KULTURANALYS/KULTURSTUDIER

Kultur/Kulturstudier 1. Etnografiska/kulturantropologiska (kultur är ett eget verksamhetsfält) 2. Kulturstudier (förhållandet mellan kultur och samhälle, där man dessutom ofta strävar till att ingripa i samhället. Ett kulturaktivistiskt perspektiv)

Praktik Vad för slags praktik? 1. Särskiljandet 2. Expansivt/intervenerande

Bennett/Frow Bennett/Frow urskiljer fyra sätt att förhålla sig till kultur: 1. Universalistiska (ideal, samma för alla människor/det som förenar oss) 2. Relativistiska (så som kultur vanligen praktiseras idag) 3. Särskiljandet (både i avseende identitetspolitik/och som sektorspolitik, dvs. sociala, politiska, ekonomiska) 4. Kultur som resurs

Kulturstudier/Förhållningssätt 1. Social konstruktion 2. Betoning på det kontigenta, kontexten, komplexiteten i fenomen.

Historien 1. Centret för studier av samtidskultur i Birmingham (1964) 2. Man ville ha ett breddat och aktivistiskt kulturbegrepp och 1980-talen och Stuart Hall innebar en ökad teoretisering och betoning av förhållandet mellan kultur och samhälle. 4. Övergången från modernism till postmodernism.

Idag Kultur är överallt och allas egendom. Vi kan ändå urskilja några olika traditioner kring hur man förhåller sig till kultur: 1. Teorier om kulturens kommersialisering (Adorno/Horkheimer). 2. Populärkultur (Fiske/Bourdieu) 3. Disciplineringsteorier (Foucault) 4. Hegemoniteorier (Gramsci)

Idag Passiva/aktiva el. struktur/aktör. 1 och 3 mot 2 och studerar kultur som kommunikation/meningsskapande. 5. Teorier om erkännande av grupper (identitetspolitiken, multikulturalismen; Said och Butler). 6. Globaliseringsteorier

Sammanhang Kulturstudier är en kontextkänslig disciplin. Hall: ”kulturstudier är ett ämne om kontextualitet”. Grossberg kallar det för ”radikal kontextualism”.

Kultursociologi Den klassiska kultursociologin läste kulturella artefakter som uttryck för en social situation. Bourdieu läser kulturen som klassmarkör, och kritiserar bl.a. autonomiestetiken som ett förtäckt intresse, medan Luhmann ser det karakteristiskt för systemet i sig. Nackdelen är att ingen av dem är historiskt eller kulturellt kontextualiserade.

Kultur och sociologi Sociologin försöker förklara hur värderingar, trossystem, handlingar, sätt att vara etc., påverkas av olika sociala faktorer (klass, kön, ras, generation etc.). Dessa i sin tur ses som direkt uttalade intressen (premissen är människan som rationell varelse) eller som uttryck för värderingar och normer (kan vara både uttalade/medvetna eller latenta/omedvetna).

Sociologiska studier har överlag en tendens att hierarkisera samhälle och kultur, så att kultur är ett uttryck. Kulturstudier strävar till att problematisera detta.

Cultural Turns Kulturella vändningar, Cultural Turns, enligt Bennett: 1. Strukturalistiska (tecknet är arbiträrt/relationen språk-system) 2. Diskurs (ersätter kultur) 3. Bourdianismen (i synnerhet fältbegreppet) 4. Latour (sociologiserar teknik/maskin)

SOCIOLOGIN SÄTTER VANLIGEN STRUKTUR FRAMFÖR AKTÖR KULTURSTUDIER BETONAR AKTÖR

Modeller -Underlättarmodellen (the Facilitator, ex USA) -Mecenatmodellen (the Patron, ex UK, Arts Council, [”armlängds avstånd”]) -Arkitektmodellen (the Architect, ex Fr, direkt stöd) -Ingenjörsmodellen (the Engineer, ex tidigare kommuniststaterna i Östeuropa)

Skillnadsdimensioner Kulturdepartement eller armlängdsorgan (statlig styrning)? Mycket kulturpolitisk myndighet i ett departement eller fragmentering på många departement (statlig styrning)? Central styrning eller decentralisering av förvaltningsmyndigheten (regionalisering, delegering till lokala folkvalda nivån, federativ modell)? Offentlig/privat finansiering? Konstnärspolitik: kollektiv välfärd/individuella rättigheter för de få? Konstnärsorganisationernas korporativa inflytande.