Skidteknik SLAO Utb 1.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Uppgifter FCD P03:2 (Med plats för förändringar).
Advertisements

Principer i spelet för Ekerö IK Juniorer Spelsystem: Tålamod/fart Olika tempo i spelet Anfalla med hela laget – försvarar med.
Pedagogik för framtiden Hur lär vi oss i olika åldrar? Hur kan vi skapa bra förutsättningar för inlärning? Minnet – repetition Olika inlärningsstilar och.
Förbättringsområde Ökad tillgänglighet för personer med behov av att ta sitt blodtryck.
Fysio 333 AB  Kontakt   Tele  
Vad är uppsatsskrivande för nåt? Charlotta Bay. Vad kommer jag prata om? Vad är en uppsats? Vad är er uppgift? ”Vad kommer på tentan?” Vad måste ni komma.
Grundkurs i Energi För att förklara teorin inom olika ämnen använder vi oss av olika begrepp. Energi är ett ord som används mycket i olika sammanhang,
Arbetsområde Fysik Krafter. Vad är krafter för något? Fysiken och vardagslivet  Krafter, rörelser och rörelseförändringar i vardagliga situationer och.
Spelarmöte för P02 Enebybergs IF 7 april, Idag ska vi prata om… Vårt anfallsspel Vårt försvarsspel Några uppställningar – avspark och hörna.
MÅL 2015 Vinna serien. Punkter för att nå vårt MÅL Ge järnet på träning Gör maximal insats i alla övningar och spelmoment på träningen. Använd samma energi,
Färdiga e-tjänster för att effektivisera er hantering kring ENSAMKOMMANDE BARN Under 2015 kom ensamkommande barn och unga till Sverige för att söka.
Funktionstillstånd Funktionshinder Aktivitetsnedsättning.
Attraktiv Hemtjänst Om rambeslut.
Barn och ungdomars utveckling
Målvaktsutbildning grund del 1 - Målgrupp grön och blå nivå
En snabbkurs i orientering
Sundsvall Slalomklubb November 2004
Förebyggande av skador inom idrott
Analys Fördjupning SLAO Utb 3-4 Peter Warnberg 2012 Copyright
Välkomna till styrd helpdesk: Naturvetenskap & Teknik
De sju intelligenserna
Mekanik.
Att dras in mot föremålets mitt
Snowboardteknik och analys del 1
Målvaktsspel.
Kalmar FF P-04 inför säsongen 2017
Människokännedom.
SPELARUTBILDNINGSPLAN ANFALLSSPEL – AVSLUT 1
Varför läser ni religionskunskap?
Hur viktigt är det här för dig på en skala 0-10?
Mekanik del 2.
Lektionsuppgift Under dagens lektion kommer ni att delas in i 4 olika grupper där det kommer att lottas ut vilken grupp som får ansvar för vilken av de.
Innehåll Form (Svenska Impulser från s 198)
Funktionell kvalitet- måluppfyllelse
Produktdesign 3 årig kandidatutbildning Kunna designa produkter
Väder och klimat.
Kraft, rörelse och arbete
Välkomna! INNEHÅLL Skolan berättar om vilka utmaningar de har haft under terminen. Socialtjänstens förebyggarteam presenterar vilka problem de upplever.
Kvalitet i äldreomsorg ur ett anhörigperspektiv
Att diskutera och argumentera!
Vad är sociologi? – en repetition Momentöversikt Vad är en analys?
Regiongemensam elevenkät 2016
Regiongemensam elevenkät 2016
Friluftsliv.
- Geografi - Att studera helheten.
Kommunikationsplan Bilaga 11 till överenskommelsen mellan Hudiksvalls kommun och Arbetsförmedlingen gällande samverkan för att minska arbetslösheten.
Din lön och din utveckling
FRIIDROTT ÅR KAST.
FRIIDROTT ÅR INTRODUKTION.
GTU nivå 2. Träningslära, teori
Så enkelt som möjligt för så många som möjligt.
Ett samarbete mellan biologi, BILD och idrott och hälsa
Timplan för grundskolorna i Angered
Nationell Patient Översikt
FRIIDROTT ÅR SPRINT.
Regiongemensam elevenkät 2016
Mobiltelefonins utveckling
Kan du begreppen? Para ihop rätt begrepp med rätt beskrivning. Algoritm Precis Program Är ett annat ord för exakt, tydlig eller noggrant. Är klara och.
Meningsfull fritid och sociala färdigheter
Steg 2 ANATOMI UPPVÄRMNING FYSISK TRÄNING
Löpledare Del B - Löpningen.
Inspirationslådor Workshop i digitalisering förskola och skola.
Alla kan läsa och hör sen!
Fördjupning till systematiskt kvalitetsarbete
Vad är viktigt för dig? Att designa tjänster utifrån behov
En genomsnittlig svensks utsläpp – 11 ton/år
Djuren möter ungdomskulturen
Innehåll Form (Svenska Impulser från s 198)
Ett komplement till vårdens övriga hälsofrämjande arbete
En genomsnittlig svensks utsläpp – 11 ton CO2/år
Presentationens avskrift:

Skidteknik SLAO Utb 1

Val av skidteknik Flera faktorer styr valet av vilka rörelser åkaren sätter ihop till ”sin skidteknik”. Yttre faktorer Inre faktorer - Utrustning -Fysiska - Väder -Mentala - Ledare -Sociala

Vilka krafter påverkar oss? Gravitation (G, G1, G2) Normalkraft (N) Friktion (f) Luftmotstånd (d) Hur påverkar dessa krafter oss när vi åker rakt utför utan att svänga?

Vilka krafter kan vi påverka? Gravitation (G, G1, G2) Normalkraft (N) Friktion (f) Luftmotstånd (d) Kan vi med rörelser påverka dessa krafter?

N och f N och f är dom krafter vi använder oss mest av för att påverka fart och riktning när vi åker skidor Krafternas påverkan styrs genom våra skidor och kontakten med snön Detta påverkar därför också skidornas utformning

Mekanik En skidåkare glider rakt utför -Hur påverkar G, G1 och G2 skidåkaren -Hur påverkar N skidåkaren -Hur påverkar d skidåkaren -Hur påverkar f skidåkaren Vad händer om det blir brantare eller flackare?

Normalkraften N Med rörelser och våra skidor kan vi påverka normalkraftens riktning Därför kallas ofta normalkraften den ”svängande kraften” inom skidåkning Normalkraften delas i sväng upp i 2 komposanter ( F o K ) K tynger mot underlaget, F för oss i riktning mot svängens centrum

Normalkraftens komposanter Komposanten F benämns som centripetalkraften och förklarar sidledsförflyttning vid sväng/kantställning

Biomekanik Höftled- Är en kulled som går att röra i alla plan. Fram-bak, ut-in, böj-sträck Knäled- En gångjärnsled som kan utföra böjning och sträckning av benet. Fotled- En modifierad gångjärnsled som kan peka foten nedåt-uppåt, vrida inåt-utåt. För att påverka krafterna mellan skida och snö är dessa tre leder de viktigaste

Balans Masscentrum (MC)- Där föremålets massa kan anses vara koncentrerad. Understödsyta är den yta som ett föremål vilar på. När vi står stilla så är vi i balans när masscentrum är innanför understödsytan =Statisk balans

Rörelser Med hjälp av rörelser och våra skidor kan vi påverka krafterna (N,f) till att t.ex svänga, bromsa Att kunna reglera krafterna till önskat resultat kan sägas vara skidåkningens rörelser Detta beskrivs i litteraturen med hjälp av terminologin: Basfärdigheter o grundrörelser Basfärdigheter = förmåga att kunna kanta,vrida, belasta/avlasta samt att vara i balans Grundrörelser = våra rörelseplan; fram/bak, sida/sida, böj/sträck, roterande (de rörelser som i praktiken skapar våra basfärdigheter)

Rörelser Man kan säga att vi reglerar MC:s läge genom rörelser i olika plan Diskutera hur höftled, knäled, fotled flyttar MC i skidans längsled? Sagittal, frontal, horisontal (se bok) Titta på förflyttningen led för led för att skapa förståelse för ledernas samspel!

SLAOs Skidtekniska filosofi Vi strävar efter en situations- och individanpassad teknik där skidåkaren använder sina inre krafter för att reglera de yttre krafterna utifrån funktionalitet. I all typ av skidåkning utgår vi efter ett dynamiskt rörelsemönster med balans över ytterskidan samt centrerad position. Varför?

Analys Baskunskaper om skidteknisk analys Vem har jag framför mig Vad händer Varför händer det Hur ska jag ta personen vidare Exempel på vad som kan vara bra att tänka på när man börjar analysera skidåkare.

Analys När vi svänger kommer skidan att rotera runt sitt rotationscentrum Skidans rotationscentrum bestäms till största delen av masscentrums läge i skidans längsled (även bootcentre) Diskutera hur de olika lederna påverkar MC:s läge i längsled och skidans rotation?

Analys Hur använder vi f och N vid plogsväng? Hur påverkas skidans möjligheter att rotera/svänga av MC:s läge vid plogsväng?

Analys Använd schemat för att diskutera vilka rörelser som är mest funktionella i svängens olika delar? Diskutera även de olika rörelseplanen och hur vi enklast kan se dessa?

Fram/ Bak Sida/ Sida Böj/Sträck Rotation Inledning Svängfas Avslut/ Sväng-växling

Skidteknik SLAO Utb 2

Skidteknik Utbildning 2 Vad kommer ni ihåg Mekanik Biomekanik

Mekanik En skidåkare glider rakt utför -Hur påverkar G, G1 och G2 skidåkaren -Hur påverkar N skidåkaren -Hur påverkar d skidåkaren -Hur påverkar f skidåkaren Vad händer om det blir brantare eller flackare?

Normalkraften N Med rörelser och våra skidor kan vi påverka normalkraftens riktning Därför kallas ofta normalkraften den ”svängande kraften” inom skidåkning Normalkraften delas i sväng upp i 2 komposanter ( F o K ) K tynger mot underlaget, F för oss i riktning mot svängens centrum

Normalkraftens komposanter Komposanten F benämns som centripetalkraften och förklarar sidledsförflyttning vid sväng/kantställning

Skidans utformning Alla våra rörelser syftar till att påverka kontakt/arbete mellan skida och snö Beroende på hur skidan är utformad med t.ex skärning, centrum (bootcentre), rocker, bredd, etc påverkas resultatet av våra rörelser

Balans Vad innebär det att vara i balans? -Statisk balans -Dynamisk balans Varför vill åkaren vara i balans? Hur kan man påverka masscentrums läge?

Trygg och Funktionell åkning Varför strävar man efter att göra runda svängar, sväng-i-sväng? Vad är trygg åkning? Vad är funktionell åkning på blå nivå för barn, ungdomar och vuxna?

Analys Gruppdisskusion Vad behöver du för verktyg, kunskaper, förståelse etc för att lättare kunna göra en skidteknisk analys? Varför gör vi en skidteknisk analys? Är det nån skillnad på att analysera barn och vuxna?

Analys Hur använder vi f och N vid parallellsväng? Hur påverkas svängen av ökad kantställning? Hur påverkas skidans möjligheter att rotera/svänga av MC:s läge vid parallellsväng?

Analys Använd schemat för att diskutera vilka rörelser som är mest funktionella i svängens olika delar? Diskutera även de olika rörelseplanen och hur vi enklast kan se dessa?

Fram/ Bak Sida/ Sida Böj/Sträck Rotation Inledning Svängfas Avslut/ Sväng-växling

SLAOs skidtekniska filosofi Vad är funktionell teknik för blåa åkare ur ett anatomiskt perspektiv? Utgå från olika individer och dess olikheter rent anatomiskt. SLAOs skidtekniska filosofi Vi strävar efter en situations- och individsanpassad teknik där skidåkaren använder sina inre krafter för att reglera de yttre krafterna utifrån funktionalitet. I all typ av skidåkning utgår vi efter ett dynamiskt rörelsemönster med balans över ytterskidan samt centrerad position.

Skidteknik SLAO Utb 3

Skidteknik utbildning 3 Repetition -Grundrörelser-basfärdigheter -Teknikmodellen -Mekanik -Biomekanik

Diskussion -Utgå från en funktionellt situation- och individanpassad teknik för röda åkare (barn/ungdom/vuxen) Diskussion! Fördelar/nackdelar med olika rörelsemönster: Fram/bak Sida/sida Upp/ner Medroterad/motroterad. FILM

Mekanik Varför behöver vi en kantställd skida för att kunna svänga? Vilken kraft är det som gör svängen? Varför får vi olika stora svängar beroende på hur mycket kantställd skidan är? BILD sid 23 mekanikboken

Mekanik BILD sid 12 mekanikboken Tröghetsmoment: Det är lättare att rotera ett förmål som har massan fördelad nära rotationsaxeln. Hur kan detta påverka oss i valet av skidteknik?

Kraftmoment BILD sid 11 mekanikboken Hur kan en stavisättning som utförs på olika sätt påverka vår skidåkning?

Analys Hur kan olika utrusningar påverka resultatet i en skidteknisk analys? Uppgift: gör en plan för hur du ska bli bättre på att analysera. Vad är du bra på, vad vill du bli bättre på m.m. Film! Analysera åkningen på filmen.

Analys Hur påverkas svängen och åkaren av ökad kantställning och hastighet? Hur påverkas våra möjligheter att styra MC:s läge genom svängen av läget i svängväxling, dvs på plana skidor? (böjd eller sträckt) Hur påverkas åkarens rotationer i horisontalplanet av kontakten skida/snö?

Analys Använd schemat för att diskutera vilka rörelser som är mest funktionella i svängens olika delar? Diskutera även de olika rörelseplanen och hur vi enklast kan se dessa?

Fram/ Bak Sida/ Sida Böj/Sträck Rotation Inledning Svängfas Avslut/ Sväng-växling

Hur påverkar utrustningen vårt val av teknik. Vad är funktionell teknik för röda åkare ur ett anatomiskt perspektiv? Utgå från olika individer och dess olikheter rent anatomiskt. Hur påverkar utrustningen vårt val av teknik. SLAOs skidtekniska filosofi Vi strävar efter en situations- och individsanpassad teknik där skidåkaren använder sina inre krafter för att reglera de yttre krafterna utifrån funktionallitet. I all typ av skidåkning utgår vi efter ett dynamiskt rörelsemönster med balans över ytterskidan samt centrerad position.

Skidteknik SLAO Utb 4

Skidteknik utbildning 4 Videoseminarium, svarta åkare. Film! Analys av vad som sker skidtekniskt och varför. Vad är funktionellt? Utgå från anatomi, mekanik, teknik. Gör rörelsebeskrivningar utifrån det ni ser.

Analys Hur påverkas svängen och åkaren av ökad kantställning i olika delar av svängen? Vilka lägen för MC är utifrån mekaniken mest gynnsamma i svängens olika delar? Diskutera skillnader utifrån vad åkaren vill uppnå

Analys Använd schemat för att diskutera vilka rörelser som är mest funktionella i svängens olika delar? Diskutera även de olika rörelseplanen och hur vi enklast kan se dessa?

Fram/ Bak Sida/ Sida Böj/Sträck Rotation Inledning Svängfas Avslut/ Sväng-växling

Diskutera SLAOs skidtekniska filosofi. Eleverna ska kunna redogöra för den utifrån mekanik, anatomi, skidteknik. SLAOs skidtekniska filosofi Vi strävar efter en situations- och individsanpassad teknik där skidåkaren använder sina inre krafter för att reglera de yttre krafterna utifrån funktionallitet. I all typ av skidåkning utgår vi efter ett dynamiskt rörelsemönster med balans över ytterskidan samt centrerad position.