Hur odlar vi och vad behöver ändras? Pernilla Kvarmo, Jordbruksverket.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Erfarenheter från projektet Greppa Näringen i Sverige Stina Olofsson, Jordbruksverket, Sverige Introsidan!
Advertisements

Uppdraget: Sammanställa tidsserier av
Mineralkväve i marken 3-5 ggr per år, återkommande markkarteringar
Att arbeta som klimatrådgivare inom Greppa Näringen
Vattenplaner på gårdsnivå
Grundkurs för STANK in MIND-användare
Stallgödsel till vall Bästa växtnäringsutnyttjande och ekonomi
Vad kan vi lära av långliggande gödslingsförsök Lennart Mattsson De svenska platserna.
Att arbeta med Greppa Näringen Anki Sjöberg, Lovanggruppen, november 2008.
Information om nyheter i Krav och rekommendationer 2010 och 2011 Cecilia Linge Hans Nilsson Anna Hagerberg Bilder till telemöte-webb respektive.
Tvärvillkor inom växtnäringsområdet
Regional analys av Greppas växtnäringsdatabas Cecilia Linge, Jordbruksverket Hans Nilsson, Länsstyrelsen i Skåne.
Olika djurslags metanproduktion
Danmark. Generellt Befolkning 5,2 milj. Åkermark 2,6 milj. ha. Antal Lantbruk Medelareal43 ha. JordartLätta jordar Ekologisk7%
Dagens brukningspraxis och vad behöver ändras? Pernilla Kvarmo, Greppa Näringen.
Moduler och underlag Rådgivningsexperter
Klimatkollenkurs 18 april 2012 Pernilla Kvarmo Jordbruksverket.
Grundkursen Jordbruket och klimatet Pernilla Kvarmo, Torben Kudsk Jordbruksverket.
Beräkning av jämförelsevärde Överskott per hektar av resp. gröda + Överskott per djur för resp. djurslag.
Eva Pettersson Stiftelsen Lantbruksforskning Vilka behov har Greppa? Vilka behov av ny kunskap har Greppa Näringen – önskelista? Vad har SLF för möjligheter?
Administrativa systemet och databasen för växtnäringsbalanser Cecilia Linge, Jordbruksverket
Administrativa systemet och databasen för växtnäringsbalanser Cecilia Linge, Jordbruksverket
Kvävestrategi. Förluster av kväve och pengar Utlakning ton (44% av totala utsläppen till hav) Ammoniak ton (90% av totala avgången) 157.
Lönsam P och K spridning med POS modeller Exempel på varierad gödsling.
Erfaringer med næringsstofbalancer og reduktion af næringsstofoverskud i Sverige Hans Nilsson Cecilia Linge Jordbruksverket Box 12, Alnarp
Köksbordsmaterial växtnäringsbalanser Bilder till kokboken om växtnäringsbalanser.
Rätt NPK Bild 3: Markkarteringsmatriser, mark-kartering m.m.
Vad har vi åstadkommit hittills? - åtgärder och miljöeffekter Cecilia Linge, Jordbruksverket Introduktionskurs Linköping
Växtnäringsbalans i grovfoderodling
Moduler och underlag Rådgivningsexperter
Hur utnyttjas den insamlade informationen från rådgivningen? Cecilia Linge Jordbruksverket.
Vad har vi åstadkommit? Uppsala Stina Olofsson, Jordbruksverket.
Dagens bruknings- praxis Vad behöver ändras? Pernilla Kvarmo, Greppa Näringen.
Fosforläckage -hur stora risker? -hur minimera?. Fosforförluster från åkermark sker främst genom erosion Fosforförluster från åkermark.
Jordbruksmarken som belastar Östersjön är dränerad lerjord med mineralet illit De flesta partiklarna är av kolloidal storlek.
Resultat Greppa Näringen Cecilia Linge Hans Nilsson Jordbruksverket.
Potatismodulen ett rådgivningsverktyg Håkan Sandin
Greppa fosforn -ett pilotprojekt inom Greppa Näringen för att testa åtgärder mot fosforförluster i praktiken Arne Joelsson, Länsstyrelsen Hallands län.
Greppa Näringen Vad är Greppa Näringen? Greppa Näringen erbjuder kostnadsfri rådgivning som både lantbrukare och miljön tjänar på. Målen är: › minskade.
Jenny Henriksson Hushållningssällskapet
Maria Berglund, HS Halland
Stödsystemets förändringar på en gård – praktisk tillämpning.
Miljöhänsyn i jordbruket – nya gödselregler
Lantbrukets hänsyn vid stallgödselspridning Johannes Eskilsson Regelenheten, Växt- och Miljöavdelningen Jordbruksverket
Vall gödsling - Kom ihåg! Rätt till varje skörd: Rätt varje år: Rätt i växtföljden: N K Mg P S Kväve Kalium Svavel Fosfor Magnesium.
”Vad visar mätresultat från miljöövervakningen för jordbruket. Introduktionskurs i Greppa Näringen, 26 nov 2008 Markus Hoffmann, LRF.
Greppa fosforn Ansvarig: Johan Malgeryd Bilder: Katarina Börling, Jordbruksverket.
Klimat och kvävestrategi – vilka råd kan man ge?
Dagens brukningspraxis Hans Nilsson Jordbruksverket.
Hans Nilsson Jordbruksverket
Index Grundkurs för Cofoten-användare Distanskurs för rådgivare Börja här.
Johan Malgeryd, Katarina Börling och Anuschka Heeb, Jordbruksverket,
Kvävestrategi Bildspel Uppdaterat Kväveflödet i marken NO 3 - NH 4 + N 2, N 2 O NH 3 Organiskt N NH 4 + Utlakning Nitrifikation Immobilisering Mineralisering.
Greppa Näringen framåt, Vad är på gång? Skövde Stina Olofsson, Jordbruksverket.
VERA- grundkurs Del 1 Introduktion och Växtnäringsbalans 2016.
VERA-grundkurs Del 3 Gödslingsplan och utlakning 2016.
VERA - grundkurs Del 2 Stallgödsel- beräkningar 2016.
Moduler i Greppa Näringen Pernilla Kvarmo Jordbruksverket.
Vad har vi åstadkommit? Skövde Stina Olofsson, Jordbruksverket.
Köksbordsmaterial 15A Grovfoderodling Framtaget av Linda af Geijersstam Hushållningssällskapet i samarbete med Greppa Näringen.
Ekonomi med precision Maria Fermvik, Jordbruksverket.
Ammoniakavgång från jordbruket
Hur odlar vi och vad behöver ändras?
Varierad PK gödsling Hur?.
Bra hagar för hästen och miljön
Rådgivarnas kompetens
Växtnäring Tvärvillkorsutbildning, sept. 2018

Stallgödselkalkylen Pernilla Kvarmo Jordbruksverket.
Klimat och kvävestrategi – vilka råd kan man ge?
Presentationens avskrift:

Hur odlar vi och vad behöver ändras? Pernilla Kvarmo, Jordbruksverket

Vilka problemområden har vi? Kväveläckage Fosforläckage Klimatgaser Bördighet Alltid varit rätt att producera så mycket som möjligt med så små insatser som möjligt. Överskott ger ofta problem

Vad kan vi göra? Kväve och fosfor Handelsgödsel Anpassa givan till: förfrukt, skörd, stallgödsel, erfarenhet Anpassa efter årsmån under säsong, titta, mäta Ändra växtföljd, t.ex. odla grödor med bättre kväve- utnyttjande Stallgödsel Spridningstidpunkt, vår bättre än höst Spridningsteknik, snabb nedbrukning, myllning Anpassa till markkartan, fördelning till grannar/andra Utfodring Reducerad bearbetning, minskad höstmineralisering Fånggröda, våtmarker, skyddszoner för att minska borttransport Nollruta kvävegödsling höstvete

Gödslingsintensitet alla grödor Källa : Gödselmedel i jordbruket, Statistiska meddelanden MI 30 SM 1402, SCB Kg N/ha

Gödslingsintensitet för de tre största grödorna Källa : Gödselmedel i jordbruket, Statistiska meddelanden MI 30 SM 1402, SCB Kg N/ha

Fosfor och gödslingsintensitet Källa : Djodic & Kyllmar, Användning av gödselmedel på åkermark, rapport 2011:22

Åtgärder kväve och fosfor Använd CropSAT - gödsla efter satellitbilder Nollrutor – få ett mått på markens mineralisering Kvävesimulatorn- optimera kvävegivan utifrån skörd och priskvot Stallgödselkalkylen- beräkna effekt av stallgödsel vid olika spridningstidpunkter och teknik Flera Kvävegödslar efter grödans behov Markkarterar regelbundet Fosforgödslar utifrån markkarta, gröda och skördenivå

Växtodlingsgårdar och kvävebalans -23 kg/ha +41 kg/ha Realistiskt med +/- 10 till 15 kg N/ha

Växtodlingsgårdar Kväve in

Mjölkgårdar och kvävebalans -30 kg/ha +54 kg/ha Realistiskt med +/- 15 till 30 kg N/ha

Mjölkgårdar Kväve in

Vad kan vi göra? Kväve och fosfor Handelsgödsel Anpassa givan till: förfrukt, skörd, stallgödsel, erfarenhet Anpassa efter årsmån under säsong, titta, mäta Ändra växtföljd, t.ex. odla grödor med bättre kväveutnyttjande Stallgödsel Spridningstidpunkt, vår bättre än höst Spridningsteknik, snabb nedbrukning, myllare Anpassa till markkartan, fördelning till grannar Utfodring Reducerad bearbetning, minskad höstmineralisering Fånggröda, våtmarker, skyddszoner för att minska borttransport

Grödfördelning på olika gårdstyper GårdstyperVäxtodlingMjölkGris Arealunderlag ha ha ha Viktigaste grödor HöstsädGrovfoderVårsäd Höstsäd Oljeväxter/ sockerbetor HöstsädOljeväxter/ sockerbetor FörändringarOljeväxter ↑Grovfoder ↑Höst-/vårsäd ↑ Träda ↓ Oljeväxter ↑ Sockerbetor ↓Grovfoder ↑ Träda ↓

Vad kan vi göra? Kväve och fosfor Handelsgödsel Anpassa givan till: förfrukt, skörd, stallgödsel, erfarenhet Anpassa efter årsmån under säsong, titta, mäta Ändra växtföljd, t.ex. odla grödor med bättre kväve- utnyttjande Stallgödsel Spridningstidpunkt, vår bättre än höst Spridningsteknik, snabb nedbrukning, myllare Anpassa till markkartan, fördelning till grannar Utfodring Reducerad bearbetning, minskad höstmineralisering Fånggröda, våtmarker, skyddszoner för att minska borttransport

Hur används stallgödseln? Gödselmedel i jordbruket , Statistiska Centralbyrån (SCB)

GNS GSK Produktionsområden GMB SS MSK GSS NN ÖN

Vanligaste gödselslaget? Källa : Gödselmedel i jordbruket, Statistiska meddelanden MI 30 SM 1402, SCB Antal djurenheter

Gödseltyp utifrån djurslag Källa : Gödselmedel i jordbruket, Statistiska meddelanden MI 30 SM 1402, SCB % Antal djurenheter

När sprids stallgödseln? Källa : Gödselmedel i jordbruket, Statistiska meddelanden MI 30 SM 1402, SCB

LAGSTIFTNING har styrt Lagringskapacitet NÖT: ca 85% kan lagra flytgödseln minst 8 mån Ca 60% för mjölk och 75% för kött kan lagra urinen minst 8 mån GRIS: 98% kan lagra gödseln minst 8 mån, och 90% mer än 10 mån

Lagringskapacitet – mjölkkor Källa : Gödselmedel i jordbruket, Statistiska meddelande, SCB, nr MI 30 SM 1203

Lagringskapacitet – slaktsvin Källa : Gödselmedel i jordbruket, Statistiska meddelande, SCB, nr MI 30 SM 1203

Spridningsteknik för flytgödsel Källa : Gödselmedel i jordbruket, Statistiska meddelande, SCB, nr MI 30 SM 1402 %

Spridningsteknik utifrån gröda Källa : Gödselmedel i jordbruket, Statistiska meddelande, SCB, nr MI 30 SM 1402 % Gröda och areal (ha)

Fosforbalans – Greppa Näringen ca 1500 balanser från växtodlingsgårdar kg fosforunder-/ överskott per ha P-AL-klass verkligheten borde vara

Fosforbalans – Greppa Näringen ca balanser från mjölkgårdar kg fosforunder-/ överskott per ha P-AL-klass verkligheten borde vara

Åtgärder stallgödsel Flera Sprider mindre flytgödsel på hösten till höstsäd Tar hänsyn till direkt stallgödseleffekt Tar hänsyn till långsiktig kväveeffekt Myllar gödseln snabbare Tar mera hänsyn till vädret vid stallgödselspridningen

Vad kan vi göra? Kväve och fosfor Handelsgödsel Anpassa givan till: förfrukt, skörd, stallgödsel, erfarenhet Anpassa efter årsmån under säsong, titta, mäta Ändra växtföljd, t.ex. odla grödor med bättre kväve- utnyttjande Stallgödsel Spridningstidpunkt, vår bättre än höst Spridningsteknik, snabb nedbrukning, myllare Anpassa till markkartan, fördelning till grannar Utfodring Reducerad bearbetning, minskad höstmineralisering Fånggröda, våtmarker, skyddszoner för att minska borttransport

Åtgärder kväve- och fosforutlakning Flera bearbetar på våren istället för hösten Bearbetar sen höst istället för tidig höst Bryter vallen senare

Vad kan vi göra? Kväve och fosfor Handelsgödsel Anpassa givan till: förfrukt, skörd, stallgödsel, erfarenhet Anpassa efter årsmån under säsong, titta, mäta Ändra växtföljd, t.ex. odla grödor med bättre kväve- utnyttjande Stallgödsel Spridningstidpunkt, vår bättre än höst Spridningsteknik, snabb nedbrukning, myllare Anpassa till markkartan, fördelning till grannar Utfodring Reducerad bearbetning, minskad höstmineralisering Fånggröda och våtmarker, skyddszoner för att minska borttransport

Åtgärder kväve- och fosfor Flera har anlagt skyddszoner fånggrödor våtmarker