Social mobilisering Organisering som bidrar till social förändring

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Multikulturella aspekter på apoteksverksamhet Är detta något vi bör forska om och i så fall hur? SIG Samhällsfarmaci Tobias Renberg Sofia Kälvemark.
Advertisements

Inom Al-Anon är vi alla lekmän...
Gemensam plattform för kommunala e-tjänster
Från utredning till ny skollag - elevhälsa för att främja lärande
Staten och det civila samhällets organisationer
Nuläges Analys - utse en bordsvärd - utse en tidshållare - utse en sekreterare Runda Vilka framgångar ser du att ni redan har gjort i i ert projekt? Vilka.
Kommunalrådskansliet KAPITEL Stöd till och stärkt samverkan med det civila samhällets aktörer •Vision ” I Örebro finns ett levande vitalt civilt samhälle.
Redan di gamle grekerna… Om demokratins rötter, kännetecken och sårbarhet.
Dept. of Design Sciences, Lund University
Att jämföra två klassiker
Brukarinflytande Skövde 16 april. Innehållet idag  Vad är brukarinflytande?  Hur kan vi göra? Skövde 16 april.
Brukarmedverkan Bakgrund Definitioner
Att arbeta evidensbaserat
Styrgruppen. Transporter Logistiklösningar Samdistribution Köp/Aktivitetsresor Attraktivitet Tillväxt Kompetensförsörjning Sociala Arenor Lokal ekonomi.
Sociala företag & egenmakt
SKL:s återrapportering 6 december 2012 Överenskommelsen inom det sociala området Anna-Karin Berglund Avd. för ekonomi och styrning.
Sociala färdigheter I livslångt lärande har sociala färdigheter en viktig funktion. Vi har visat på fyra strategier för att främja livslångt lärande i.
Om vi fick bestämma. För, med & av unga Vad är en ungdom?
Genus i följeforskning & lärande utvärdering
En hälsoinriktad hälso- och sjukvård
i kommuner, landsting/regioner
”Om vi bara hade fler svenskar” - Om skolpolitik, etnicitet och segregation bland ungdomar med migrationsbakgrund i svenska storstäder Sociologiska institutionen.
Vad det handlar om Malmö stad satsar på att göra Malmö till en trygg och bra stad att leva, bo och arbeta i. Tillsammans med Malmöborna, företag, fastighetsägare,
Brukarinflytande. Stödjande strukturer Lösningsfokuserat förhållningssätt – den enskilde personen är expert i sitt liv! Anpassade brukarenkäter/Pictostat.
Fältarbete och social mobilisering
Kjerstin Larsson Fil. Dr. FoU-ledare Fokus Kalmar
Evidensbaserade metoder och Evidensbaserad praktik
Vend perspektivet Nyborg strand, september Vad innebär det för oss att tänka på socialt arbete idag? Är det ett Ett politiskt problem Ett politiskt.
FYRA VÄGAR TILL MEDBORGARMAKT. Brukarinflytandets olika nivåer: ■ INDIVIDNIVÅ När du som individ själv deltar i planering och val av vård (lagstadgat.
Utvärdering av projekt- att mäta hur förväntningar uppfylls?
Prostitution i Norden. Uppdragsgivare och organisatorisk hemvist Nordiska ministerrådet Nordiskt Institut för Kunskap om Kön.
Faktorer på många olika nivåer
Kommission för ett socialt hållbart Malmö 30 maj 2012 Kommission för ett socialt hållbart Malmö.
Social oro ur ett teoretiskt perspektiv Per-Olof Hallin Urbana studier Malmö högskola Vad händer efter Husby? - Samverkan i praktiken, Umeå
Personliga färdigheter. Definition av personliga f ä rdigheter F ö rm å gan att reflektera ö ver interna begrepp s å som k ä nsla, kognition och den egna.
Bemötande, motivation och förändring Arne Kristiansen Socialhögskolan, Lunds Universitet Basutbildning: Riskbruk, missbruk och beroende Måndagen.
Landskrona Per-Arne Ström Finansinspektionen
Vilken roll har de idéburna organisationer Kärt barn har många namn – idéburna, ideella, non-profit, kooperativ och sociala företag Unikt inte komplement.
SOCIOLOGI som vetenskap och studieinriktning
Konferens om Forskning och utvecklingsarbeten inom funktionshinderområdet i Öresundsregionen 5 april 2011 Rafael Lindqvist Från sociala rättigheter.
Mathilda Wrede Seminariet Brukarmedverkan – mycket tal men lite vägkost? En introduktion Ilse Julkunen Professor i praktikforskning Helsingfors.
Vad, hur och varför samverkan? Resultat !?
Globalisering.
Socialpedagogiska innebörder
Demokratins utmaningar och förtroendevaldas roll
Unga vuxna (18-24 år) Finansinspektionens studier och SCB data : Unga vuxna har begränsad egen ekonomi och erfarenhet.
Vidgat deltagande Varför vidga deltagandet? En förändrad värld Legitimitet Finansiering.
Socialt entreprenörskap i ideell verksamhet En studie om de aktiva eldsjälarnas motivation och drivkraft som gör skillnad i samhället.
Cancervårdprocesser och deras förbättring
Ruralitet som global utmaning
Gör barn starkare i kommuner, landsting/regioner Vägledning politiker.
Mittuniversitetet Om viljan att göra gott Följeforskning av projekt Make sense – social inkludering och egenmakt för utsatta EU-medborgare i norra Sverige.
Ulla-Karin Schön 13:00- 14:00Vad är återhämtning? Finns det skillnader mellan kvinnor och män? 14:30-15:00Kaffe 15:00-17:00Så.
Utvärdering 1 Fredrik Björk Urbana Studier, Malmö högskola.
Barns delaktighet Helene Elvstrand, fil dr i pedagogik, Linköpings universitet.
Målens betydelse i formativt ledarskap. Upplägg Formativt ledarskap Förskolans uppdrag Styrdokument Analysera mål.
Hur arbetet med hållbart företagande kan användas i marknadsföringen.
Empowerment i teori och praktik
Demokratins utmaningar och förtroendevaldas roll
Science shops – metod för gemensamt kunskapande mellan akademin och det civila samhället Vi presenterar oss.
Socialt kapital, upphandling, partnerskap
1980 och 2011 Kommunal politik och förvaltning: förändring, kontinuitet och forskningsfrågor Stig Montin När jag skulle komma på vad jag lämpligen.
Presentation av Sociologi och Socialpsykologi
Brukarinflytandets olika nivåer: FYRA VÄGAR TILL MEDBORGARMAKT. Brukarinflytandets olika nivåer:   ■ INDIVIDNIVÅ När du som individ själv deltar i.
Brukarinflytandets olika nivåer:
Utbildning steg 1 Att vara förtroendevald
Brukarinflytandets olika nivåer: FYRA VÄGAR TILL MEDBORGARMAKT. Brukarinflytandets olika nivåer:   ■ INDIVIDNIVÅ När du som individ själv deltar i.
Maria Nordin Institutionen för psykologi
Mellan makt, hjälp och ekonomi- en stund för reflektion
Framtidens fritid och civilsamhälle
Presentationens avskrift:

Social mobilisering Organisering som bidrar till social förändring 2 huvudinriktningar: Gräsrots- och aktivism

I den bästa av världar? 70-talets radikalism Folkhemmet har krackelerat Segregering mer än fattigdom Ideologisk förskjutning: marknadsliberalism

Socialt arbete som mobilisering 1 Det sociala arbetets politiska aspekter Inflytande och maktfrågor Paynes 3 former av socialt arbete: Behandlande Den radikalt förändrande Välfärdspolitisk

Socialt arbete som mobilisering 2 Tidiga mobiliseringsinsatser Mobilisering av exkluderade Social mobilisering och empowerment Professionskritik i socialt arbete Socialt erkännande.

Begrepp som mobiliserar eller stigmatiserar Begrepp är ideologiska knutpunkter Dårar, idioter och fattighjon Om brukarinflytande Varför brukarinflytande?

Brukardelaktighet Demokratisyn Medborgaren Hur ser brukardeltagande ut? Socialarbetare och klient

Mobilisering, socialt arbete och brukare Uppkomsten av brukarorganisationer Brukarorganisationer och empowerment Brukarorganisationer och socialt arbete

Forskning för social mobilisering Socialt mobiliserande forskning och aktionsforskning Social mobilisering och sociala rörelser Möjligheter, utmaningar och risker

Mobilisering och kritik i offentliga organisationer Svensk studie om whistleblowers Hur startar en kritikerprocess? Intern kritik – protest och tystnad Extern kritik – mobilisering på den offentliga arenan

Mobiliserande arenor 1 4 metoder för social mobilisering: Framtidsverkstad Sökkonferens Öppet forum Empowermentutvärdering

Mobiliserande arenor 2 Vad förenar? Ledarrollen Dilemman

Mobilisering genom självhjälpsgrupper Något om självhjälpsgruppers historia Nyttan av att delta i en självhjälpsgrupp Erfarenhetsbaserad kunskap och brukarinflytande Implikationer för brukarfrågor i socialt arbete

Resursmobilisering och expertis i äldrevården Det socialpolitiska sammanhanget Informationspolitik och expertisbildning Resursmobilisering Aktiv mediestrategi

”Impure Science” Den verkliga historien bakom AIDS-medicin ”Credibility struggles” – att bli trodd och lyssnad på A ”knowledge-empowered movement”

Socialt företagande Mobilisering i en ny tid Hur definieras dagens sociala företag? En marknadsanalys med två dimensioner Egenmakt – en positionsbestämning Socialt företagande subkulturens motsats En oberoende marknadsaktör?

Mobilisering inom socialarbetarutbildningen Fakta om kursen Vilka erfarenheter gav kursen? Omgivningens reaktioner Utbildning som en möjlig arena för mobilisering