Hur odlar vi och vad behöver ändras? Pernilla Kvarmo, Jordbruksverket
Vilka problemområden har vi? Kväveläckage Fosforläckage Klimatgaser Bördighet Alltid varit rätt att producera så mycket som möjligt med så små insatser som möjligt. Överskott ger ofta problem
Vad kan vi göra? Kväve och fosfor Handelsgödsel Anpassa givan till: förfrukt, skörd, stallgödsel, erfarenhet Anpassa efter årsmån under säsong, titta, mäta Ändra växtföljd, t.ex. odla grödor med bättre kväve- utnyttjande Stallgödsel Spridningstidpunkt, vår bättre än höst Spridningsteknik, snabb nedbrukning, myllning Anpassa till markkartan, fördelning till grannar/andra Utfodring Reducerad bearbetning, minskad höstmineralisering Fånggröda, våtmarker, skyddszoner för att minska borttransport Nollruta kvävegödsling höstvete
Gödslingsintensitet alla grödor Källa : Gödselmedel i jordbruket, Statistiska meddelanden MI 30 SM 1402, SCB Kg N/ha
Gödslingsintensitet för de tre största grödorna Källa : Gödselmedel i jordbruket, Statistiska meddelanden MI 30 SM 1402, SCB Kg N/ha
Fosfor och gödslingsintensitet Källa : Djodic & Kyllmar, Användning av gödselmedel på åkermark, rapport 2011:22
Åtgärder kväve och fosfor Använd CropSAT - gödsla efter satellitbilder Nollrutor – få ett mått på markens mineralisering Kvävesimulatorn- optimera kvävegivan utifrån skörd och priskvot Stallgödselkalkylen- beräkna effekt av stallgödsel vid olika spridningstidpunkter och teknik Flera Kvävegödslar efter grödans behov Markkarterar regelbundet Fosforgödslar utifrån markkarta, gröda och skördenivå
Växtodlingsgårdar och kvävebalans -23 kg/ha +41 kg/ha Realistiskt med +/- 10 till 15 kg N/ha
Växtodlingsgårdar Kväve in
Mjölkgårdar och kvävebalans -30 kg/ha +54 kg/ha Realistiskt med +/- 15 till 30 kg N/ha
Mjölkgårdar Kväve in
Vad kan vi göra? Kväve och fosfor Handelsgödsel Anpassa givan till: förfrukt, skörd, stallgödsel, erfarenhet Anpassa efter årsmån under säsong, titta, mäta Ändra växtföljd, t.ex. odla grödor med bättre kväveutnyttjande Stallgödsel Spridningstidpunkt, vår bättre än höst Spridningsteknik, snabb nedbrukning, myllare Anpassa till markkartan, fördelning till grannar Utfodring Reducerad bearbetning, minskad höstmineralisering Fånggröda, våtmarker, skyddszoner för att minska borttransport
Grödfördelning på olika gårdstyper GårdstyperVäxtodlingMjölkGris Arealunderlag ha ha ha Viktigaste grödor HöstsädGrovfoderVårsäd Höstsäd Oljeväxter/ sockerbetor HöstsädOljeväxter/ sockerbetor FörändringarOljeväxter ↑Grovfoder ↑Höst-/vårsäd ↑ Träda ↓ Oljeväxter ↑ Sockerbetor ↓Grovfoder ↑ Träda ↓
Vad kan vi göra? Kväve och fosfor Handelsgödsel Anpassa givan till: förfrukt, skörd, stallgödsel, erfarenhet Anpassa efter årsmån under säsong, titta, mäta Ändra växtföljd, t.ex. odla grödor med bättre kväve- utnyttjande Stallgödsel Spridningstidpunkt, vår bättre än höst Spridningsteknik, snabb nedbrukning, myllare Anpassa till markkartan, fördelning till grannar Utfodring Reducerad bearbetning, minskad höstmineralisering Fånggröda, våtmarker, skyddszoner för att minska borttransport
Hur används stallgödseln? Gödselmedel i jordbruket , Statistiska Centralbyrån (SCB)
GNS GSK Produktionsområden GMB SS MSK GSS NN ÖN
Vanligaste gödselslaget? Källa : Gödselmedel i jordbruket, Statistiska meddelanden MI 30 SM 1402, SCB Antal djurenheter
Gödseltyp utifrån djurslag Källa : Gödselmedel i jordbruket, Statistiska meddelanden MI 30 SM 1402, SCB % Antal djurenheter
När sprids stallgödseln? Källa : Gödselmedel i jordbruket, Statistiska meddelanden MI 30 SM 1402, SCB
LAGSTIFTNING har styrt Lagringskapacitet NÖT: ca 85% kan lagra flytgödseln minst 8 mån Ca 60% för mjölk och 75% för kött kan lagra urinen minst 8 mån GRIS: 98% kan lagra gödseln minst 8 mån, och 90% mer än 10 mån
Lagringskapacitet – mjölkkor Källa : Gödselmedel i jordbruket, Statistiska meddelande, SCB, nr MI 30 SM 1203
Lagringskapacitet – slaktsvin Källa : Gödselmedel i jordbruket, Statistiska meddelande, SCB, nr MI 30 SM 1203
Spridningsteknik för flytgödsel Källa : Gödselmedel i jordbruket, Statistiska meddelande, SCB, nr MI 30 SM 1402 %
Spridningsteknik utifrån gröda Källa : Gödselmedel i jordbruket, Statistiska meddelande, SCB, nr MI 30 SM 1402 % Gröda och areal (ha)
Fosforbalans – Greppa Näringen ca 1500 balanser från växtodlingsgårdar kg fosforunder-/ överskott per ha P-AL-klass verkligheten borde vara
Fosforbalans – Greppa Näringen ca balanser från mjölkgårdar kg fosforunder-/ överskott per ha P-AL-klass verkligheten borde vara
Åtgärder stallgödsel Flera Sprider mindre flytgödsel på hösten till höstsäd Tar hänsyn till direkt stallgödseleffekt Tar hänsyn till långsiktig kväveeffekt Myllar gödseln snabbare Tar mera hänsyn till vädret vid stallgödselspridningen
Vad kan vi göra? Kväve och fosfor Handelsgödsel Anpassa givan till: förfrukt, skörd, stallgödsel, erfarenhet Anpassa efter årsmån under säsong, titta, mäta Ändra växtföljd, t.ex. odla grödor med bättre kväve- utnyttjande Stallgödsel Spridningstidpunkt, vår bättre än höst Spridningsteknik, snabb nedbrukning, myllare Anpassa till markkartan, fördelning till grannar Utfodring Reducerad bearbetning, minskad höstmineralisering Fånggröda, våtmarker, skyddszoner för att minska borttransport
Åtgärder kväve- och fosforutlakning Flera bearbetar på våren istället för hösten Bearbetar sen höst istället för tidig höst Bryter vallen senare
Vad kan vi göra? Kväve och fosfor Handelsgödsel Anpassa givan till: förfrukt, skörd, stallgödsel, erfarenhet Anpassa efter årsmån under säsong, titta, mäta Ändra växtföljd, t.ex. odla grödor med bättre kväve- utnyttjande Stallgödsel Spridningstidpunkt, vår bättre än höst Spridningsteknik, snabb nedbrukning, myllare Anpassa till markkartan, fördelning till grannar Utfodring Reducerad bearbetning, minskad höstmineralisering Fånggröda och våtmarker, skyddszoner för att minska borttransport
Åtgärder kväve- och fosfor Flera har anlagt skyddszoner fånggrödor våtmarker