Dysleximässan 2016 Hur kan man mäta läs- och skrivutveckling? Karin Taube
Tre frågor angående mätning av läs- och skrivutveckling ska besvaras: Varför? Vad? Hur? DatumSidfot3
DatumSidfot4 Förutsättningar för god läs- och skrivutveckling
De viktigaste förutsättningarna för en positiv tidig läsutveckling Bokstavskännedom (27%) Fonologisk medvetenhet (21%) Aktivt ordförråd (20%) Passivt ordförråd (11%) (Scarborough, 1998) DatumSidfot5
DatumSidfot6
Att läsa och skriva är språkliga processer som båda inbegriper en mer teknisk och en mer innehållslig sida. Läsning= Avkodning X Förståelse av språk Skrivning= Inkodning x Budskapsförmedling DatumSidfot7
Avkodning vid läsning Att känna igen ord. Pseudoläsning Logografisk läsning Fonologisk/alfabetisk läsning Ortografisk läsning DatumSidfot8
Inkodning vid skrivning Skriva läsligt för hand, skriva på dator och att kunna stava. Interpunktion. DatumSidfot9
Kontrollerade och automatiserade processer Kontrollerade processer är långsamma, uppmärksamhets- krävande och ansträngande. De används vid mer komplicerat tankearbetet (lära oss nya färdigheter, lösa svåra problem, när vi ska förstå vad någon säger). Vi kan inte utföra två sådana processer samtidigt. Automatiserade processer inträffar snabbt utan ansträngning och ofta utanför det medvetna. Sådana processer ställer mycket låga krav på uppmärksamhet och är ofta svåra att kontrollera eller hindra. DatumSidfot10
Från kontrollerad till automatiserad avkodning och inkodning Avkodning och inkodning är till en början uppmärksamhetskrävande kontrollerade processer. Efter många övningstillfällen övergår de till att bli automatiserade processer. Att läsa med flyt innebär att avläsa ord korrekt, snabbt, med korrekt intonation och utan större ansträngning. Att skriva med flyt innebär att skriva ned ord snabbt, läsligt och korrekt stavat och utan större ansträngning. DatumSidfot11
DatumSidfot12 Goda och självständiga läsareSvaga och osjälvständiga läsare Före läsning en Aktiverar tidigare kunskap Förstår vad som är syftet med läsningen Väljer lämpliga strategier Börjar läsa utan förberedelse Läser utan att veta varför Läser utan att bedöma hur texten ska angripas Goda och självständiga läsareSvaga och osjälvständiga läsare Före läsning en Aktiverar tidigare kunskap Förstår vad som är syftet med läsningen Väljer lämpliga strategier Börjar läsa utan förberedelse Läser utan att veta varför Läser utan att bedöma hur texten ska angripas Under läsning en Är fokuserade och uppmärksamma Kommer med antaganden och förslag Använder sammanhanget i texten för att förstå nya ord och uttryck Använder textens struktur för att förstå bättre Kopplar ny information till tidigare information Kontrollerar sin egen förståelse Är medvetna om när de förstår Är medvetna om vad de har förstått Blir lätt distraherade Läser för att få det gjort Registrerar inte när de eventuellt inte har förstått Registrerar inte vilka ord och begrepp som är viktiga Förstår inte hur texten är strukturera Kopplar inte ny information till tidigare information Begriper inte att de inte förstår Efter läsning en Reflekterar Ser framgång som ett resultat av insats Sammanfattar Söker kompletterande information Slutar att tänka på innehållet i texten när de har läst färdigt Uppfattar framgång som ett resultat av tur
Läsförståelsestrategier Predicera Ställa frågor Dra slutsatser Kontrollera sin förståelse Skilja mellan viktigt och oviktigt Fokusera på textstruktur Sammanfatta DatumSidfot13
Skrivstrategier Anta läsarens perspektiv Planera Formulera Revidera DatumSidfot14
Centralt innehåll Åk 1-3 Svenska Läsa och skriva Lässtrategier för att förstå och tolka texter samt för att anpassa läsningen efter textens form och innehåll. Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord och bild samspelar. Enkla former för textbearbetning, till exempel att i efterhand gå igenom sin text och göra förtydliganden. Handstil och att skriva på dator. Språkets struktur med stor och liten bokstav, punkt, frågetecken och utropstecken samt stavningsregler för vanligt förekommande ord i elevnära texter. Alfabetet och alfabetisk ordning. Sambandet mellan ljud och bokstav. DatumSidfot15
DatumSidfot16 Hur kan läs- och skrivutveckling mätas?
Normering De åtgärder som möjliggör för den som använder ett prov att jämföra det enskilda resultatet med resultaten i en referensgrupp, det vill säga en normgrupp. Där ingår att överföra råpoäng till standardskalor. Standardisering De åtgärder som syftar till att få ett test och en testningsprocedur som gör de enskild individernas resultat så jämförbar som möjligt. Att administrera ett standardiserat prov innebär att den som administrerar testet exakt följer de administrationsanvisningar som finns. DatumSidfot17
DatumSidfot18
DatumSidfot19
DatumSidfot20 Mätning av förutsättningar för läs- och skrivinlärning
Observation av språk i förskoleklassen av Astrid Frylmark Uttal Sammansatta ord Meningsförståelse Skilja mellan språkljud Skriva namnet (Normgrupp: 810 elever) DatumSidfot21
Mätning av bokstavskunskap Ingrid Häggström DatumSidfot22
DatumSidfot23
Mätning av fonologisk medvetenhet Ingrid Häggström DatumSidfot24
Fler prov för mätning av fonologisk medvetenhet Duvan, Lilla duvan, Miniduvan av Wolff Fonolek av Olofsson och Hemmingsson DLS Åk 2 av Järpsten och Taube UMESOL Fonologisk medvetenhet av Tornéus, Taube och Lundberg (Oftast mäts ljudanalys, ljudsyntes, ljudsubtraktion och/eller att lyssna ut initialt ljud. ) DatumSidfot25
DatumSidfot26 Mätning av läs- och skrivutveckling
Mätning av ordavkodning Läskedjorna bokstavskedjor och ordkedjor av Jacobson (PRAAGSHHEV) (hejmatsnö) Ordavkodning av Olofsson Läst för årskurserna 1-5 av Elwér, Fridolfsson, Samuelsson och Wiklund (avläsning av både ord och nonsensord) LS-Klassdiagnoser i läsning och skrivning för högstadiet och gymnasieskolan av Johansson (avläsning av både ord och nonsensord) DatumSidfot27
Mätning av läsförståelse Vilken bild är rätt? av Lundberg DLS Bas av Järpsten DLS av Järpsten och Taube: Skolår 2 Läsförståelse och ordförståelse Skolår 3 Läsförståelse och ordförståelse Skolår 4-6 Läsförståelse, ordförståelse och läshastighet Skolår 7-9 och år 1 i gymnasieskolan läsförståelse, ordförståelse och läshastighet DatumSidfot28
DatumSidfot29
DatumSidfot30
DatumSidfot31
DatumSidfot32
DatumSidfot33
Mätning av inkodning Handlar om handskrivning, stavning, och enkel meningsbyggnad och interpunktion. DatumSidfot34
DatumSidfot35
DatumSidfot36
Budskapsförmedling Kvalitativa bedömningar av texter t ex: 1.Begriplig 2.Logisk uppbyggnad 3.Intressant/spännande/informativ/ rolig läsning 4.Ordval DatumSidfot37
DatumSidfot38
DatumSidfot39 PISA
Varför? ”..studerar effekterna av länders satsning på utbildning inom det obligatoriska skolväsendet. I vilken omfattning har femtonåringar de grunder som behövs för att kunna delta som aktiva samhällsmedborgare i sitt kommande vuxenliv? Syftet med PISA är just att undersöka i vilken grad olika utbildningssystem bidrar till att femtonåringar är rustade att möta framtiden.” DatumSidfot40
DatumSidfot41 VAD?
PISA:s ramverk för läsning A.TEXTER B.PROCESSER C.SAMMANHANG DatumSidfot42
A.TEXTER Medium (papper el. digitalt) Miljö (en författare el. läsaren kan förändra) Textformat (löpande, icke-löpande, blandade eller multipla texter) Texttyp (beskrivningar, berättelser, utredningar, argument och anvisningar) DatumSidfot43
B. Processer Söka och inhämta information Sammanföra och tolka Reflektera och utvärdera DatumSidfot44
C. Sammanhang Personliga Offentliga Utbildning Arbete DatumSidfot45
DatumSidfot46
DatumSidfot47 Hur mäter PISA?
DatumSidfot48
DatumSidfot49