VÅRDHYGIEN Syftar till att förebygga infektioner i vården Som vårdrelaterad infektion räknas Varje infektionstillstånd som drabbar patienter till följd av sjukhusvistelse eller behandling i öppen vård Oavsett om det sjukdomsframkallande ämnet tillförts i samband med vården eller härrör från patienten själv Oavsett om infektionstillståndet yppas under eller efter vården. Med vårdrelaterad infektion avses även infektions- tillstånd som personal ådragit sig i arbetet. Modifierat efter Socialstyrelsen anser 1979:1

Definitioner Sterilitet På en miljon enheter får högst finnas en levande mikroorganism Höggradigt rent På 10 – 1000 enheter får finnas högst en levande mikroorganism. Inga mikroorganismer som kan förorsaka infektion får förekomma. Desinfektion Att med fysikaliska eller kemiska medel reducera antalet vegetativa mikroorganismer på en yta eller ett föremål så att objektet blir höggradigt rent.

Vårdhygienisk verksamhet 1 Övervakning av infektionsläget - tidig upptäckt av smittspridning eller av infektioner som utför stor risk för smittspridning - Bevakning av ingreppsrealterade infektioner - Övervakning av bakterieekologin inom sjukvården

Vårdhygienisk verksamhet 2 Kontroll av steriliserings- och desinfektionsmetoder Uppföljning och utveckling av arbetsrutiner Rådgivning i samband med bygg- och inköpsärenden Undervisning Information Litteraturbevakning och utvecklingsarbete

Organisation Hygienkommitté Vårdhygieniker – läkare Hygiensjuksköterska Hygienlaboaratorium Lokala hygienombud

Hur vanliga är de vårdrelaterade infektionerna? 31,5 av 1000 utskrivna (USA 1984) I olika europeiska studier mellan 6 – 10% 0,7 % orsakar patientens död 3 % bidrar till patientens död Amer J Inf Control 1995;23:

Vad kostar de vårdrelaterade infektionerna? Ökat antal vårddagar (i snitt 5 – 7 dagar) Ökad läkemedelskostnad Ökade sjukskrivningstider Ökat lidande I Sverige beräknades kostnaderna (1992): Direkta sjukvårdskostnader890 Mkr Indirekta kostnader250 Mkr Dödsfall 640 Bidragande dödsorsak1900 Allt kan inte förebyggas, men ca 2/3!

Viktiga smittämnen ur vårdhygienisk synvinkel Grupp A-streptokocker Staphylococcus aureus (särskilt MRSA) Gramnegativa tarmbakterier med nedsatt antibiotikakänslighet Diarréorsakande bakterier Vattenkoppor/mässlingen RS-virus Diarrévirus (Calicivirus, Rotavirus) Virala hemorrhagiska febrar

Vad göra för att förhindra smitta 1? Basala hygienrutiner - Handrengöring/desinfektion före och efter varje patientkontakt - Skyddsrock vid direkt patientkontakt och då risk finns att arbetsdräkten kan förorenas av kroppsvätskor, sårsekret eller annat smittförande. - Skyddshandskar vid kontakt med avföring, urin eller blod.

Vad göra för att förhindra smitta 2? Munskydd vid RS-virusinfektion och möjligen vid tuberkulos. Skyddsglasögon/visir som stänkskydd t ex vid blodsmitta. Mössa och/eller skoskydd fyller sällan någon funktion.

Vad göra för att förhindra smitta 3? Vårdrum Eget rum: Patienter vars utsöndringar förorenar omgivningen. T ex diarré, infekterade sår med riklig sekretion, blodsmitta med öppna sår. Eget rum med stängd dörr: Patienter med infektioner som kan spridas luftburet, t ex infekterade eksem. Eget rum med ventilerad sluss: Patienter med stora brännskador, vattenkoppor eller mässlingen Eget rum med kontrollerad lufttillförsel: Patienter med stor känslighet för infektioner (t ex neutropena).

Exempel: Smittspridning av S aureus från patient med sår Minskning av smittspridning 4 gånger vid flytt från 4-sal till eget rum. 250 gånger om dörren till enkelrumemt hålls stängd gånger om det egna rummet har förrum (sluss) gånger om rummet har ventilerad sluss. Allt under förutsättning att barriärvård tillämpas.

Smittskydd Verksamhet som syftar till att förhindra att smittsamma sjukdomar sprids i samhället. Myndighetsfunktion oberoende av landstinget. Finns lag (smittskyddslagen) som föreskriver vad smittskydd ska arbeta med och hur smittskyddet ska vara uppbyggt.

Handdesinfektion Om synlig smuts tvätta med tvål och vatten Torka Flöda med handsprit. Gnid in denna. Tänk på utrymmet mellan fingrarna och fingertoppar Låt lufttorka

Smittskyddslagen Vilka sjukdomar som omfattas av lagen Hur smittskyddet ska vara uppbyggt Smittskyddsläkarens ansvar och åligganden. Allas skyldighet att söka läkare då man misstänker att man har smittfarlig sjukdom Skyldighet att underkasta sig provtagning. Skyldighet att lämna uppgifter om smittkälla. Skyldighet att följa behandlande läkares föreskrifter Tvångsåtgärder

Allmänfarliga sjukdomar Campylobacterinfektion Difteri Infektion med enterohemorrhagisk E coli (EHEC) Giardiainfektion Gonorré * Hepatit A, B, C, D, E HIV-infektion * HTLV I/II-infektion Klamydiainfektion * Kolera MRSA-infektion Mjältbrand Paratyfoidfeber Pest Infektion med pneumokocker med nedsatt PcG-känslighet Polio Rabies Salmonellainfektion Shigellainfektion SARS Syfilis * Tuberkulos Tyfoidfeber Virala hemorrhagiska febrar (ej dengue- eller sorkfeber)

Andra anmälningspliktiga sjukdomar Brucellos Cryptosporidium-infektion Denguefeber Echinokockinfektion Entamöba histolytica-infektion Streptococcus pyogenes – invasiv infektion Haemophilus influenzae – invasiv infektion Leptospiros Invasiv pneumokockinfektion Q-feber (Coxiella burnetii) Vibrio-infektion (ej kolera) Meningoencefalit orsakad av virus (t ex TBE)

Andra smittspårningspliktiga sjukdomar Botulism Brucellos Cryptosporidie-infektion Echinokockinfektion Entamoeba histolytica- infektion Kikhosta Legionellainfektion Listeriainfektion Mässling Papegojsjuka (ornitos) Påssjuka Röda hund Trikinos Infektion med vancomycin- resistenta enterokocker Vibrio-infektion (ej kolera) Yersiniainfektion

Livsmedelslagstiftningen Särskilda regler vid nyanställning Särskilda regler vid misstanke om smittsam sjukdom Avstängning med ”smittpenning”