Föreläsning 2: Internationaliseringen av skola och högre utbildning 1.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
En attraktiv Östgötaregion Där stad och land är med på tåget?
Advertisements

Cykelplanering – en fråga om makt Till Koglin FM i Kulturgeografi och doktorand i Trafik och väg.
Staten och det civila samhällets organisationer
Kultur - ett ansvar för alla?
Internationella relationer
Ulf P Andersson GMV
Vad gör Svenska institutet med anledning av att studieavgifter införs?
Samhällsvetarkåren vid Lunds universitet Forum för internationalisering
Konstruktivism Aktörers identiteter och intressen kan inte tas för givet. Kan vara olika vid olika tillfällen. Immateriella fenomen, te x identitet, språk,
Nationalitet, etnicitet, klass & kön
Ung kommunikation Drivkraft för förändring eller fritid för likasinnade? Lennart Axelsson, Växjö universitet.
Globalisering.
Den nationella ungdomspolitiken
1 Regionens Internationella dag, Konsert & Kongress, 25 mars 2010 Jan Owe-Larsson, Styrelseordförande, Regionförbundet Östsam Regionförbundet Östsams internationella.
Aims and outcomes Levnadsvillkor, attityder, värderingar och traditioner samt sociala, politiska och kulturella förhållanden i olika sammanhang och delar.
Internationell mobilitet
Internationell Ekonomi
Z-klubbar och Golden Z-klubbar Vad är det? Varför är de viktiga? Vi reder ut begreppen.
Forsknings- och utbildningsstrategier 2009–2012 Förändring för kvalitet och förnyelse.
Definition av C 2 In general terms, C 2 is everything an executive uses in making decisions and seeing that they are carried out; it includes the authority.
Språk och interkulturell kommunikation
Livslångt lärande EU:s nya gemensamma utbildningsprogram Mål ” Ett konkurrenskraftigare kunskapssamhälle, med bättre arbetsmarknad och ökad social.
Sveriges förenade studentkårer SFS Robin Moberg Vice ordförande SFS SFS 10 september 2009.
EU-program/projektkunskap Djurö 11oktober 2010 Är vi med i EU eller inte? Nyttan av EU-projekt Varför EU-program? Olika typer av EU-program Strategiskt.
KEPS att lära sig ur flera perspektiv
Social oro ur ett teoretiskt perspektiv Per-Olof Hallin Urbana studier Malmö högskola Vad händer efter Husby? - Samverkan i praktiken, Umeå
Internationalisering EU-frågor Internationell strategi.
LÄRANDETS PARADOX FÖRÄNDRING INDI VID SAM FUND KONTINUITET
Förstå, jämföra och föreslå åtgärder Centrala ord och begrepp
Mänskliga rättigheter och Naturresurser Kampanjtema :
Strategisk plan MEDICINSKA FAKULTETEN VID LUNDS UNIVERSITET.
Enheten för regional tillväxt, Näringsdepartementet
Mathilda Wrede Seminariet Brukarmedverkan – mycket tal men lite vägkost? En introduktion Ilse Julkunen Professor i praktikforskning Helsingfors.
Fackets framgångsrecept FFC, Vasa Mika Helander Pol.dr. SHH & CEREN, SSKH.
EN SENSATIONS-, AKTIONS, OCH INTERAKTIONSTEKNIK. KUNSKAPEN OMORGANISERAS.
Globalisering.
Kartläggning av konsumenters uppfattningar om hållbar turism
Mikael Hjerm Sociologiska insitutionen Umeå universitet Globalt och lokalt.
Vad är skillnaden mellan internationell politik och nationell politik?
Geografi Vad är geografi? Varför ska vi läsa geografi?
Politisk Geografi.
To practise speaking English for 3-4 minutes Genom undervisningen i ämnet engelska ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att: formulera.
Utbildningssociologiska studier av gymnasister och universitetsstudenter i Uppsala ILU, Uppsala universitet, 30 sept 2004 Föreläsningsserien Vetenskapliga.
Beslutsstöd i (militär) ledning av nödsituationer Mer om hur officerare hanterar tid, osäkerhet och mer eller mindre våldsam dynamik Claes Sundin.
Ruralitet som global utmaning
Don´t just try! Do! Emma Nääs
GLOBALISERINGEN. VAD INNEBÄR GLOBALISERINGEN?  En av orsakerna bakom förändringar i dagens samhälle (men som hållit på länge)  Är den process som innebär.
Kapitel 7 Kulturgeografi. Kulturers komponenter Kulturella egenheter (traits) – Objekt, tro, attityder, språk Kulturella grupper (complex) – Universella.
Näringsliv och skola i en globaliserad värld Kristinehamn den 30 maj 2007.
We use a two-color headline system to highlight our rational and emotional side alike. The first line appears in blue (the rational side), the second line.
STEPS TO FOLLOW FOR BECOMING A SHIP CAPTAIN A career as a ship captain can be a tedious task. Ship captains take care of business, navigation and operation.
SAFETY EQUIPMENT USED IN MARITIMEOPERATIONS One of the most important sections in maritime courses consists of boat and ship operations. Safety is an important.
Strategi för folkhögskolornas arbete för en globalt hållbar utveckling. Varför? Vad? Hur? Folkbildning och vuxenutbildning som strategisk utvecklingsfaktor.
HFS – nätverkets grundidé Margareta Kristenson Professor/överläkare i socialmedicin Linköpings universitet/Region Östergötland Nationell koordinator för.
Law abiding grounds of filing a divorce Jagianilaw.com.
Types of Business Consulting Services Cornerstoneorg.com.
Möjlighet till Egen Kraft!
Per-Åke Andersson Globalisering och utveckling Karlstad Universitet, HT2010 F1: Introduktion Per-Åke Andersson.
”Projects are about People”
Science shops – metod för gemensamt kunskapande mellan akademin och det civila samhället Vi presenterar oss.
Presentation av Sociologi och Socialpsykologi
Ulf Tynelius.
Geografi / samhällskunskap
Dagens tema Samverkan i arbetet med att förebygga och bekämpa användandet av Alkohol, Narkotika, Droger och Tobak – och kopplingen till folkhälsa och hållbar.
Etnologi och folkloristik – en introduktion I
HANDEL I VÄRLDEN.
Alumnrelationer vid LNU
Vad innebär regionbildningen?
Ingrid Petersson, Generaldirektör Formas
Presentationens avskrift:

Föreläsning 2: Internationaliseringen av skola och högre utbildning 1

Inledning Globaliserat samhälle  globaliserad utbildning Ett exempel på vad som sker när utbildningskapitalet omförhandlas och förändras Internationalisering = kapital Hur påverkar detta elevers (och familjers) utbildningsstrategier samt skoldynamiken inom utbildningsfältet? 2

Bakomliggande orsaker 1) Globalisering Historiskt sett har utbildning till stor del varit ett nationellt projekt – vilka utmaningar reser globaliseringen för utbildningssektorn? Globalisering = förändringar av ekonomi, politik och kultur som innebär att gränser mellan nationalstater delvis luckras upp eller utmanas (ex kapital och information färdas rekordsnabbt över nationsgränser, bl a genom internet, globala organisationer som EU och världsbanken får mer inflytande över såväl ekonomi som politik, multinationella företag växer utanför nationalstaters kontroll). Globala utmaningar (ex miljö, migration). Ekonomiskt perspektiv: Vilka ekonomiska (arbets)marknader ska utbildningen möta? Politiskt perspektiv: Vilka politiska krafter, aktörer och ideologier formar dagens utbildning? Kulturellt perspektiv: Hur förhandlas betydelser av kultur och identitet i en globaliserad utbildningssfär? Homogenisering (Macdonaldisering) – utbildning anpassas enligt internationella direktiv (ex Bologna) Heterogenisering (ökad differentiering) – ökade skillnader (ex elitsatsningar) 2) Nivellering av utbildning  allt viktigare att profilera sig och skapa en ’unik’ CV 3

Internationella utbildningstillgångar Internationellt anpassad utbildning - IB-program Internationellt orienterad kunskap - Språkkunskaper - Inriktning mot ekonomi, politik, miljö, global rättvisa etc Internationella erfarenheter - Fältresor - Internationell litteratur, media Internationella nätverk - Företag, universitet, organisationer Kosmopolitiskt habitus? 4

Internationella tillgångar i bruk Internationella arenor Nationella arenor Internationella tillgångar som hinder och/eller möjlighet på nationella utbildnings- och arbetsmarknadsarenor Nationellt formade (internationella) tillgångar 5

Börjesson – transnationella strategier Enkät- och intervjustudie med svenska studenter som läst i Frankrike och USA Transnationella strategier ”är av en sådan art att de överskrider nationsgränser utan att direkt involvera nationalstater och deras företrädare. För de sistnämnda företeelserna används termen ’internationella’. Det primära intresset (…) riktas mot den nivå där svenska universitets och högskolors administratörer knyter band med administratörer i andra länder och där svenska studenter av olika anledningar väljer att tillbringa allt från några månader till åtskilliga år vid utländska lärosäten.” (s. 539) Två typer av strategier: a)”de strategier som sociala grupper utvecklar för att vidmakthålla, försvara eller förbättra sina ställningar visavi andra sociala grupper” b)”de strategier som företrädare för lärosäten och utbildningar använder sig av för att stärka sina positioner på ett nationellt fält och, i undantagsfall, även på ett globalt utbildningsfält.” (s.539) 6

Vilka transnationella satsningar är viktiga? Val av utbildningsinstitution är avgörande Men även… -Tid -Plats/land -Hur väl man lyckas med sina studier 7

Vilka tillgångar generar de transnationella utbildningarna? Allmänt transnationellt kapital Språkligt kapital Nationsspecifikt transnationellt kapital Platsspecifika symboliska tillgångar Transnationellt socialt kapital 8

Transnationella utbildningsstrategier Studenter (se ovan) Utbildningsinstitutioner: högskolor och universitet positionerar sig med hjälp av transnationella utbildningsstrategier (ex genom utbyten och forskarnätverk) 9

Weenink – kosmopolitiskt kapital Holländsk enkät- och intervjustudie med föräldrar till gymnasieelever Kosmopolitanism = ”a consciously constructed, normative, moral and political ideal of world citizenship […] cultures that are ‘carried by a transnational network rather than by a territory’” Två typer av föräldrar: – Dedikerade kosmopoliter – Pragmatiska kosmopoliter 10

Kosmopolitiskt kapital Grundläggande idén: kosmopolitanism – en orientering mot den globaliserade världen – utgör en tillgång. ”So, cosmpolitanism is also a source of power and can be understood as a form of social and cultural capital: cosmopolitan capital. Cosmopolitan capital is, first of all, a propensity to engage in globalizing social arenas. Cosmopolitan capital comprises bodily and mental predispositions and competencies (savoir faire) which help to engage confidently in such arenas. Moreover, it provides a competitive edge, a head start vis-à-vis competitors. People accumulate, deploy and display cosmopolitan capital while living abroad for some time, visit and host friends from different nationalitites, attend meetings frequently for an international audience, maintain a globally dispersed circle of friends and relatives, read books, magazines, and journals that reach a global audience and possess a near-native master of English and a least one other language” (Weenink 2008: 1092). 11

Wagner – inter/nationella resurser Spänningen mellan det internationella och det nationella En ’nomadisk’ elit med världen som sin arbetsplats –väljer utbildningar för sina barn enligt en nationell logik Exempel: svenska skolan i Paris Enkätundersökning i Frankrike vid skolor för de s k expatrierades barn, ex diplomater, affärskvinnor/män, en internationell ’nomadisk’ elit. ’Totalutbildningar’ - riktar sig till personens alla dimensioner – Barnen lär sig att de tillhör en ’separat social grupp’ – både i rel till landet där de befinner sig, och klassmässigt (de utgör avskilda elitgrupper). – Barnen lär sig identifiera sig med en ’internationell anda’ och en typ av internationell elitgemenskap – Barnen lär sig att mobilitet – rörelse – är norm = flexibilitet – Barnen fostras in i en väldigt speciell form av nationell kultur som trycker på det typiska, mat, kläder och finkultur 12