Thomas Kalbro Fastighetsvetenskap, KTH Seminarium, Cannes, 16 mars 2016 Myter om plan- och bygglagen.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Koloniområden i Göteborg
Advertisements

Slutförvaring av använt kärnbränsle en beslutsprocess som pågått i mer än 30 år Kristina Glimelius KASAM 15 november
En tydligare lag om kommunernas bostadsförsörjningsansvar
Länsstyrelsen och kommunen i samarbete
Informationsmöte om detaljplanering av Raksta, etapp 8
MKB Miljökonsekvensbeskrivning
Planering – samhällskunskap C
Finska intentionsavtal – något för Sverige?
En översyn av riksintressen pågår
Planera för ett förändrat klimat – ansvarsfrågor Plan-, bygg och bostadsdagar, Luleå 20 november 2013
ULRIKA PALM REGIONPLANERARE, TMR PLANERINGSMÅL ”Hela regionen präglas av delaktighet och integration.” ”Alla invånare oavsett bakgrund använder sin.
K-märkt? Skydd av kulturhistorisk bebyggelse i den kommunala planeringen Kerstin Andersson och Roger Lind Länsstyrelsen Västra Götalands län.
Förändring och kunskapsunderlag Krister Olsson Samhällsbyggnad Samhällsavdelningen Riksantikvarieämbetet.
Riskbedömning vid ändring i verksamheten
Ändamålsenliga planbestämmelser
Socialdepartementet Boendets och bostadsbyggandets roll för platser, städer och regioners identitet Stefan Attefall, bostadsminister Stadsbyggnadsdagen.
KOMMUNALAVA-PLANER Kjell Jonsson Anna Myhr.
Riskhanteringsplaner - tidplan, struktur och innehåll
Beskriva den kommunala markanvisningsprocessen
Kulturmiljöfrågor i PBL
Klimatanpassning i den fysiska planeringen
Proposition 2009/10:170 En enklare plan- och bygglag
Ofta förekommande frågor
Nya PBL ett instrument för hållbar utveckling av din kommun ?
Detaljplaner i praktiken – är plan- och bygglagen i takt med tiden?
Halmstads kommuns visionsstyrningsmodell
Havsplanering – till glädje och nytta för alla
Får jag lov?… Om remissvaren till PBL-kommitténs slutbetänkande
Tillsyn Tillsynarens roll och komptens Villkor för effektiv tillsyn
Får jag lov? Om planering och byggande
MKB-processen i infrastrukturprojekt
Ambition och ansvar SOU 2006:100
Genomförandeavtal fyller en central funktion i plan- och byggprocessen
ÖP resan ett projekt om miljömål och översiktsplanering
Vad är metadata? Data som beskriver data.
Planbesked Möjlighet för enskilda Öka förutsägbarheten
Riksantikvarieämbetets arbete med kunskapsunderlag Krister Olsson Kristin Lindgren Samhällsbyggnad Samhällsavdelningen Riksantikvarieämbetet.
PBL 2 kap 6§ Ny bebyggelse skall lokaliseras till mark som är lämpad….hänsyn till… översvämningar och erosion.
ÖP-läget i kommunerna. Den 21 juni tog riksdagen beslut om en ny plan- och bygglag som börjar gälla den 2 maj I och med förändringen stärks översiktsplanens.
Pär Persson vattenstrateg Enheten för samhällsplanering
Inger Krekula Länsstyrelsens handläggning av översiktsplaner (äv. ändring) Samråd om program Samråd om avgränsning MKB Samråd om förslag till.
Sammanfattande redogörelse
1 Fredag den 11 april Program Inledning med Lars Fransson Behovsbedömningar i praktiken Hanne Haas och Niklas Aronsson, Länsstyrelsen.
Detaljplanering enligt Nya PBL seminarium på Länsstyrelsen 23 maj 2012 Inledning av Jan Persson, Länsarkitekt.
Plan-, bygg- och bostadsdagarna Planbesked Meningen med planbeskedet är att alla som har för avsikt att genomföra en åtgärd ska kunna få ett.
Detaljplan enligt nya PBL seminarium på länsstyrelsen Sammanställning av diskussionsfrågor.
PBL - översynen PBL kom 1987 Ändrat finansieringssystem 1993 Förändring av risk och roller Idag marknadsorientering Förändra PBL !
1 Vindkraft och PBL Svårigheterna i de nya reglerna avseende detaljplan och bygglov.
Gemensamma anordningar Vägar och lokala grönområden VA Vatten och Avlopp (VAD) Fjärrvärme El Tele Fjärrvärme mm.
Detaljplaneprocessen mm. Plan och tillståndsprocessen REGIONPLAN Ö V E R S I K T S P L A N 4 KAP OMRÅDES- BESTÄMMELSER DETALJPLAN 5 KAP FASTIGHETSPLAN.
FV delvis också repetition
Tillgänglighet i fysisk planering 12 november 2014 Välkommen d.
Tillsynens juridik och dilemman Miljöjurist, Dr Margaretha Svenning.
Pågående eller nyligen avslutade statliga utredningar
Nytt från SKL 2015 års MEX-dagar i Norrköping
Kommunalt övertagande av huvudmannaskap för allmän plats och upplösning av vägföreningar ”Vägföreningsprojektet” i Norrköping Anna Kuling, fd.
Medfinansierings påverkan på planeringssystemet Mattias Lundberg, Roger Pyddoke, Anders Wärmark CTS 28 mars 2011.
Måste det ta så lång tid med stadsutvecklingsfrågor och att starta ny bebyggelse? Vad kan andra kommuner lära av Kiruna? Medverkande: Göran Cars och Börje.
Storstugan 2.0 Informationsmöte
Exploateringsavtal och LOU Är det någon som vet vad som gäller?
Riskbedömning vid förändring i verksamheten
Planbesked Möjlighet för enskilda Öka förutsägbarheten
ÖP resan ett projekt om miljömål och översiktsplanering
Lantmäterimyndighetens roll i detaljplaneprocessen
Länsstyrelsens roll i planprocesser
Tidig planeringsdialog för ökad samsyn mellan stat och kommun
Ledningar i kommunal mark & ”Utbyggnadslagen” Nätverket SAK 4 maj 2017
Struktur för styrning och ledning i Göteborgs Stad
Introduktion till processen för balanserad styrning
Rekommendationer för hantering av översvämning till följd av skyfall
Presentationens avskrift:

Thomas Kalbro Fastighetsvetenskap, KTH Seminarium, Cannes, 16 mars 2016 Myter om plan- och bygglagen

En sammanfattning av de senaste årens debatt? Eller … ? Bostadsbyggandets problem beror på PBL och kommunerna. regelförenkla avskaffa det kommunala planmonopolet … så löser det sig.

Planprocessutredningen SOU 2015:109 Direktivens utgångspunkter ”Planprocessen är komplicerad, lång och oförutsägbar” Kan lagstiftningen -plan- och bygglagen – göra något åt detta?

Vad är en detaljplan? Rättsligt bindande karta med bestämmelser

Kommunalt beslut om markanvändning och bebyggelse Indelning i kvartersmark, allmänna platser och vattenområde. Ramar för användning och byggande. Inflytande från andra aktörer Avstämning mot statens/länsstyrelsens krav. Möjlighet till medborgarinflytande från grannar och allmänhet. Underlätta genomförandet av planen Rättslig grund för markåtkomst och ersättning. Rättslig grund för finansiering av infrastruktur (genomförandeavtal). Projekteringstrygghet för byggherren. Vad är poängen med detaljplaner?

Vad säger PBL om planprocessen?

PBL – moment Planbesked Start-PM Samråd Granskning Antagande Vad ska göras i processen?

PBL – momentUtredningar Planbesked Start-PM Samråd Granskning Antagande MKB Artskydd Riksintressen Markundersökningar VA Trafik Buller El, fjärrvärme Skolor Tillgänglighet Barnsäkerhet Service Stadsbild m.m. Ekonomi/ genomförandeavtal Vad ska göras i processen?

PBL – momentUtredningar Planbesked Start-PM Samråd Granskning Antagande MKB Artskydd Riksintressen Markundersökningar VA Trafik Buller El, fjärrvärme Skolor Tillgänglighet Barnsäkerhet Service Stadsbild m.m. Ekonomi/ genomförandeavtal Politisk förankring Partigrupper KSau KS BN KSau KS KF Vad ska göras i processen?

Många aktörer Målkonflikter – komplicerad samordning

… och verkligheten liknar snarast partikelfysik

Statens/länsstyrelsens roll Länsstyrelsen har tillsyn över kommunens planering genom samråd och granskning av detaljplaner –riksintressen –samordning av mellankommunala frågor –miljökvalitetsnormer –strandskydd, –hälsa och säkerhet, risk för olyckor, översvämning och erosion Som en sista utväg kan länsstyrelsen upphäva en detaljplaner.

Har staten kommit för lindrigt undan? Kommunernas syn på hinder i byggandet

Planprocessutredningen Kommunen behöver tydliga besked från staten vid ”rätt tidpunkt” Strategiska frågor som påverkar statens intressen ska kunna avgöras tidigt. En möjlighet att få planeringsbesked bör införas Kommunerna ska ha möjlighet att få ett bindande besked från länsstyrelsen inför och under plan- processen. Ett möjlighet för kommunen att ”testa” projekt utan risk för förgävesplanering.

Alltför detaljerade detaljplaner

… så blev det

Planprocessutredningen Vi tydliggör att … … detaljerade planbestämmelser leder till problem vid bygglovprövningen och plangenomförandet, med risk för planändringar. Detaljplanens syfte är att ge grundläggande information till medborgare och grannar staten/länsstyrelsen byggherren Detaljfrågor kan beslutas i bygglovet.

Planprocessutredningen … och föreslår Begränsning av planbestämmelser om färgsättning, fasadmaterial etc. –Ingen förändring av kommunens inflytande, men prövningen ska ske i bygglovet. Begränsning av planbestämmelser om byggnaders tekniska egenskaper. –Undvika ”dubbelreglering” (detaljplan/BBR). –Klargöra den ansvarsfördelning som redan gäller mellan stat och kommun.

Sätt en tidsfrist för planprocessen?

När är det lämpligt med tidsfrister? 1.När fristen börjar löpa ska det finnas ett fullständigt beslutsunderlag. 2.Beslutsfattaren ”äger” ärendet. 3.Det ska finnas relativt klara kriterier för hur beslutet ska fattas. Sätt en tidsfrist för planprocessen?

När är det lämpligt med tidsfrister? 1.När fristen börjar löpa ska det finnas ett fullständigt beslutsunderlag. 2.Beslutsfattaren ”äger” ärendet. 3.Det ska finnas relativt klara kriterier för hur beslutet ska fattas. En tidsfrist för planprocessen från start till mål: Ingen bra idé! Sätt en tidsfrist för planprocessen?

Planprocessutredningen Kommunal försäljning av mark Markanvisningar Grundläggande principer för kommunens försäljning av mark till byggherrar finns i lagen om riktlinjer för kommunala markanvisningar. Vi pekar på fördelar med s.k. sena markanvisningar, dvs. att kommunen först antar en detaljplan och därefter överlåter marken. Därmed slipper byggherren ”planrisken”, vilket kan vara en fördel för mindre och medelstora byggföretag.

Planprocessutredningen Utredningens slutsats Ändringar i PBL har begränsad betydelse ”Det framstår som viktigare att utveckla aktörernas arbets- och samverkansformer för de många utredningar, överväganden och beslut som måste göras i samband med bostadsprojekt. Hur detta ska gå till på verkstadsgolvet låter sig svårligen styras med processregler i PBL”. Här finns det väl ett antal hemläxor att göra för såväl stat, kommun som byggherrar?

Förändringar på flera nivåer Ändrad ”maktfördelning” mellan aktörerna? Ändrad prioritering vid målkonflikter? Lägre ambitioner och krav på byggandet? Bättre arbetsmetoder och samordning mellan aktörerna? Bättre arbetsmetoder och samordning inom aktörerna?