Svenska myndigheters arbete med återvändande

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Hälso- och sjukvårdslagen (HSL)  1§ Med hälso- och sjukvård avses i denna lag åtgärder för att medicinskt förebygga, utreda och behandla sjukdomar och.
Advertisements

Ordning och reda i flyktingpolitiken - Nuläge - Johan Forssell
Att hitta inspiration i nedskärningarnas tid Britta Åkerlund Avdelningschef Sollentuna socialkontor Niklas Ristarp Connie.
Förbättringsområde Ökad tillgänglighet för personer med behov av att ta sitt blodtryck.
Att lita på vår egen förmåga. Att tro att allt är möjligt så länge vi gör det tillsammans. Att planera för framtiden men leva i nuet. Att bry oss om oss.
Annica Ring Migrationsverket. Totalt antal ensamkommande barn 2015: barn.
Mottagande av asylsökande Mars Hur arbetar Migrationsverket med asylsökande och flyktingar? Tar ut och hjälper kvotflyktingar att komma till Sverige.
1 Patientlagen 1 januari Varför införs en patientlag? Lagen ska: -stärka patientens ställning -skapa förutsättningar för delaktighet och självbestämmande.
Miljödepartementet Ökat skadeståndsansvar och förutsättningar för generationsskifte Miljöminister Andreas Carlgren, Torsdagen den 18 februari 2010.
Färdiga e-tjänster för att effektivisera er hantering kring ENSAMKOMMANDE BARN Under 2015 kom ensamkommande barn och unga till Sverige för att söka.
Attraktiv Hemtjänst Om rambeslut.
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2016
Hur styrs Sverige?.
Mina vårdkontakter blev 2015……
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2016
Handläggning Ekonomiskt bistånd
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2016
Revidering av riktlinjer gällande särskilt boende för äldre
regeringen. se/rattsdokument/proposition/2017/02/prop
Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2015
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2016
Välfärdens processer för myndighetsutövning inom IFO/FH
Välkommen till information om lex Sarah
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2016
Statistiken är hämtad från migrationsverkets hemsida
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2016
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2016
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2016
Nya föreskrifter och allmänna råd om läkemedelshantering
VÄGEN TILL MÅLGÅNG"   MålGång är en programförklaring som ska verka som stöd för våra aktiva, ledare och föräldrar och hela GSK/MIFs gemensamma fotbollsverksamhet.
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Välkomna! INNEHÅLL Skolan berättar om vilka utmaningar de har haft under terminen. Socialtjänstens förebyggarteam presenterar vilka problem de upplever.
Patientlagen ger utökad valmöjlighet
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Brottsförebyggande Information
Aktuellt COSMIC R8.1 Nummer 17 vecka
Fysiskt tvång - fasthållningar
Kompetensförsörjningsgruppen presenterar
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Din lön och din utveckling
Tillsyn förskola, pedagogisk omsorg
När människor tvingas återvända
Information från Försäkringskassan till Steg-ett ut utbildningen april Välkomna.
Nya skuldsaneringslagar
Överenskommelse mellan kommunerna och Västra Götalandsregionen
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2018
Nationell patientöversikt
Upphandlingsprocessen
Kunskapsprocessen Spånga Grundskola
Migrationsverket Liliane Ståhle och Linn Togelius
Implementering av samverkanslagen och överenskommelsen
Diagnos och delaktighet
Graviditet-förlossning-eftervård-BVC
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2018
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2018
Bostadstillägg Pensionsmyndigheten har av regeringen fått uppdraget att öka kunskapen om bostadstillägg och verka för att mörkertalet inom bostadstillägg.
Linköpings universitet
Värdegrund inom äldreomsorgen
Feber hos barn Hälsa i Sverige
Ändringar i LMA från den 1 juni 2016
Dokumentera rätt i vården
Rekrytering med lokala jobbspår
Klas Johansson och Linda Grinndal
Lag (2017:310) om framtidsfullmakter
Feber hos barn Hälsa i Sverige
Om Tro.
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2018
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2019
Presentationens avskrift:

Svenska myndigheters arbete med återvändande Informationstillfälle för media den 7 mars 2017

Deltagare Sverker Spaak, processägare för Att återvända, Migrationsverket Patrik Engström, chef för gränspolissektionen vid Nationella operativa avdelningen Polismyndigheten Johan Mellbring, chef för Nationella transportenheten (NTE), Kriminalvården

Av- och utvisningsprocessen Fattar beslut om av/utvisning Verkställer frivilliga återvändare Verkställer beslut från Migrationsverkets på tvång Verkställer egna beslut om avvisning Verkställer domstolsbeslut - brott Biträder polisen vid verkställighet

Sverker Spaak processägare för Att återvända

Migrationsverkets uppdrag Pröva ansökan om uppehållstillstånd Självmant återvändande Vid avslag – assistera med att lämna Sverige

Vad innebär ett självmant återvändande? En person accepterar sitt beslut och medverkar till att återvända En person ska lämna landet inom den givna tidsfristen, 2 eller 4 veckor Möjlighet att ansöka om återetableringsstöd Möjlighet att ansöka om reintegreringsstöd

Om man inte medverkar till att lämna Sverige Kan förlora boende och bistånd Kan ställas under uppsikt eller tas i förvar Kan erhålla ett återreseförbud Ärendet kan överlämnas till polis i syfte att verkställa beslutet Även här finns möjlighet till reintegreringsstöd

Antal utresta självmant Antal överlämnade avvikna   Antal utresta självmant Antal överlämnade avvikna Antal överlämnade tvång Totalt antal avslutade ÅV-ärenden 2014 7 599 (37%) 7 350 (36%) 3 762 (18%) 20 378 2015 9 718 (43%) 7 590 (34%) 3 336 (15%) 22 494 2016 14 924 (56%) 5 942 (22%) 2 279 (9%) 26 731 2017 13 700 8 300 3 200 26 500 2018 16 000 12 400 4 800 35 600 2019 14 600 11 100 4 600 33 500 inkl. Dublinärenden

Patrik Engström chef för gränspolissektionen vid Nationella operativa avdelningen Sverker Spaak

Polisens verkställigheter Polismyndigheten verkställer vissa beslut om avvisning och utvisning Polisavvisningar Beslut fattade av allmän domstol (pga. brott) Ärenden som lämnats över från Migrationsverket

Statistik polisens verkställigheter Inkomna ärenden Verkställda beslut Kategori 2014 2015 2016 Inkomna domstolsärenden 833 675 681 Inkomna ärenden från Migrationsverket 11 500 10 846 8 232 Polisavvisningar 993 1 377 2 939 Kategori 2014 2015 2016 Verkställda ärenden från domstol 663 640 648 Verkställda ärenden från Migrationsverket 4 165 3 414 3 728 Verkställda polisavvisningar 993 1 227 2 886 Totalt 5 821 5 281 72 67 Ärenden i balans Kategori Vid årets slut 2014 Vid årets slut 2015 Vid årets slut 2016 Ärende överlämnade från Migrationsverket, utgående balans 21 038 21 084 18 311 varav efterlysta 9 179 13 368 12 606

Polisens arbete med verkställigheter Målsättning: Att vårt verkställighetsarbete är så effektivt att fler väljer att självmant återvända. Beroenden Ärendeinflödet från Migrationsverket Tillgång på förvarsplatser Tillgång på transportresurs från NTE och egna resurser Svårigheter Avvikna Fastställa ID Vissa mottagarländer

Kriminalvårdens roll vid utvisningar Johan Mellbring, chef för Nationella transportenheten (NTE), Kriminalvården

Nationella transportenheten Inrikestransporter Inrikestransporter av häktade och intagna i anstalt Handräckningar åt polis och andra myndigheter inklusive utkörningar till flygplats för utvisning (f r om 1 april Utrikestransporter Tvångsutvisningar av personer vars ärende Migrationsverket överlämnat till Polisen för verkställande Utrikestransporter av personer med utvisning i dom Verkställighetsöverföring och internationellt efterlysta

Antalet utvisningar av Kriminalvården Antalet transporterade personer åt Polisen (Migrationsanslaget) Kriminalvårdens transporttjänst NTE transporterar årligen cirka 3 000 personer som har fått avvisnings- eller utvisningsbeslut från Migrationsverket eller Migrationsdomstolarna. Utöver det verkställer vi årligen cirka tusen transporter av klienter som dömts till utvisning. Uppdraget har transporttjänsten haft sedan 1990-talet.

Polisen lämnar över verkställbara ärenden till Kriminalvården Säkerställer identitet, nödvändiga papper Väljer färdsätt och gör säkerhets-bedömning Uppger om den som ska utvisas kan resa själv eller om personal ska med När en asylsökande får avslag på sin asylansökan och inte frivilligt lämnar landet kan Migrationsverket överlämna ärendet till polisen. Polisen säkrar att ärendet blir verkställbart och gör sedan en transportbeställning till Kriminalvården. Kriminalvården planerar resan och bemannar med lämpligt antal transportpersonal samt eventuell medicinsk personal och poliser vid förhandlingssituationer.

Förberedelser för att öka sannolikheten för genomförbarhet av resan Kriminalvården: - Kontrollerar verkställbarhet Bokar transport: reguljärflyg eller hyrt flygplan, transport till flygplatsen Gör säkerhetsbedömning och medicinsk bedömning Bemannar med personal efter sjukvårdspersonal och polis vid behov När vi får ett utvisningsuppdrag från Polisen säkerställer vi att alla nödvändiga uppgifter om personen finns i beställningen, bokar resan, bemannar upp med lämpligt antal transportpersonal samt eventuella poliser och medicinsk personal. Polisen brukar ange behov av sjukvårdspersonal och poliser. Poliser följer med om det finns behov av förhandling med mottagarlandet. Polisen kan även ange om resan bör ske med reguljärflyg eller hytr plan. (Beställer de?) Reguljärflyg vanligast. Något om när hyrt plan kan bli aktuellt. Kriminalvårdens personal besöker personen??? (säg inte om vi inte alltid gör det) Kontaktar vi dem alltid? Hur ser den kontakten ut. Det är därför kontakt står med på listan ovan. Information om klienten syftar till om vi tar reda på något mer om klienten för att kunna ge dem ett så bra bemötande som möjligt. som ska utvisas före resan för att förklara hur resan är planerad och försöka förmå personen att frivilligt följa med. Besöket syftar också till att skapa ett förtroende mellan personen och transportpersonalen samt se till att personen är väl förberedd och införstådd med vad som ska ske??? Gör vi det?

Olika sätt att resa Enskild resa Oeskorterad resa Eskorterad resa Transportenheten bokar biljett. Den som ska utvisas reser själv. Oeskorterad resa Transportpersonal följer med till flyget/gate (i tjänstedräkt) Eskorterad resa Transportpersonal följer med personen hela vägen (civilklädd) Reguljärflyg Hyrt flyg Frontex – Samordning av resor inom EU Sverige kan vara arrangerande land, Polisen ansvarar för planeringen Enskilda                        15  % Träffar vi ej Oeskorterade              35 % Bedöms kunna flyga själva så troligtvis ytterst få problemresor Eskorterade                 50 %   Det är här problemresorna uppstår. Vad avgör vilket vi väljer? (Eller är det alltid Polisen som väljer?) Är det vi som förmår personer att resa på egen hand? Polisen och Mig. har ju redan gjort det och själva bokat sådana resor (?)

Resan genomförs Personen hämtas för avfärd till flygplatsen Incheckning och ombordstigning vid sidan av den ordinarie incheckningen vid reguljärflyg Går ombord först Civilklädd personal Familjer reser ihop Framme i mottagarlandet säkerställer personalen att personen accepteras av mottagarlandet. Överlämning oftast vid passkontrollen. På avresedagen hämtas personen för avfärd till flygplatsen Incheckning och ombordstigning vid sidan av den ordinarie incheckningen vid reguljärflyg Ev. något om hur många personal som följer med och deras bemötande mot klienterna. De finns där, sitter tillsammans med den klient de ansvarar för, talar med denne och stöttar denne under flygningen. Det bidrar till att behålla och skapa lugn stämning. Personalen har varierande bakgrund, flera har erfarenhet av vårdliknande jobb, samtliga är kriminalvårdsutbildade, https://www.kriminalvarden.se/jobba-hos-oss/grundutbildning/utbildningsplan/. Transportförarna får dessutom Kriminalvårdens transportförarutbildning, som  innehåller våra rutiner, regler, kunskap om kulturer i olika länder och flygsäkerhet. De genomgår återkommande HLR-utbildning. Får alla som jobbar på NTE det? Lägg till isf. Överlämningen oftast vid passkontrollen. Kriminalvårdens personal följer inte med längre än så. Returer är ovanliga. De senaste åren har mellan 10 och 20 personer fått åka tillbaka till Sverige för att mottagarlandet inte accepterat dem.