FTEA12:2 Filosofisk metod

Dagens upplägg Övergripande om kursen Dagens föreläsning: Grundläggande argumentationsanalys del I

Övergripande om kursen Lärare: Robin Stenwall rum LUX:B553 robin.stenwall@fil.lu.se Omfång: 6 hp (4 veckor) Upplägg: 5 föreläsningar + 3 seminarier Schema (kontrollera ofta): www.fil.lu.se Klicka vidare till Utbildningsutbud, FTEA12:2

Kurslitteraturen Baggini och Fosl, The Philosopher’s Toolkit, Blackwell, 1:a eller 2:a upplagan, kapitel 1-3. Føllesdal, Walløe och Elster Argumentationsteori, språk och vetenskapsfilosofi, Thales, femte upplagan, kapitel 7-10. Hospers, J. An Introduction to Philosophical Analysis, fjärde upplagan, Routledge, kapitel 1-2. Ni förväntas även läsa igenom de föreläsningsanteckningar som läggs upp på nätet efter varje föreläsning.

Kurslitteraturen och föreläsningarna Föllesdal kapitel 9-10 (utom §§ 60-62) Baggini speciellt kapitel 1. 28/2, 2/3 och 6/3: Föllesdal kapitel 7-8 samt kap. 10 §§ 60-61 Baggini speciellt kapitel 2-3.

Seminarierna Studenter födda udda datum tillhör grupp A. Studenter födda jämnt datum tillhör grupp B. 1) Till det första seminariet (27/2) skall ni ha läst Hospers kap. 1, Föllesdal § 62, och Baggini & Fosl kap. 1.10. (dvs. avsnitten om definitioner). 2) Till det andra seminariet (3/3): Hospers kap. 2 (kunskapsteori). 3) Tredje seminariet (7/3): all kurslitteratur.

Seminarierna Ta alltid med er aktuell litteratur till seminarierna. Var beredda på att diskutera innehållet!

Tentamen Ordinarie tentamen: måndagen den 20e mars, kl. 8-12, MA 10A-F (Sölvegatan. 20). Omtentamen: torsdagen den 27e april, kl. 8-12, LUX: B152 och B251 (anmäl er 1 vecka i förväg!) Uppsamlingstentamen: 16e augusti (anmäl er 1 vecka i förväg!).

Dagens ämne: Grundläggande argumentationsanalys I ’I know what you are thinking about’, said Tweedledum: ’but it isn’t so, nohow.’ ’Contrairiwise,’ continued Tweedledee, ’if it was so, it might be; and if it were so, it would be: but as it isn’t, it ain’t. That’s logic.

i en kurs i filosofisk metod? Varför studera argumentationsanalys i en kurs i filosofisk metod?

Vad innebär det att filosofera? Formulera filosofiska frågor, frågor som vi sällan ställer till vardags och frågor som vetenskapsmän ofta inte kan besvara (fullt ut). Exempelvis: Vad är sanning? Vad är kunskap? Vad är fri vilja? Vad är kausalitet? Vad är tid? Försöka besvara dessa frågor, ej i form av oargumenterade påståenden utan genom att ge utförliga skäl för våra svar. Vi argumenterar för våra svar. Filosofer utför sällan empiriska experiment. Kan frågan besvaras på empirisk väg är den (i regel) inte filosofisk.

Filosofins huvudmål Filosofen formulerar, identifierar och värderar argument. Huvudmål: korrekt argumentation (ej i första hand att övertyga) Huvudmål: att avtäcka sanningen, hur det faktiskt är Huvudmål: att avtäcka sanningen med hänvisning till goda skäl Huvudmål: KUNSKAP

Jämför filosofin med retoriken ”Retoriken struntar i god smak, sanning och fina förebilder. Om du vinner med dåligt språk och dåliga argument, så är det bra språk och bra argument retoriskt sett.” Göran Hägg, Praktisk Retorik (1998: 10) De här skilda attityderna till argumentation går tillbaka till antiken. Kom ihåg Sokrates avståndstagande från sofisterna.

Vad är ett argument? Ett argument: en mängd påståendesatser (satser som säger något sant eller falskt – i kontrast till frågor och uppmaningar) Påståendesats Ett argument: en strukturerad mängd påståendesatser Premiss Slutsats Slutsatsen följer ur, kan härledas från, är en logisk konsekvens av, stöds av, görs mer trolig av, premisserna…

Ett argument är ett aktivt sammanlänkande av påståenden Jämför (a) och (b): (a) Allan är fattig och han är olycklig. (b) Allan är fattig, därför är han olycklig. (a) Anna var med om en bilolycka förra veckan och hon förtjänar semester. (b) Anna var med om en bilolycka förra veckan, så hon förtjänar semester. (a) Den där triangeln har lika sidor och lika vinklar. (b) Den där triangeln har lika sidor, därmed har den lika vinklar.

Slutledningsindikatorer alltså sålunda implicerar det följer att därmed så troligen I logiken: ett (eller dubbla) streck

Uteslutna premisser och avsaknad av indikatorer Argument där vissa premisser är implicita: P: Sokrates är människa S: Sokrates är dödlig P: En teori är vetenskaplig om och endast om den är empiriskt testbar S: Strängteorin är inte en vetenskaplig teori Argument där slutledningsindikatorerna är implicita: Det kommer in mörka moln; det kommer att börja regna.

Övning P: Jag upplever att jag ser ett glas fyllt med genomskinlig vätska. S: Det finns ett glas vatten framför mig. Identifiera eventuella implicita premisser och slutledningsindikatorer i argumentet ovan.

Logisk styrka Ett arguments ”logiska styrka” är det stöd som premisserna ger åt slutsatsen. Två centrala egenskaper: 1. Ett arguments logiska styrka är oberoende av det faktiska sanningsvärdet hos de i argumentet ingående påståendesatserna. 2. Ett arguments logiska styrka kan sägas vara en gradfråga: slutsatsen kan få fullständigt stöd av premisserna, inget stöd alls, eller visst stöd av premisserna.

Lund är Sveriges huvudstad (F) Logisk styrka är oberoende av det faktiska sanningsvärdet hos de i argumentet ingående påståendena Maximal logisk styrka Lund är Sveriges huvudstad (F) Lund ligger i Halland (F) Sveriges huvudstad ligger i Halland (F) Maximal logisk svaghet Eskilstuna ligger i Södermanland (S) Växjö ligger i Småland (S) Köpenhamn ligger i Danmark (S)

Logisk giltighet och logisk konsekvens Argument av starkaste graden av logisk styrka kallas logiskt giltiga argument. I logiskt giltiga argument kan slutsatsen inte vara falsk samtidigt som premisserna är sanna. Med andra ord: Om premisserna är sanna, då måste slutsatsen vara sann. Följdriktigheten kan alltså inte ifrågasättas! Det är ett ”riskfritt” argument. P1: Alla svanar är vita. P2: Börje är en svan. S: Börje är vit. Slutsatsen i ett logiskt giltigt argument sägs vara en logisk konsekvens av premisserna.

Deduktiva argument Ett deduktivt argument ”hävdar” eller ”utger sig” för att vara ett argument av starkaste graden, dvs. ett argument vars slutsats är en logisk konsekvens av premisserna. Ett logiskt giltigt deduktivt argument lyckas i sitt uppsåt.

Hur skiljer vi ett logiskt giltigt från ett logiskt ogiltigt deduktivt argument? 1. Formella metoder (mekanisk beräkning) 2. Informella metoder (a) VISUALISERING: försök att föreställa dig en situation där premisserna är sanna men slutsatsen är falsk. (b) Konstruera ett ALTERNATIVT ARGUMENT MED SAMMA LOGISKA FORM: försök formulera ett annat argument, med samma logiska form (men annat innehåll) som det argument för vilket du vill avgöra giltighet, som är uppenbart ogiltigt.

Exempel: alternativt argument med samma logiska form Anta att du ska bedöma huruvida följande deduktiva argument är ett giltigt argument: Vegetarianer äter inte skinka. Ghandi åt inte skinka. Ghandi var vegetarian. Du urskiljer först och främst ovanstående arguments form: Alla X är Y a är Y a är X Du formulerar ett annat argument med samma form som är uppenbart ogiltigt: Alla katter är köttätare USA:s president är köttätare USA:s president är en katt

Övning Vilka problem och brister finns det med de informella metoderna (visualisering och konstruktion av alternativt argument med samma logiska form)?

Logiskt giltiga/ogiltiga deduktiva argument och sanning Ogiltigt deduktivt argument: Falska premisser in ---- Sann eller falsk slutsats Sanna premisser in --- Sann eller falsk slutsats Giltigt deduktivt argument: Falska premisser in --- Sann eller falsk slutsats Sanna premisser in --- Sann slutsats HUVUDREGEL: Ett deduktivt argument är logiskt giltigt om och endast om: OM premisserna är (vore) sanna så MÅSTE slutsatsen vara sann

Ett logiskt giltigt deduktivt argument kan dock angripas på så sätt att dess premisser angrips… Skeptiker: Jag tror inte att det är sant att alla svanar är vita. Om premiss 1 är falsk, vilket jag tror att den är, behöver inte Börje vara vit. Förespråkaren för att Börje faktiskt är vit (utan att ha sett honom) kan då försöka försvara premiss 1 (”Alla svanar är vita”) genom hänvisning till vad han hittills sett i enskilda fall. Ett sådant försvar kan styrka vår tro på premiss 1 (som då blir slutsats i ett nytt argument), men aldrig garantera att premissen är sann (eftersom den är universell): INDUKTIVA ARGUMENT P: Svan 1 är vit. P: Svan 2 är vit. S: Alla svanar är vita. Logiskt ogiltigt: slutsatsen kan ju vara falsk även om premisserna är sanna. Det kan finnas en svan utöver svan 1 och svan 2 som är svart, grön, blå, etc (Börje?).

Ett induktivt argument kan aldrig mäta sig i styrka med ett logiskt giltigt deduktivt argument Ett starkare induktivt argument P: Svan 1 är vit. P: Svan 2 är vit. P: Svan 3 är vit. P: Svan 4 är vit. P: Svan 5 är vit S: Alla svanar är vita Ett maximalt starkt argument (logiskt giltigt deduktivt argument) P: Svan 5 är vit. P: Svan 1 t.o.m. 5 är de enda svanar som finns, har funnits eller kommer att finnas. S: Alla svanar är vita.

Hur skiljer vi ett deduktivt från ett induktivt argument? Eftersom det finns både giltiga (lyckade) och ogiltiga (misslyckade) deduktiva argument, kan vi INTE säga att ett deduktivt argument är ett där premissernas sanning garanterar slutsatsens sanning, och att ett induktivt argument är ett argument där premissernas sanning snarare ger stöd för slutsatsens sanning. Vad vi kan säga: Ett deduktivt argument ”hävdar” att slutsatsens sanning garanteras av premissernas sanning; ett induktivt argument ”hävdar” inte detta, utan säger endast att premissernas sanning ökar sannolikheten för att slutsatsen är sann.

Hur vet vi vad som ”hävdas”? Inte alltid helt enkelt att svara på. En ledtråd: valet av slutledningsindikator (problemet är att ibland är indikatorn ej explicit formulerad). Se till intentionerna hos den som formulerade argumentet.

Övning Fundera ut tre induktiva argument som du själv brukar förlita dig på. Fundera även på om dina induktiva slutledningar är starka eller svaga.

Vad hör ihop med vad? Logisk styrka: en egenskap hos argument! Sanning: en egenskap hos påståendesatser! Logisk styrka: en egenskap hos argument!

Sundhet Ett SUNT argument: ett logiskt giltigt argument med sanna premisser (och därmed också sann slutsats) Sundhet: en egenskap hos argument!

Mål: argument som är sunda, dvs logiskt giltiga argument med sanna premisser (och därmed med sann slutsats). Några undantag: (i) kontrafaktiska argument Ibland är vi intresserade av vad som skulle ha varit fallet om något annat hade varit fallet (kontra faktum). I sådana argument är någon av premisserna medvetet falsk. En historiker t.ex. skulle kunna resonera så här: Om Hitler hade försökt att invadera Storbritannien 1940 (vilket han ju inte gjorde) så skulle han ha lyckats eftersom Tyskland, vid det tillfället, var militärt överlägset. (ii) reductio ad absurdum Används för att visa att en viss uppfattning måste vara falsk. Exempelvis resonerar vissa så kallade B-teoretiker på följande sätt om tid: Anta att tiden går. Ur det antagandet följer en självmotsägelse: varje händelse både är och är inte nutida. Premissen ”tiden går” måste alltså vara falsk. Alltså går inte tiden.

Sammanfattningsvis: håll reda på följande begrepp Logisk styrka Logisk giltighet Deduktiva argument Induktiva argument Sundhet

Att diskutera Besvara följande frågor för vart och ett av nedanstående argument: (i) är det induktivt eller deduktivt; (ii) om deduktivt, är det logiskt giltigt; (iii) om induktivt, är det starkt? Om inbrottstjuven bröt sig in genom köksfönstret, då finns dennes fotavtryck nedanför köksfönstret. Det finns inga fotavtryck nedanför köksfönstret. Alltså bröt inte inbrottstjuven sig in genom köksfönstret. Jonas har nikotinfläckar på fingrarna; så Jonas är en rökare. Lisa köper två paket mjölk om dagen. Därför lämnade någon fotavtryck utanför köksfönstret.

Att diskutera Vilka av följande argument är sunda? Om jag redan har fått upp krona sju gånger i rad så är sannolikheten att jag får upp krona även nästa gång mindre än 50-50. Jag har fått upp krona sju gånger i rad; därför är sannolikheten att jag får upp krona även nästa gång mindre än 50-50. Om du motionerar regelbundet och inte röker så kommer du att ha god hälsa. John röker inte och han har god hälsa; därför måste det vara så att han motionerar regelbundet. Ekar växer endast på platser där det regnar med viss regelbundenhet. I Sahara regnar det inte regelbundet; därför växer inga ekar i Sahara.

Övning Formulera deduktiva argument med följande egenskaper: logiskt giltigt med sanna premisser och sann slutsats. logiskt giltigt med minst en falsk premiss men med sann slutsats. logiskt ogiltigt med sanna premisser och falsk slutsats. logiskt ogiltigt argument med sanna premisser och sann slutsats.