Språksystemet, fonetik, fonologi Institutionen för svenska språket Lars-Gunnar Andersson

Talkedjan ARTIKULATIONAKUSTIKPERCEPTION Talaren från mun (och hjärna) LjudvågornaLyssnaren till öra (och hjärna) Fäller hunden mycket?zzzzzzzzzSkäller/fäller? Kursen kommer i stort sett bara att ta upp frågor om artikulation.

Fonetik – språkljuden som fysiska fenomen (naturvetenskap). Fonologi – språkljuden som del av språksystemet. Hur kan vokaler indelas? Distinktionen kan illustreras med det svenska u-ljudet som i gul, ruta och pruta. Är u en främre eller bakre vokal? Fonetikern säger att det är en främre vokal eftersom den uttalas (artikuleras) långt fram i munnen. Fonologen skulle säga att det är en bakre vokal eftersom det heter gul, gud och gutamål, inte jul, jud och jutamål. Jämför girig/jirig, ge/je, gärna/järna, gyttja/jyttja, göteborg/jöteborg Principen är att g och k uttalas med j-uttal respektive tje-uttal före främre vokaler (främre vokaler: i,e,ä,y,ö). Eftersom g inte blir j framför u, måste u vara en bakre vokal fonologiskt sett.

Fonem (=minsta betydelseskiljande enhet i språket) Testa med minimala par: tag-dag, sil-syl, val-vak, stjärna- kärna osv. Allofoner: varianter av fonemen Fonem (språkljudet, del av systemet), fon (det konkreta uttalet) /r/, [r] och [R], som i uttalet [R:]. Snedstreck för fonem, hakparentes för uttalet, fonerna. Konsonanter (medljudande) och vokaler (självljudande) Vokaler: fri passage för luftströmmen Konsonanter: luftströmmen hindras helt eller delvis Vokaler är alltid tonande, konsonanter är tonande eller tonlösa (beror på om stämbanden vibrerar eller inte).

Hur många fonem finns det i svenskan? Det står i kompendiet att svenskan har 9 vokalfonem och 18 konsonantfonem (s. 4). Det blir 27 fonem i svenskan, vilket är rätt normalt bland världens språk. Men det är inte självklart hur man räknar. Har vi 9 eller 18 vokaler? Varje vokal finns ju både lång och kort. Om vi säger att vi har 18 konsonanter, så betyder det att supradentalerna i fors, fort, Ford, forn och sorl inte är fonem utan resultatet av en sammansmältning mellan /r/ och en dental konsonant.

Röstspringan

De övre hålrummen

Vokaler, klassificeras efter tungans läge i munhålan och läppformation.

Konsonanter, klassificeras efter artikulationsställe och artikulationssätt.

IPA (International Phonetic Association) Ett fonetiskt alfabet med tecken för alla ljud i alla språk.

Skriv ner hur du uttalar följande ord i snabbt vardagligt tal. Det behövs inga fonetiska tecken. Ord Barnbok Fotboll Göteborgska Gärdesgård Egentligen Tandkräm

Skriv ner hur du uttalar följande ord i snabbt vardagligt tal. Det behövs inga fonetiska tecken. Ord Barnbokbaambok Fotbollfoppoll Göteborgskajutteboska Gärdesgårdgäschgåd Egentligenejentlienejengklien Tandkrämtangkräm

Uttalsregler och fonemkombinationer (s. 16) Assimilation, två intilliggande ljud påverkar varandra så att de blir mer lika. Tonassimilation: hög-högt (hökt), hav-havs (hafs), snabb- snabbt (snappt). Ett tonlöst s eller t påverkar det föregående tonande ljudet så att det blir tonlöst. Nasalassimilation: em bil, en dag, eng kaka (nasalen får samma artikulationsställe som den efterföljande konsonanten). Förenkling genom strykning: tydli(g)t, radiop(r)ogram, Älvsborgsbron (ällsbossbon), naturligtvis (ntvis)

Uttalsregler och fonemkombinationer (s. 16) Fonotax, fonotaktiska regler Det finns i alla språk regler för vilka fonemkombinationer som är tillåtna. Spril är en tillåten svensk ordform, men psril är det inte. Vi kan ha fonemföljden vr före vokal (vrak, vrida, inte rvak, rvida) och vi kan ha rv efter vokal (arv, korv, inte avr, kovr). En spegelbildspricip (undantag efter vokal visp-vips, plast-plats). Svenskan tillåter tre konsonanter i början av en stavelse (springa, stryka, skratta osv) och fler efter (skälmskt, västkustskt, Fürstskt). De flesta språk är strängare, en del väldigt stränga, t.ex. japanskan som (nästan) bara tillåter stavelser av typen (K)-V-K-V.

Prosodi – längd, betoning, intonation (s. 19) betoning, tryckstyrka Ordbetoning: Första stavelsen: stolarna, verkligheten, Längre bak: bage’ri, maske’rad, indig’nerad, advo’katerna, spen’dera, mu’seum Var lägger du betoningen i orden massiv, intensiv, spekulativ? Satsbetoning: Allmän princip: de mest innehållstunga orden får starkare betoning, och de står oftare mot slutet av en mening. Hon har en syster som bor i Malmö. Hon kommer från Chile. I upploppen skadades femton människor. Fokusbetoning Sa du att du kommer från Göteborg?

Prosodi – längd, betoning, intonation (s. 19) Svenskans betonade stavelser kan se ut på två sätt: Lång vokal + kort konsonant: glad, vit, duka … Kort vokal + lång konsonant: glatt, vitt, ducka … I obetonade stavelser kan svenskan ha kort+kort, t.ex. huset I fornsvenskan fanns såväl kort+kort som lång+lång. Så ser det ut i dagens finska, där talo, tallo, taalo och taallo skulle vara fyra olika ord med olika uttal och olika stavning.

Prosodi – längd, betoning, intonation (s. 19) Ordintonation: Akut accent (accent 1, enstavighetsaccent) and-en, steg-en Grav accent (accent 2, tvåstavighetsaccent) ande-n, stege-n Satsintonation: Många språk har en markerad frågeintonation, där man går upp på slutet. Vilken bil (han har köpt alltså) Vilken bil (köpte han till slut)

Prosodi – längd, betoning, intonation (s. 19) Prosodins funktion Skiljer ord åt (kommer från Kina/Kinna), skiljer betydelser åt leverpastejen-lever pastejen. Men prosodin uttrycker också känslor och sinnesstämningar. Längd markeras i skrift, men inte betoning och intonation. Sinnesstämningar markeras inte heller, men i SMS och annan nättext kan man stoppa in smileys. Och betoning kan man markera med versaler eller upprepning SÅÅÅ KUUUL!!! Detta är knep för att föra in prosodin i skriftspråklig dialog (obs. en gång fanns dialogen bara i talspråket).

Vad ska ni kunna? Tre typfrågor. Vilka är svenskans nasaler, tonande klusiler, höga vokaler? Vilket ord kan beskrivas på följande sätt ”en labial nasal, följd av en hög bakre rundad vokal, följd av en dental tonlös frikativa”? Vilket ord/vilken fras skulle med svenskt standarduttal kunna beskrivas på följande sätt: Mu:s, ßø:, go:, gu:, lø:s, bræ:te,

Vad heter september på hawaiiska? January – ianuali February - pepeluali March – malaki April – apelila May – mei June – iune July – iulai August – aukake October – okakopa November – nowemapa December - kekemapa