrån logiska eller formella skillnader angående mål och uppgifter

Utanför Tyskland Thomas H. Huxley vs. Matthew Arnold – 1880-talet C. P. Snow: The Two Cultures (1959) Tre kulturer? Samhällsvetenskaper

Humaniora i Sverige En portalgestalt: Erik Gustaf Geijer (1783-1847) 1876: filosofiska fakulteten delas i två sektioner humanistisk vs. matematisk-naturvetenskaplig Först 1956 bli två fakulteter 1964: samhällsvetenskaplig fakultet Geijerstatyn, sannolikt 1890-tal (digitaltmuseum.se)

Efter 1800-talet Naturvetenskapernas segertåg och humanioras kris? Universitetsvärldens expansion och demokratisering

Tips på vidareläsning: Wilhelm Dilthey, Einleitung in die Geisteswissenschaften, 1883. Wilhelm von Humboldt, ”Om den inre och yttre organisationen av de högre vetenskapliga läroanstalterna i Berlin” [1809/1810], övers. Thomas Karlsohn, Psykoanalytisk tid/skrift, 2009: 26–27, s. 89–93. Heinrich Rickert, Kulturvetenskap och naturvetenskap, övers. Ola Agevall, Göteborg: Daidalos, 2013 [1899]. C. P. Snow, The Two Cultures, Cambridge: Cambridge University Press, 2014 [1959]. Wilhelm Windelband, ”Historia och naturvetenskap”, 1894. Rens Bod, A New History of the Humanities. The Search for Principles and Patterns from Antiquity to the Present, Oxford: Oxford University Press, 2013. Tomas Forser (red.), Humaniora på undantag? Humanistiska forskningstraditioner i Sverige, Stockholm: PAN/Norstedts, 1978. Thomas Karlsohn, ”Det romantiska universitetet”, Psykoanalytisk tid/skrift, 2009:26–27, s. 97–123. Bo Lindberg, ”’De rolige vetenskaperna’. Om humaniora före moderniteten” i Mohammad Fazlhashemi & Eva Österberg (red.), Omodernt och tankar i förmodern tid, Lund: Nordic Academic Press, 2009, s. 97–141. Tore Nordenstam, Från konst till vetenskap, Stockholm: Carlssons, 1994. Svante Nordin, Humaniora i Sverige. Framväxt – Guldålder – Kris, Stockholm: Atlantis, 2008. Helen Small, The Value of the Humanities, Oxford: Oxford University Press, 2013.