Linnéuniversitetet Rättigheter att examinera civilingenjörer

Projektgrupp framtida civilingenjörsrättigheter Projektgruppens uppgift (baserat på dekanbeslut 2015-10-13)

Bakgrund − civilingenjörsrättigheter vid Vxu/Lnu 2000: Arbetsgrupp vid Vxu utredde möjligheten att söka examensrättigheter. Ej moget, alltför svag kompetens inom centrala områden. 2005−2006: Högskoleverket, utvärdering av forskarutbildningar: Vxu: Behov av att tydliggöra den teknikvetenskapliga forskarutbildningens roll vid lärosätet. Civilingenjörsutbildning som viktig bas för rekrytering av forskarstuderande saknades. Satsa, eller överväg avveckling.

Forts. Bakgrund Ansökan 2009: Ansökan från det då planerade Linnéuniversitetet Ansökan omfattade Bioteknik (2 inriktningar) Energisystem (2 inriktningar) Industriell ekonomi (2 inriktningar) Teknisk fysik med beräkningsteknik (1 inriktning) Byggnadsteknik, inriktning mot träteknik (1 inriktning) I ”pipeline”: Skogs- och träteknik resp. Maskinteknik. Bologna-modellen (3+2): Möjlighet till kandidatexamen eller högskoleingenjörsexamen efter tre år.

Forts. Bakgrund Forts. Ansökan 2009: Resultat: Avslag från Högskoleverket! Lärarkompetensen inte centralt positionerad i flera av programmen. Lärarkompetens saknades inom vissa områden. Men… För träbygg- och träindustrin pekade utvärderarna på att universitetet hade en ”betydande relevant lärarkompetens inom en bredare utbildning av civilingenjörer”. Goda råd från utvärderarna: Säkerställ tydlig civ.ing.-profil genom t.ex. CDIO-pedagogik.

CDIO Conceive − planera, tänka ut, Design − konstruera, utveckla Modell/ramverk för hur en ingenjörsutbildning kan se ut för att på bästa sätt utbilda och rusta ingenjörer inför arbetslivet. Conceive − planera, tänka ut, Design − konstruera, utveckla Implement − realisera, genomföra Operate − driva, handha Ursprung − samarbete MIT, CTH, KTH, LiTH (idag ca 125 medlemmar, varav ca 10 svenska (bl.a. Lnu sedan 2012). Ingenjörsutbildningar skall uppfylla villkor avseende bl.a. Läromål (personliga, professionella, ämneskunskaper) Kursinnehåll/kursplaner (kurser skall ”stödja varandra”) Arbetssätt i kurser (teamwork, projektarbete, kommunikation) Kompetensutveckling för lärare Metoder för undervisning och lärande Lnu:s medlemskap idag?

Forts. Bakgrund Ansökan 2011: Omfattade två program: Skogen och dess produkter Byggteknik, inriktning konstruktion Bologna-modellen: Möjlighet till högskoleingenjörsexamen efter tre år. 3+2-konceptet tillämpas i Tyskland och Danmark. Resultat: Avslag från Högskoleverket! Lärarresurser, inriktning Byggteknik, konstruktion: Tillräckligt antal, men bristande forskningsanknytning och forskningsdjup i vissa ämnen. Examination/Examensmål (otydliga och traditionella). CDIO?

Forts. Bakgrund Lnu:s arbete 2012−2015: Fakultetsstyrelsen − Datateknik möjlig utbildning att basera ny ansökan på – strategisk utvecklingsplan Vårdialog 2015 − Byggteknik bör övervägas

Forts. Bakgrund Lnu:s arbete forts. 2015: Byggteknik fick i uppdrag att snabbutreda över sommaren: På vilket sätt behöver verksamheten kompletteras? Beakta: Nya lärosäten som fått rättigheter: Halmstad Högskola 2013 datateknik industriell innovation (produktutveckling och innovationsledning) Örebro universitet 2015

Forts. Bakgrund Sommar / tidig höst 2015: Jämförelse ansökningarna från Lnu, Halmstad och Örebro. Saknar forskningsdjup inom delar av det stora området ”Byggteknik” Saknas disputerade lärare inom flera områden som ingår i utbildningen Traditionella och ibland otydliga examensmål

Befintligt magisterprogram ”Träbyggnadsteknik” Befintligt magisterprogram

Jämförelse olika ansökningar

Följande aspekter har granskats Lärarresurser Utbildnings- och forskningsmiljö Infrastruktur Styrdokument Undervisning, kurslitteratur och examination Säkring av examensmål Säkring av utbildningens kvalitet

Lärarresurser – Örebro vs. Lnu, område för civ. ing. Örebro (datateknik): 47 av 49 heltidsanställda, 38 tillsvidareanställda, 21 docenter 14 professorer (varav 1 bitr.) Lnu (gruppering runt ”Träbyggteknik”): 27 av 36 heltidsanställda, 27 tillsvidareanställda, 10 docenter 14 professorer (varav 5 adj.)

Utbildnings- och forskningsmiljö: Örebro vs Lnu Inflödet av extern forskningsfinansiering är ungefär 50 % större i Örebro. Örebro erhåller mera EU-medel än vad Lnu beviljas. Örebro har under den senaste sjuårsperioden beviljats sju projekt av Vetenskapsrådet (VR) till ett totalt belopp på 17.6 miljoner. Såväl Halmstad som Örebro har kommit längre än Lnu när det gäller att erhålla medel från de av KK-stiftelsens program som riktar sig till lärosäten med mera utvecklad forskning (t.ex. KK-profil och KK-miljö). Örebro har sedan 2003 drivit VINNVÄXT-miljön Robotdalen med en finansiering från VINNOVA under perioden 2003–2019 på sammanlagt ca 125 MSEK. Såväl Örebro som Halmstad har under flera år drivit master-program. Men…Lnu bedriver ”högkvalitativ forskning inom kärnområdena träbyggnad och strukturmekanik”.

Säkring av examinationsmål och utbildningens kvalitet Örebro Utbildningen är tydligt utformad kring CDIO-konceptet. Många i lärarkåren har redan utbildats i CDIO och använder det redan i vissa befintliga kurser. Projektarbete genomgående tema. Projektens omfattning och komplexitet liksom gruppernas storlek ökar successivt under utbildningen. Denna evolution och realism är positiv och yrkesförberedande för ingenjörsrollen. Brister när det gäller hur examinationer beskrivs i kursplanerna. För mycket läroböcker och för lite forskningspublikationer används. Halmstad Längre projektarbeten ger värdefulla erfarenheter gentemot potentiella arbetsgivare. Dock betonas projektarbetenas koppling mot näringslivet i alltför hög grad. Istället borde exponeringen mot pågående forskning öka. Kurslitteraturen är väl anpassad för programmen.

Säkring av examinationsmål och utbildningens kvalitet Linnéuniversitetet På grundläggande nivå saknar flera ämnen forskningsanknytning. De ges dessutom av lärare som inte är verksamma i forskande miljöer. Utbildningen har inte den bredd inom inriktningen konstruktion som kan förväntas. Examination beskrivs på ett summariskt och traditionellt sätt i kursplaner. Ibland saknas precisa uppgifter om vad som skall examineras. CDIO ej implementerat (ej påbörjat)

Förslag för fortsatt rekrytering för byggteknik 2-3 professorer 2-3 lektorer Motsvarande behov identifierat för datateknik

Projektgrupp inför framtida civiling.rättigheter Beslut om att inrätta gruppen fattades vid ett internat med samtliga prefekter (ledningsrådet) 2015-10-01. Uppdraget specificerades övergripande i ett dekanbeslut 2015-10-13. Ansökningsförfarande till projektgruppen resulterade i följande projektgrupp: Jan Oscarsson, byggteknik (projektledare) Morgan Eriksson, datateknik Conny Sjögren, fysik och elektroteknik Åsa Bolmsvik, byggteknik

Projektgruppens uppdrag (enligt dekanbeslut) Föreslå ett utvecklingsbart utbildningskoncept för civilingenjörsutbildning utifrån grunderna inom civilingenjörsutbildningen möjlig samordning av högskoleingenjörsutb. och en framtida civilingenjörsutbildning B. Föreslå möjliga specialiseringar för civilingenjörsexamen baserat på byggtekniks identifierade gränssnitt, samt befintliga magister-/masterprogram, expertkompetensprogram, Smart Housing och the Bridge, beakta avnämarperspektivet befintliga civ.ing.utbildningar beakta tidigare examensansökningar. resp. datatekniks identifierade gränssnitt, samt

Projektgruppens uppdrag Föreslå ett utvecklingsbart utbildningskoncept för civilingenjörsutbildning utifrån grunderna inom civilingenjörsutbildningen allmängiltiga kompetensområden som en civilingenjör skall behärska: Matematik Naturvetenskap Ingenjörsvetenskap (tillämpn. av vetensk. principer) Metodik; beräkningsverktyg, kommunikation, forskningsmetodik

Projektgruppens uppdrag Forts. A. Forts. Föreslå ett utvecklingsbart utbildningskoncept för civilingenjörsutbildning utifrån Ytterligare krav enligt högskoleförordningen Förmåga att utveckla och utforma produkter, processer och system m.h.t. människors förutsättningar och behov och samhällets mål för ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar utveckling Visa medvetenhet om etiska aspekter på forsknings- och utvecklingsarbete Insikt om teknikens möjligheter och begränsningar; sociala, ekonomiska, miljö- och arbetsmiljömässiga aspekter…

Projektgruppens uppdrag Forts. A. … leder till ytterligare kurser som bör övervägas: Ekonomi Miljö / hållbar utveckling Forskningsmetodik och -etik Arbetsmiljö Sociala aspekter: lika villkor(?)

Projektgruppens uppdrag Forts. A. Universitetsledningens synpunkter: Beakta frågor om Entreprenörskap Interaktion samhälle−utbildning Gränsytan mellan civilingenjörsutbildning och samhällsvetenskap/humaniora

Projektgruppens uppdrag (enligt dekanbeslut) Forts. A. Föreslå ett utvecklingsbart utbildningskoncept för civilingenjörsutbildning utifrån möjlig samordning av högskoleingenjörsutb. och en framtida civilingenjörsutbildning Betydande skillnader mellan högskoleförordningens krav på högskolingenjörs- och civilingenjörsutbildningarna.

Projektgruppens uppdrag Forts. A. Samordning av högskoleingenjörs- och civilingenjörsutbildning Kraven på utbildningarna delas i HF upp i Kunskap och förståelse Färdighet och förmåga Värderingsförmåga och förhållningssätt

Projektgruppens uppdrag Forts. A. Samordning av högskoleingenjörs-. och civilingenjörsutbildning Civilingenjör Högskoleingenjör Kunskap och förståelse insikt i aktuellt forskning- och utvecklingsarbete kännedom om aktuellt forskning- och utvecklingsarbete Färdighet och förmåga förmåga att skapa, analysera och kritiskt utvärdera tekniska lösningar Förmåga att analysera och utvärdera tekniska lösningar Värderingsförmåga och förhållningssätt medvetenhet om etiska aspekter på forsknings- och utvecklingsarbete −

Projektgruppens uppdrag Forts. A. Samordning högskoleingenjörs- och civilingenjörsutbildning Att beakta: gemensamma eller separata intag? Halmstad: första tre åren gemensamma, därefter möjlighet till kandidatexamen (3+2) Örebro: Separata intag högskoleing. o. civiling. Lnu 2009: 3+2, Kandidatexamen eller högskolingenjörsexamen efter tre år. Lnu 2011: 3+2, Högskoleingenjörsexamen efter tre år Byggutbildning Chalmers: på väg mot 2+3 3+2 används för civilingenjörsutbildningar i Tyskland och Danmark

Projektgruppens uppdrag Forts. A. Samordning högskoleingenjörs- och civilingenjörsutbildning Ytterligare att beakta: Lärarresurser Studentrekrytering

Projektgruppens uppdrag (enligt dekanbeslut) Föreslå ett utvecklingsbart utbildningskoncept för civilingenjörsutbildning utifrån grunderna inom civilingenjörsutbildningen möjlig samordning av högskoleingenjörsutb. och en framtida civilingenjörsutbildning B. Föreslå möjliga specialiseringar för civilingenjörsexamen baserat på byggtekniks resp. datatekniks identifierade gränssnitt, samt befintliga magister-/masterprogram, expertkompetensprogram, Smart Housing och the Bridge, beakta avnämarperspektivet befintliga civ.ing.utbildningar beakta tidigare examensansökningar.

Projektgruppens uppdrag (enligt dekanbeslut) Befintliga magister-/masterprogram Kurser att samläsa Expertkompetensprogram (KK-finansiering) Expertkompetens för hållbart träbyggande Byggteknik Skog och träteknik Bioenergi, bioteknik och Hållbar byggd miljö Sociala medier och webbteknologier för innovation och tillväxt Datavetenskap Medieteknik

Projektgruppens uppdrag (enligt dekanbeslut) Smart Housing Småland innovationsmiljö inom Vinnovas Vinnväxtprogram drivs av SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut ”skapar smart boende och hållbar byggd miljö med bas i glas och trä” The Bridge Multidisciplinärt samarbete Lnu och IKEA Forskning och utbildning om ”Life at Home” och produktionsprocesser. IKEA satsar ca 50 miljoner. Masterprogram: Innovation genom ekonomi, teknik och design

Projektgruppens uppdrag (enligt dekanbeslut) Avnämarperspektivet Rekryteringsbehov i regionen. Arbetsmarknad för civilingenjörer inom bygg och data? SCB:s arbetsmarknadsbarometer: Områden inom vilka efterfrågan på arbetskraft kommer att öka de närmaste tre åren: Högskoleingenjör byggteknik Civilingenjör elektronik, data, automation, Arkitekt Civilingenjör byggteknik

Projektgruppens uppdrag (enligt dekanbeslut) Befintliga civilingenjörsutbildningar Ämnesövergripande överflygning av lärosäten, utbildningar, konventioner vad gäller kursers innehåll och struktur. För bygg och data: bl.a. studentvolymer, intagningspoäng

Projektgruppens uppdrag (enligt dekanbeslut) Tidigare ansökningar om examensrättigheter Motiven till tidigare avslag Förslag till åtgärder Rekrytering, inriktat på fördjupad forskning CDIO?

Tack för uppmärksamheten!