Kap 10 Tillväxt Fig 10.1 Livslängd och inkomstnivå 2012 Ekonomisk tillväxt = ökning av BNP över tiden BNP kan möjliggöra välfärd. Men… Vietnam vs Ryssland!? Figur 10.1

Fig 10.2 Sveriges BNP-utveckling Hoppar upp och ner år från år. Men vi ser långsiktiga trender. Figur 10.2

Historisk utveckling och tillväxt elden Yxor, pilbåge jordbruk Domesticering av får, getter, kor Kopparbearbetning 3500 f kr skriftspråk, matematik, städer, vagn med hjul, hästen 300 f Kr Romariket och katolska kyrkan 570 Islam 732 Feodalismen

Tung hjulplog + Väderkvarnen ger befolkningsexpansion. 1300talet Venedig kapitalism förlagssystem industri 1440 Gutenberg 1492 Columbos (Fartyg) 1604 Galilei 1712 Ångmaskin och effektivare jordbruk

1700talet Kamp mot slaveriet 1796 Vaccinet ca 1840 Järnvägen 1859 Darwin ca 1880 Elektriciteten 1893 Allmän och kvinnlig rösträtt Nya Zeeland 1946 ENIAC första datorn

Förändringar Befolkningstillväxt Längre medellivslängd Mer frihet och jämlikhet (igen?) Färre olyckor och sjukdomar Högre BNP/capita – Större, bättre bostäder – Tvättmaskinen gör jobbet – Lättare att resa – Utbud av tankar, kultur, underhållning, mänskliga möten – …

Sveriges BNP

Vad innebär tillväxt i framtiden? För Malawi handlar hög (10 %) tillväxt om att hinna ikapp de rika länderna på 51 år. Vad handlar ”normaltillväxt” om för Sverige? – Att våra barnbarn inte ska bli relativt fattiga jämfört med Fransmännens eller Indiernas barnbarn Vad handlar fortsatt 2%-tillväxt om för mänskligheten som helhet? – 1.02^200=52,5. Alltså 50-dubblade inkomster! – 1.02^2000=160 miljoner miljarder…

Vad ligger bakom tillväxten? Ökade insatser av produktionsfaktorer: naturresurser, kapital och arbete. Högre produktivitet, dvs att få ut mer av de insatta produktionsfaktorerna. Den ”möjliga produktiviteten” bestäms av den teknologiska fronten. De flesta länder kan nöja sig med att försöka ”hinna ifatt”. Sverige vill både hinna ifatt och vara med och utveckla nya produktionsmetoder.

Vad påverkar Sveriges produktivitet? Investeringar i fysiskt kapital (privat och offentligt) och humankapital (hälsa, utbildning mm) har en direkt påverkan på BNP, men påverkar antagligen även produktiviteten. Samhället ska ha ”institutioner” (lagstiftning, skattesystem, religion, kultur, normer etc.) som lockar personer, företag och offentliga sektorn att göra kloka investeringar och beslut. Detta kallas ibland för ”gott samhällsstyre”

Gott samhällsstyre Trygghet och förutsägbarhet kring – Avtal och ägande – Lagar och spelregler – Allmänt Skol- och sjukvårdspolitik Meritokrati & effektiv byråkrati Mänskliga rättigheter och demokrati Låg korruption Förmåga att ta upp skatt Offentlig sektor I fronten: Företagsklimatet, entreprenörerna, omvandlingstryck

Varför fixar inte bara alla länder det goda samhällsstyret då? Socialt kapital Tillit Om den styrande gruppen tror sig tjäna på en bred inkluderande utveckling Jämlikhet och delaktighet Fattigdoms- och konfliktfällor Risk för (inbördes-)krig …

Inkomstfördelningen och faktormarknaderna Den funktionella inkomstfördelnigen – I utvecklade industriländer brukar löneandelen ligga på runt två tredjedelar av BNP. Den vertikala inkomstfördelningen

Fig 10.3 Löneskillnader i Sverige Staplarna anger löneåslaget för olika grupper i förhållande till snittlönen för arbetare i okvalificerade yrken. Obs! Det finns variation inom dessa grupper. Figur 10.3

Fig 10.4 Inkomstutvecklingen för ”makteliten” Figur 10.4

Fördelningspolitik Inkomstfördelningen påverkar inte bara av hur marknaden avgör fördelningen av faktorinkomsterna. Även… Fackföreningar Offentliga sektorn Och därmed påverkas… Den disponibla inkomsten

Tillväxt och fördelning? Kan en utjämningspolitik skada eller gynna tillväxten? Om det inte finns några som helst ”incitament” att starta nya företag eller utveckla nya uppfinningar eller utbilda sig, så kan det vara negativt för tillväxten. Om det finns stora inkomstskillnader i samhället kan tilliten och känslan av delaktighet minskas. De ”fattiga” kommer inte till sin rätt, det bli inte rätt person på rätt plats. Moraliska incitament kan komplettera ekonomiska incitament.

Fig 10.5 Utbildning som investering i humankapital Figur 10.5

Tar resurserna slut? Det ökade priset kan styra företag och konsumenter att hitta alternativa råvaror. Men hur ska vi lösa miljöförstöringen? Genom att sätta pris på miljön som vi tidigare diskuterat. Men det kan vara svårt att veta hur stor skadan blir. Och svårt att enas internationellt. I en omställning till en grönare ekonomi ingår att utveckla nationalräkenskaper som anger hur naturkapitalet (rent vatten, mark, frisk luft, biologisk mångfald mm) utvecklas.