SPRÅKSOCIOLOGI

Vad är språksociologi? Språksociologi handlar om språket i relation till samhället, hur språket förändras i olika sammanhang. -Varför pratar vi som vi gör? -Vilka attityder kan vi möta när vi kommunicerar med andra? -Kan man styra språkanvändningen i ett helt land? -Vad finns det för samband mellan språk, klass, kön, etnicitet, ålder, region och nation.

Vad säger Läroplanen? Dialekter och språklig variation i talat och skrivet språk som hänger samman med till exempel ålder, kön och social bakgrund. Skillnader mellan formellt och informellt språkbruk samt attityder till olika former av språklig variation. Grundläggande språkliga begrepp som behövs för att på ett metodiskt och strukturerat sätt tala om och analysera språk och språklig variation (samt diskutera språkriktighetsfrågor).

 E Eleven kan göra enkla reflektioner över hur språklig variation hänger samman med talare och kommunikationssituation samt ge exempel på hur språk och språkbruk kan markera avstånd och samhörighet. Dessutom resonerar eleven översiktligt om attityder till någon form av språklig variation.    C Eleven kan göra välgrundade reflektioner över hur språklig variation hänger samman med talare och kommunikationssituation samt ge exempel på och diskutera hur språk och språkbruk kan markera avstånd och samhörighet. Dessutom resonerar eleven översiktligt, utifrån några olika perspektiv, om attityder till några olika former av språklig variation.  A Eleven kan göra välgrundade och nyanserade reflektioner över hur språklig variation hänger samman med talare och kommunikationssituation samt ge exempel på och nyanserat diskutera hur språk och språkbruk kan markera avstånd och samhörighet. Dessutom resonerar eleven utförligt, utifrån flera olika perspektiv, om attityder till flera olika former av språklig variation.

Examination Material: lektionsmaterial Läroboken Insikter i svenska sid. 205-215 Prov: 2C 2D Yi

Frågor du ska kunna besvara: -Vad finns det för kopplingar mellan språk och identitet? -Vilka faktorer påverkar hur vi pratar? - Vad finns det för attityder och fördomar kopplade till språk? -Hur och varför förändras det svenska språket?

Begrepp du ska lära dig: Idiolekt Etnolekt Dialekt Brytning Geolekt Modersmål Sociolekt Formellt och informellt språk Kronolekt Register Sexolekt Svenska på mångspråklig grund Ungdomsspråk

REGISTER Vi anpassar vårt språk efter olika situationer. Pratar du på olika sätt när du pratar med en jämnårig kompis och din farmor? Övning i stilnivå: SMS till chefen + - herre man snubbe kvinna gå springa

FORMELLT & INFORMELLT SPRÅK Olika språk i olika situationer. Oavsett vilken social grupptillhörighet man har tenderar man att tala finare eller mer likt standardspråket, i formella situationer. Formellt språkbruk: Större anpassning till skriftspråksnormen. Högtidligare ordval (inhandlade istället för köpte). Tydligare uttal. Mindre dialektalt uttal och färre dialektord. Mindre slang och svordomar.

FORMELLT & INFORMELLT SPRÅK Formellt språk Informellt språk Abstrakt Konkret Opersonligt Personligt Monolog Dialog Skriftspråkligt Talspråkligt Analys, planering Känslor Stort ordförråd Färre ord Längre meningar Kortare meningar Preciseringar Här, då, hon, den Lärs in i skolan Lärs in hemma Normen Statiskt, bevarande Förändras ständigt Behov av att vara precis Sakligt, opersonligt Snabbt och effektivt Gemensamma referensramar

FACKSPRÅK / YRKESSPRÅK ”Fackspråk är inte svengelska för svordomar, däremot är det en samling ord som används inom ett visst arbetsområde. Ett ordförråd och andra språkliga strukturer som tillhör en viss verksamhet, till exempel ett yrke, en hobby eller ett akademiskt ämne.” Till exempel musikerspråk eller sjukskötersespråk.

Exempel på fackspråk: Sjuksköterskespråk Joura = Ha jourtjänstgöring. Sticka = Ta blodprov Polopare = Patient som genomgått poliklinisk operation, dvs en operation som inte kräver att patienten ligger kvar över natten. Tappa = Tömma patient på urin då han/hon inte själv klarar av det. Toxa = Genom labbtest eller urinsticka kontrollera om det finns droger i urinen.  Rappa = Skriva rapport

Övning: Formellt/ informellt språk Fackspråk för elektriker Översätt krångligt fackspråk

Vem bestämmer över det språket? Språklagstiftning En särskild myndighet: Institutet för språk och folkminnen Svenska Akademin Media Vi som använder språket

Svensk språklagstiftning i urval 4 § Svenska är huvudspråk i Sverige. 5 § Som huvudspråk är svenskan samhällets gemensamma språk, som alla som är bosatta i Sverige ska ha tillgång till och som ska kunna användas inom alla samhällsområden. 11 § Språket i offentlig verksamhet ska vara vårdat, enkelt och begripligt. (Klarspråk) 12 § Myndigheter har ett särskilt ansvar för att svensk terminologi inom deras olika fackområden finns tillgänglig, används och utvecklas.

En myndighet: ” Institutet för språk och folkminnen samlar in, bevarar och forskar om dialekter, ortnamn, personnamn och folkminnen. Vi arbetar också med språkvård och språkpolitik. Vår uppgift är att levandegöra och sprida vår kunskap samt att ge råd i språkfrågor.”

Svenska akademin

Vem bestämmer över det språket? https://www.oppetarkiv.se/video/1145952/varsta-spraket-sasong-1-avsnitt-6-av-8

Nyord: Myndigheterna publicerar varje år en nyordslista…

Nyordslistan 2016…trumvirvel…cymbal… http://www.sprakochfolkminnen.se/download/18.6f2278bb15920f84cbe2c69/1482799186352/nyordslista-2016-ny.pdf http://spraktidningen.se/artiklar/2016/12/dags-att-fira-arets-nyord

DIALEKT / GEOLEKT ” En dialekt är en språkart som talas av invånarna inom ett avgränsat geografiskt område. Det är den enklaste definitionen, men i själva verket är det inte alltid så självklart var gränserna mellan olika dialekter går. ” Från Institutet om språk och folkminnen

DIALEKT / GEOLEKT Ung Mona Sahlin: https://www.youtube.com/watch?v=lZYHblBiHbg Värsta språket: https://www.oppetarkiv.se/video/1131340/varsta-spraket-sasong-2-avsnitt-4-av-8 Svenska dialektmysterier: https://www.youtube.com/watch?v=9T-NTI5Ql7Y Samma himmel (olika dialekter): https://www.youtube.com/watch?v=NJv4psMziy8 Filip och Fredrik – Robert Gustavsson: https://www.youtube.com/watch?v=BpcV_FlkDvc

DIALEKTER Artikel: Dialekter som personligt varumärke Viktigt begrepp: Dialektutjämning

Tävling: Hur många dialektala ord kan du? Stencil. Ni får vara i lag om 3 och 3. Googling strängt förbjudet!

SOCIOLEKT "Evil super bitch de luxe, svarade jag eller Evilsuperbitchdeluxe i ett enda ord, i en enda utandning, för hon brukade springa runt i värsta stilettklackarna och tajta jeansen och pälsar och den grejen. Hon var som Tony Montana i Scarface fast tjej, medan jag lufsade runt i träningsoveraller igen. Hela grejen med oss var så fel att den kändes rätt på något vis, och vi hade roligt ihop. 'Zlatan, du är helt dum i huvudet. Du är så jävla kul', sa hon, och jag hoppades verkligen att hon menade det. Men ändå, hon kom från en fin kärnfamilj i Lindesberg, en sån familj som säger 'Älskling var snäll och räck mig mjölken' medan vi som jag sa i stort sett hotar varandra till livet över matbordet, och många gånger förstod hon inte ens vad jag sa, och jag kunde inget om hennes värld, och hon visste ingenting om min. Jag var elva år yngre och bodde i Holland och var en galning med kriminella vänner. Det var inte precis perfekt läge.” Utdrag från Min historia, jag är Zlatan Ibrahimovic av Zlatan Ibrahimovic och David Lagercrantz

SOCIOLEKT Sociolekt är en språkvariant som existerar främst inom en social grupp eller samhällsklass, t.ex. så kallad Lidingösvenska. Man studerar olika språkliga nivåer som uttal, ordval och meningsbyggnad.

UNGDOMSSPRÅK En ”sammanfattande benämning på det samtalsspråk som används av ungdomar i tonåren, framför allt i samtal med jämnåriga” ur Nationalencyklopedin ”Det finns en föreställning att ungdomars språk blir allt torftigare, att deras sms-språk och chattande gör dem sämre rustade för ett vuxenliv där också neutralt vardagsspråk måste få plats. Den oron tillbakavisas bestämt av språkforskaren Theres Bellander vid Uppsala universitet. Hon har följt några ungdomars språkliga vardag i tal och text och funnit att deras språkliga repertoar är stor. - Ungdomar har fått nya språkliga färdigheter med de nya medierna, säger hon, men man blir inte bättre på att skriva jobbansökningar av att chatta, det måste man öva på.” Ur programmet Språket i Sveriges radio  http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/65057?programid=411

Ungdomsspråk Hur talar ungdomar? Ljudeffekter (“poooff” “bloiink”). Kreativt och lekfullt. Berättar gärna inlevelsefullt och dramatiskt. Talar fort. Täta talarbyten. Få pauser mellan repliker. Stora variationer i ljudstyrka. Använder ofta slang och modeord.

SLANG Slang= ord som byts ut mot andra ord. Informellt språk. Ofta skämtsamt, ironiskt, känslosamt eller laddat.

SLANG Äldre slangord för olika yrken: Apotekare – Pillertrillare Rörmokare – Slamkrypare Polis – Farbror Blå Tandläkare – Gaddsnickare

Modeord under olika decennier: 1930-tal tonåring, porttelefon, rakvatten, snickarglädje 1940-tal deckare, barnvakt, bikini, rattfull 1950-tal hemmafru, deodorant, banta, raggare 1960-tal p-piller, klämdag, dator, diskotek 1970-tal flygkapning, pappaledig, tågluffa, flummig 1980-tal bubbelpool, gymping 1990-tal klona, dokusåpa, hemsida, minimjölk 2010-tal ?

Värsta språket avsnitt1: https://www. oppetarkiv

SLANG & UNGDOMSSPRÅK Uppgift: Hur många slangord kan ni komma på?

SVENSKA PÅ MÅNGSPRÅKIG GRUND (Rinkebysvenska) Utdrag ur Ett öga rött sid. 19-23 Shobresvenska, miljonsvenska med mera Samma tryck i stavelserna Rak ordföljd (Idag jag pluggar) Ord från olika invandrarspråk (jalla, guzz, keff) Ulla-Britt Kotsinas

KRONOLEKT En kronolekt är det språkbruk som är typiskt inom en specifik åldersgrupp, t.ex. ungdomars sätt att samtala med varandra. I kronolekten kan man studera ordval, grammatiska tillämpningar och samtalsämnen.  

SEXOLEKT: MANLIGT & KVINNLIGT SPRÅK En sexolekt är det som betraktas som typiskt manliga respektive kvinnlig drag när det gäller det talade språket: ordförråd, samtalsämnen, samtalsstil etc. Män är från mars, kvinnor är från venus? -Vad som kännetecknar manligt och kvinnligt språk ser olika ut i olika kulturer och i olika tider. -Studier visar att förskolepersonal pratar olika till pojkar och flickor. ”Gullar mer” med flickor men beordrar pojkar. Karin Milles: https://www.youtube.com/watch?v=Ge1wsLpBlqU

Skillnader: ”Öppna fönstret!” eller ”Är det inte lite varmt härinne?” Myten säger att kvinnor pratar mycket. Studier visar att om män och kvinnor talar lika mycket i en grupp så uppfattar människor att kvinnor har pratat mer. Lyssningsljud för att visa medhåll kan vara till exempel: "mmm, ja, jaså"… Män håller tyst tills den andra talat klart medan kvinnor har många olika ljud för att bekräfta den som talar, visa att hon lyssnar. Metabudskap är det vi inte säger rakt ut men är det vi egentligen menar. Kvinnor är inställda på att uppfatta metabudskap. Hon vill bli förstådd utan att direkt säga rakt ut vad hon menar.

Kvinnors språk sägs kännetecknas av: Vardagliga ord. Använder lyssningsljud (hmm, jaså…). Använder utfyllnadsord: jag tror, nog är det väl så? vilket uppfattas som osäkerhet av män. Tar upp privata erfarenheter i offentliga sammanhang. Skiljer inte på privat och offentligt språk i lika hög grad som män. Talar om många saker samtidigt. Tar in många associationer under samtalets gång. Håller ni med? En sån här lista blir förstås generaliserad, finns gott om undantag.

Manligt språk sägs kännetecknas av: Krångliga ord som ger uttryck av säkerhet: sålunda, bevisligen, uppenbarligen. Abstrakta uttryck: halkbekämpning (sanda), kontanta resurser (pengar). Tar inte upp privata erfarenheter när de talar offentligt. Ser förhandling som ett spel med vinnare och förlorare . Talar om en sak i taget.

ETNOLEKT & BRYTNING Hur talspråket påverkas av personens ursprung. Ofta slår modersmålet igenom i uttalet av ett andraspråk. Exempel: Spansktalande i Sverige -Svensk brytning på engelska (Hans Rosling: https://www.youtube.com/watch?v=1vr6Q77lUHE )

MODERSMÅL eller FÖRSTASPRÅK Det språk du lär dig som barn kallas ditt modersmål eller ditt förstaspråk. Halva världens befolkning är flerspråkig. Studier visar att flerspråkiga är bättre på att bearbeta information (och dessutom skyddar flerspråkighet mot demens )

KROPPSSPRÅK Vad ingår i kroppsspråket? Kroppshållning, minspel, händer, blickar, rodnad m.m. Det mesta kroppsspråket är omedvetet!  

Exempel på kroppsspråk i olika kulturer och vid flört: Många lägger "benen i kors" när de sitter ner och detta kan man göra på fyra olika sätt: Korsa dem vid vristen. Korsa dem vid knäna. Lägga den ena vristen över det andra knäet. Korsa benen vid knäet och linda ena foten runt det andra benet. I Thailand anses det som opassande att korsa benen. I USA räknades det förr som feminint att korsa benen vid knäna men nu för tiden kan man se både män och kvinnor göra det. Troligtvis är det ännu vanligare bland europeiska män. En maskulinare ställning är att lägga den ena vristen över det andra benets knä. När det gäller att flörta är det vanligt att man omedvetet placerar det ben man vill korsa mot den personen man flörtar med. Två människor som sitter bredvid varandra, med korsade ben och fötterna pekandes mot varandra, har i detta fall troligtvis någon slags attraktionskraft på varandra.

Diskutera: Hur får du fram följande budskap genom att bara använda kroppen? Varsågod och sitt! Jag hör inte! Lugna dig lite! Stick! Det är kallt/varmt! Jag är mätt! Det smakar gott! Han är inte riktigt klok! Det luktar illa! Jag är förbannad! Vilken katastrof!

IDIOLEKT Varje människa har ett eget sätt att prata som är en blandning av många olika faktorer så som ålder, ursprung, erfarenheter med mera. Din idiolekt är alltså en kombination av din dialekt, kronolekt, sociolekt, etnolekt och kronolekt. Klipp från Dom kallar oss mods (1968): https://www.youtube.com/watch?v=qEJSbejRRmg

INFÖR PROVET I SPRÅKSOCIOLOGI: 1) Fyll i tabellen med begrepp. 2) Skriv frågor + svar till sidorna i boken (sid. 205-215). 3) Förhör varandra

Värsta språket “Värsta språket” Avsnitt 4 av 8 (säsong 2), om dialekter och språkmyter: http://www.oppetarkiv.se/video/1131340/varsta-spraket-sasong-2-avsnitt-4-av-8 “Värsta språket” avsnitt 2 av 8 (säsong 2), om svordomar och fula ord: http://www.oppetarkiv.se/video/1131342/varsta-spraket-sasong-2-avsnitt-2-av-8 ”Värsta språket” om nyord – avsnitt 1 av 1: https://www.oppetarkiv.se/video/1145872/varsta-spraket-sasong-1-avsnitt-1-av-8