Kulturantropologi A1 Föreläsning 8 Antropologiska erfarenheter – summering av introduktionskursen.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Den hermeneutiska metoden
Advertisements

Multikulturella aspekter på apoteksverksamhet Är detta något vi bör forska om och i så fall hur? SIG Samhällsfarmaci Tobias Renberg Sofia Kälvemark.
Konstruktivismens syn på krig och konfliktorsaker
Lärdomar från skolor med mer traditionellt undervisningsmönster
Ledarskap och arbetsliv
Charlotte Silén, Pedagogiska enheten, Hälsouniversitetet 2003
Nationalitet, etnicitet, klass & kön
Vi vill att varje 5 – åring som lämnar våra förskolor i Avesta kommun…
Tolken – en kulturell mellanhand Riksbankens jubileumsfond.
äldre forskning med en inriktning mot mediekonsumtionens sociala former; etnografiskt orienterat, inte minst James Lull och teve- studier ”Television.
Vetenskapligt arbete Eva Friman, HUB 2010.
Människan – x:et i skapelsens ekvation Människan är genetiskt relativt oprogrammerad i jämförelse med andra arter. Människan är genetiskt relativt oprogrammerad.
Några av antropologins karaktärsdrag
Ledning och förståelse
Ta ställning och handla!
Vår tolkning av Förskolans Läroplanenfastställd december 2010
”Vi och Dom” i LAU 270/275 Ett samhällsvetenskapligt tema kring kategorisering och dikotomier (ömsesidigt uteslutande kategorier) Vår strävan att bringa.
Förskolan Sandviks lärmiljöer utifrån läroplanen
Del 1: Naturvetenskap s. 6-7
Hur ser världen ut - och vad vill ÅAB vara i den? margita vainio
Sociala och kulturella fenomen Livsstilar och kroppsideal
Nationalitet och etnicitet
Värderingar En värdering är egentligen ingenting annat än en personlig uppfattning om hur bra eller dåligt någonting är eller om vad som är rätt eller.
KEPS att lära sig ur flera perspektiv
Håkan Jönson Socialhögskolan i Lund
Carolyn Marvin, When old technologies were new: Thinking about electric communication in the late nineteenth century (1988) nya teknologier, nya medier.
PPP Den moderna vetenskapsteorins berättelse om sin förhistoria.
Välkommen till Verksamhetstyrelsen i Sävast!
BETYGSKRITERIER I GEOGRAFI
Petra Andersson MORIA: Introduktion Petra Andersson
Vad kännetecknar en Reggio Emilia inspirerad förskola?
Forum för genusvetenskap
Statsvetenskap 3, statsvetenskapliga metoder
Att utvecklas till en akademiker En kort introduktion.
MORIA: Feministisk historiekritik. Feministisk kritik Feministiska förhållningssätt till filosofin Kvinnor och filosofins historia.
Ledarmöte Innehållsförteckning 1.Övergripande – Vår policy i stort 2.Att vara ledare inom SGoIF 3.Barnfotboll, upp till 12 år 4.Ungdomsfotboll,
Genus och Kön.
Samhällets ojämlikhet
Politisk Geografi.
Moralfilosofins historia (MORIA) John Eriksson Department of Philosophy, Linguistics and Theory of Science.
Det antropologiska basåret Välj kurser på vårt antropologiska smörgåsbord.
A1 Kulturantropologi Föreläsning 6 Nationalism Kulturmöten och antropologin (förr och nu)
VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE Funktionell kvalitet.
VÄLKOMNA TILL MYGGANS FÖRÄLDRAMÖTE
Kulturantropologi A1 Föreläsning 3 Den sociala människan. Att skapa ordning och mening.
Ulla-Karin Schön 13:00- 14:00Vad är återhämtning? Finns det skillnader mellan kvinnor och män? 14:30-15:00Kaffe 15:00-17:00Så.
Kulturantropologi A1 Föreläsning 2: Kulturbegreppet och den antropologiska metoden (1)
Välkomna till kursen! INTRODUKTIONSKURS – ANTROPOLOGISKA PERSPEKTIV - A1.
Vardagsrasism Inklusive etnocentrism. Etnocentrism betyder att man bedömer främmande kulturer med sin egen måttstock och att man placerar de egna kulturella.
Kulturantropologi A1 Föreläsning 5 Etnicitets-begreppet och Etnisk identitet.
Herder Morag (Polen) Studerade teologi, filosofi och litteratur i Königsberg (Kaliningrad) Arbetade i Riga.
Kulturantropologi A1 VT 2015 Föreläsning 7 Antropologisk metod och arbetssätt + Gästföreläsning med Charlotta Widmark.
Genus och religion.
Presentation av Sociologi och Socialpsykologi
Internationella relationer
Presentation av Sociologi och Socialpsykologi
Politiskt deltagande: sammanfattning
Wilhelm Kardemark Doktorand, religionsvetenskap
Föreläsning 7 Observation som datainsamlingsmetod
Sociologi Introduktion.
Ungdomskulturer 100 p Introduktion.
En kort introduktion Göran Brante
. a, som betyder "utan", och gnosticism eller gnosis, "kunskap, vetande"). Agnosticismen brukar numera ofta användas som beteckning för uppfattningen.
Vad är grupper och roller?
Design, strategi, management
Etnologi och folkloristik – en introduktion I
Kvalitativa forskningsmetoder, 6 hp Kurstid: 21 januari–15 februari Kurskod: 729G07 Michael Tholander.
Religion och vetenskap
Kulturkrockar och kulturmöten
Presentationens avskrift:

Kulturantropologi A1 Föreläsning 8 Antropologiska erfarenheter – summering av introduktionskursen

På kursen: Vi har bara ”skrapat på ytan” Antropologins perspektiv (holism, komplexitet och kontextualitet) Idéhistoria Begrepp (ex. emic-etic, struktur-aktörskap, kulturrelativism, etnocentrism, övergångsriter, kön vs genus, etc.) Den etnografiska metoden Att förstå, inte värdera (men gärna reagera) Ni har fått några exempel på vad antropologer kan studera Kommer ni ihåg kursmålen?

Olika och Lika

Antropologin  Studerar vad det är att vara människa, i det lilla och i det stora  Tydliggör och ifrågasätter invanda normer och värderingar  Förklarar och ”översätter” olika ontologiska verkligheter  Försöker förstå relationer inom och mellan samhällen/grupper  Har ett holistiskt förhållningssätt  Ser flöden, processer, konstruktivistiska tendenser i det vi studerar  Studerar mänskligt meningsskapande. Gemensamma och specifika ”fenomen”  Har inte alltid ”svar”, men ställer nya, skarpare, mer relevanta frågor  Strävar efter djuplodande kunskaper, att förstå det emiska perspektivet  Har ett generellt övergripande syfte att få människor att förstå varandra och i förlängningen kunna dela vår värld på ett bra sätt

”Att avexotisera de Andra och att exotisera Oss.

Den engagerade antropologen ”The suffering slot” (inte bara!) Dekolonisering, post-koloniala realiteter Maktstrukturer Antropologi och de mänskliga rättigheterna Mark Goodale

Antropologi utanför akademien Museer Bistånd Migration- och integrationsfrågor Diplomati – konfliktlösning Näringsliv Kulturfrågor Journalistik …etc, etc, etc

Tre stora teman på kursen Människan som social varelse Etnicitet och nationalism Antropologisk metod och etnografiskt arbete

Människan som social varelse Grundläggande i vår förståelse, i vår forskning Inrymmer olika samhälleliga kategorier och insocialiseringsprocesser Relationer, relationer, relationer

Etnicitet och nationalism Etnicitet – reflektion över vilka ”vi” är i relation till ”andra”. Behovet av gruppgemenskap ”Vi” är inte utan blir – konstruktivism framför essentialistiska perpsektiv Etnisk mobilisering Etnisk identitet och territorialitet ”Farlig” och ”ofarlig” nationalism (?) Nationalism som ideologi, att konstruera ett ”folk” (kom ihåg: den föreställda gemenskapen!)

Metodologi Att förstå på djupet (ex. the wink of an eye) Att förstå med alla sinnen (magkänslan) Emic - Etic Olika typer av fält och metodologiska angreppsätt Forskaren och de ”beforskade” Reflexivitet

Vad betyder en blinkning? - Sammanhanget måste förstås - Det relationella måste beaktas

Lika och Olika Vem ser vad?

Lika och Olika Vad ”lever”?

Lika och Olika Vad är heligt?

Antropologi… … att förstå ”andra” (och också ”oss”). De berömda glasögonen! Läs antropologi och världen blir inte mer sig lik!

From LSE: Om antropologiska perspektiv i praktiken: Dead anthropologists play golf:

Seminarium i morgon! Glöm inte skicka in frågor. Tentan lämnas ut nu på fredag den 13/2. Ni hämtar den själva på Studentportalen i filen för ”kursmaterial”. Tentan laddar ni själva upp SENAST den 20/2, kl i inlämningsmappen ”Hemtentamen A1 Antro VT15” Försenade tentor rättas inte Ev. komplettering eller omtenta

På återseende!