NFS 2002:26 – 2010:2 Denna föreskrift genomför större delen av direktivet 2001/80/EG om stora förbränningsanläggningar i svensk rätt. EUROPAPARLAMENTETS.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Prövning av vindkraft och kommande regelförändringar
Advertisements

Miljökonsulter. Som förstår uppdraget.
Genomförande av IED m.m. Presentation
Europeiska kommissionens förslag till:
1 Frukostseminarium den 13 februari 2009 Claes Langenius och Joakim Sundbom Den nya konkurrenslagen.
Kör och vilotidsregler
Vårdförbundet avdelning Västra Götaland
Genomförandet av rådets direktiv 2002/15/EG i svensk lagstiftning.
Framtidens strålskydd - från optimering till?
Vad är en miljökvalitetsnorm?
Miljöjurist Dr Margaretha Svenning. Recipientfokus snarare än MKN fokus.
Information om det nya kravet på yrkesförarkompetens
Växthusgaser Kyotoprotokollet omfattar sex växthusgaser:
Hantering av brännbart avfall
Planering.
Kostnad för olika energikällor
Varuinformationsblad
Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/18/EU av den 4 juli 2012 om åtgärder för att förebygga och begränsa faran för allvarliga olyckshändelser där.
Definition av avfall & när avfall upphör att vara avfall
Mark- och miljööverdomstolen dom den 24 januari 2012 i Mål M
Ny guide för inköp av elkrävande utrustning samt projektering, ändringar och renoveringar.
Universitetsbaserade uppfinningar
Strandskydd och miljöpolitik
Ljungs skola Inspektion våren 2013 (luftkvalitet, buller, rökförbud) Protokoll till vu: redovisning ventilation till 3 juni Redovisning som visar.
Energikällor.
Integrerade system för bio- solvärme
MKB-processen i infrastrukturprojekt
Nedlagda kommunala deponier
Provtagningens betydelse! 20 § Provtagning av avfallet ska ske enligt en provtagningsplan som ska utarbetas i enlighet med SS-EN 14899:2005 (NFS 2010:4)
Miljökvalitetsmålet Giftfri miljö - målmanual för uppföljning
Reningsmetoden Naturlig försurning av våra sjöar och vattendrag
BEGRÄNSNINGSVÄRDE i villkor enligt 9 kap MB
DOM FÖRBIFART STOCKHOLM Carolina Gustavsson Fredrik Bonde 1.
Risk- och sårbarhet för dricksvattenförsörjning Boden den 9-10 mars 2010 Länsstyrelsen om vattenskyddsområden Malin Andersson Länsstyrelsen i Norrbotten.
Överklagade tillståndsbeslut V&S Vin & Sprit The Absolut Company.
Avfallsförebyggande program
Jan Darpö, UU Miljöbalken 1 kap. Tillämpningsområde Alla verksamheter och åtgärder Skydda människan och miljön Hushållning Inte bagateller.
Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency EÅF Seminarium Framtidens producentansvar Stockholm 4 oktober, 2011 Ingela Grudin Handläggare,
Fastighetsägarens ansvar för förorenade fastigheter
BEGRÄNSNINGSVÄRDE i villkor enligt 9 kap MB Maria Bouvin Miljöprövningsdelegationen I Skåne
Välkomna JTF referensgrupp 26 maj Dagordning Inledning Transportstyrelsens föreskrifter om bedrivande av tågtrafik Framtiden efter JTF Workshop.
Nya byggregler - nya krav för byggnader
Copyswede./. Sony Mobile IMK seminarium Kompensation för privatkopiering – nu och framtiden Stockholm 28 Augusti 2015 Azra Osmancevic.
Hur berör ATEX direktivet Pulverlackerande företag
Nya regionala miljömål för Västra Götaland. Miljömålsarbetets styrgrupp (Länsstyrelsen, Skogsstyrelsen och VGR) har beslutat att vi behöver regionalisera.
FSB 2016 Yvonne Svensson Rättschef. Ändringar i Boverkets hissföreskrifter Boverkets föreskrifter och allmänna råd (2011:12) om hissar och vissa motordrivna.
När man talar om att någonting har försurats menar man att det har fått ett för lågt pH-värde. När någonting har försurats i naturen beror det på att.
Det du inte kan mäta kan du heller inte kontrollera. Det du inte kan kontrollera kan du heller inte förbättra.
Gäller miljöbalken alltid?. De nationella miljökvalitetsmålen.
Skolinspektionen Bra tillsyn – bättre skola - Det pedagogiska ledarskapet.
Utbildning för nyanlända elever Höstterminen 2015.
Informationsförsörjning IED Industriutsläppsdirektivet (IED) och flera andra EU direktiv medför: Ökade krav på rapportering Ökade krav på information till.
REGERINGENS BESLUT I PRÖVNINGEN AV VATTENFÖRVALTNINGENS FÖRSLAG TILL ÅTGÄRDSPROGRAM.
Masshantering Avfallsbegreppet Massor i infrastrukturärenden
Masshantering Avfallsbegreppet Massor i infrastrukturärenden
Hantering av brännbart avfall
Masshantering Avfallsbegreppet Massor i infrastrukturärenden
Ackreditering SS-EN ISO 17025, allmänna kompetenskrav för provnings- och kalibreringslaboratorier SIS-CEN/TS 15675, applikation av SS-EN ISO SS-EN.
NFS 2002:28 och 2002:26 NFS 2002:26 stora förbränningsanläggningar på 50 MW tillförd effekt eller mer Avser NOx, SO2 och stoft Kontinuerlig mätning 100.
EU:s energieffektiviseringsdirektiv
På gång hos Vattenmyndigheterna
EGENKONTROLL ENLIGT MILJÖBALKEN ENLIGT ABP-FÖRORDNINGEN
Kontroll av luftkvalitet: den nya lagstiftningen och Luftguiden
Fuktsäkerhet Byggregler och fuktskador Olle Åberg.
Svetsning och PED.
Energiförsörjningen och miljön
Pannor s
Ibruktagande besiktning
Hållbar användning av bekämpningsmedel
Presentationens avskrift:

NFS 2002:26 – 2010:2 Denna föreskrift genomför större delen av direktivet 2001/80/EG om stora förbränningsanläggningar i svensk rätt. EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV från om begränsning av utsläpp till luften av vissa föroreningar från stora förbränningsanläggningar

NFS 2002:26 – 2010:2 Ändringarna trädde i kraft 1 juni 2010 Merparten språklig ändring för att underlätta läsning och tolkning Ingen höjd kravnivå 10 § tas bort och 11 § ändras så att krav på kontinuerlig mätning för NOX och SO2 endast gäller anläggningar större än 100 MW 11 och 12 §§ NFS 2002:26 (ändras i enlighet med remissförslaget), vilket innebär en något sänkt kravnivå

NFS 2002:26 – 2010:2 regeln om undantag från krav på kontinuerlig mätning i 12 § utökas så att den omfattar alla anläggningar (som omfattas av föreskriften) som har kortare återstående livslängd än drifttimmar, och inte som nu, endast dem med mindre än 50 GWh tillförd energi per år. Vad göra med reservkraftsanl. dvs de som enbart körs sporadiskt eller kanske inte alls under ett år?

Vem berörs av NFS 2010:2 §1 Dessa föreskrifter omfattar förbränningsanläggningar med en installerad tillförd effekt på 50 MW eller mer för förbränning av fasta, flytande och gasformiga bränslen. Några undantag (ej tillverkningsprocesser)

Definitioner NFS 2010:2, §2 §2 / 1.Förbränningsanläggning: varje teknisk utrustning i vilken bränslen oxideras för att den frigjorda värmen ska kunna utnyttjas. Om två eller flera separata förbränningsanläggningar installeras eller har installerats på sådant sätt att rökgaserna från förbränningsanläggningarna leds ut, eller med beaktande av de tekniska och ekonomiska förutsättningarna skulle kunna ledas ut, genom en gemensam skorsten, ska en sådan kombination av förbränningsanläggningar betraktas som en gemensam förbränningsanläggning.

Definitioner NFS 2010:2, §2 3./ Befintlig anläggning: förbränningsanläggning för vilken sökts tillstånd före den 27 november 2002 och som tagits i drift senast den 27 november / Ny anläggning: förbränningsanläggning som inte är befintlig anläggning. Vad gäller vid utbyggnad, nytt tillstånd etc. (ändringstillstånd)?

Definitioner NFS 2010:2, §2 5./ Bränsle: varje fast, flytande eller gasformigt brännbart material som används för drift av förbränningsanläggningen med undantag för avfall, utom de avfallsslag som anges i punkt 6. 6./ Biomassa: produkter bestående av vegetabiliskt material från jord- och skogsbruk som kan användas som bränsle för utvinning av energiinnehållet samt följande avfall som används som bränslen: »vegetabiliskt avfall från jord- och skogsbruk, »vegetabiliskt avfall från livsmedelsindustrin, om den alstrade värmen återvinns, »vegetabiliskt fiberhaltigt avfall som uppstått vid produktion av nyfiberpappersmassa och vid pappersproduktion, »korkavfall, och »träavfall med undantag för träavfall som kan innehålla organiska halogenföreningar eller tungmetaller till följd av behandling med träskyddsmedel eller till följd av ytbehandling och som särskilt omfattar sådant träavfall från bygg- och rivningsavfall

Definitioner NFS 2010:2, §2 7./ Rökgaser: utgående gaser från förbränning. Gasflödet uttrycks i kubikmeter per timme vid standardtemperatur, 273 K, och standardtryck, kPa, efter korrigering för innehållet av vattenånga och anges som Nm3/h. 8./ Utsläppsgränsvärde : den koncentration av ett ämne i rökgaserna från förbränning som under en bestämd tidsperiod inte får överskridas. Värdet anges som mg/Nm3 vid en syrehalt på 3 volymprocent för flytande och gasformiga bränslen och 6 volymprocent för fasta bränslen samt 15 volymprocent för gasturbiner

NFS 2010:2, §3 § 3 Varje ny förbränningsanläggning, liksom förbränningsanläggning som omfattas av 7 §, för vilken tillstånd söks efter den 27 november 2002, ska så långt det är möjligt, med beaktande av både ekonomiska och tekniska förutsättningar, utformas för produktion och nyttiggörande av både värme och elkraft.

NFS 2010:2, §4 §4 Utsläppen till luft från befintliga förbränningsanläggningar får inte överstiga de utsläppsgränsvärden som anges under A i bilagorna 1–5 i enlighet med 15 §.

NFS 2010:2, §5 §5 Utsläppen till luft från nya förbränningsanläggningar får inte överstiga de utsläppsgränsvärden som anges under B i bilagorna 1–5 i enlighet med 16 §.

NFS 2010:2, §6 §6 Utsläppen till luft från en flerbränsleanläggning, som samtidigt utnyttjar två eller flera bränsletyper, får inte överstiga de utsläppsgränsvärden, i enlighet med 15–16 §§, som erhålls genom att för varje bränsle multiplicera utsläppsgränsvärdena enligt bilagorna 1–5 med respektive bränsles andel av den totala tillförda effekten och därefter summera de bränslevägda utsläppsgränsvärdena. Alternativt gäller för oljeraffinaderier som för egen förbrukning använder destillations- och omvandlingsrester, vad avser utsläpp av svaveldioxid, utsläppsgränsvärdet mg/Nm3 sammantaget för alla befintliga förbränningsanläggningar och utsläppsgränsvärdet 600 mg/Nm3 sammantaget för alla nya förbränningsanläggningar med undantag för gasturbiner. Utsläppen från befintliga förbränningsanläggningar får inte öka vid tillämpning av detta alternativ för nya förbränningsanläggningar. Utsläppen till luft från en flerbränsleanläggning som växelvis använder två eller flera bränsletyper får inte överstiga de utsläppsgränsvärden som anges för respektive bränsletyp enligt bilagorna 1–5, i enlighet med 15 och 16 §§.

NFS 2010:2, §7 §7 Om en förbränningsanläggning utökas med minst 50 MW ska de utsläppsgränsvärden som anges under B i bilagorna 1-5, i enlighet med 16 §, gälla för den nya delen av förbränningsanläggningen och bestämmas med beaktande av hela förbränningsanläggningens termiska kapacitet. Om en förbränningsanläggning ändras på ett sådant sätt att tillstånd för ändringen krävs, får utsläppen till luft efter ändringen inte överstiga de utsläppsgränsvärden som anges under B i bilagorna 1-5 i enlighet med 16 §.

NFS 2010:2, §8 §8 Rökgaserna ska släppas ut genom skorsten på ett kontrollerat sätt och på sådan höjd att människors hälsa och miljön skyddas och med beaktande av gällande miljökvalitetsnormer för luftkvalitet.

NFS 2010:2, §9 §9 Vid haveri av reningsutrustning som medför överskridande av utsläppsgränsvärden ska verksamhetsutövaren begränsa eller upphöra med driften, om inte normal drift kan återupptas inom 24 timmar. Tillsynsmyndigheten ska underrättas så snart det är möjligt och senast inom 48 timmar. Totalt får inte tiden för sådan onormal drift under en tolvmånadersperiod överskrida 120 timmar. Tillsynsmyndigheten får medge undantag från nämnda 24- och 120-timmarsgränser, om det enligt tillsynsmyndighetens bedömning föreligger ett tvingande behov av att upprätthålla energiförsörjningen. Tillsynsmyndigheten får medge undantag från utsläppskraven för svaveldioxid under en period av högst sex månader för en förbränningsanläggning som normalt använder bränsle med låg svavelhalt för att klara utsläppskraven, om det uppkommer avbrott i försörjningen av lågsvavligt bränsle på grund av allvarlig brist på bränslet i fråga

NFS 2010:2, §10 §10 Upphört.

NFS 2010:2, §11 §11Utsläppet av stoft, svaveldioxid och kväveoxider från förbränningsanläggningar med installerad tillförd effekt på minst 100 MW ska mätas kontinuerligt utom i de fall som anges i 12 §.

NFS 2010:2, §12 §12 Kontinuerlig mätning av utsläpp krävs inte: »för utsläpp av svaveldioxid och stoft från förbränning av naturgas, »för utsläpp av svaveldioxid från förbränning av olja vars innehåll av svavel är känt och om utrustning för svavelrening saknas, »för utsläpp av svaveldioxid från förbränning av biomassa, om verksamhetsutövaren kan visa att utsläppen av svaveldioxid under inga omständigheter kan överstiga de föreskrivna utsläppsgränsvärdena, »för utsläpp av svaveldioxid, kväveoxider och stoft från förbränningsanläggningar med en återstående livslängd understigande drifttimmar

NFS 2010:2, §12a §12a I de fall krav på kontinuerlig mätning inte följer av 11 och 12 §§ skall kontroll av utsläppen ske genom icke- kontinuerliga mätningar åtminstone var sjätte månad. Alternativt kan andra lämpliga metoder användas för att bedöma utsläppen i enlighet med vad som bestäms av tillsynsmyndigheten. Tillämpliga CEN-standarder ska användas om sådana finns. Om sådana saknas ska ISO- standarder och nationella eller internationella standarder, som säkerställer att uppgifterna är av likvärdig kvalitet, tillämpas.

NFS 2010:2, §13 §13 De kontinuerliga mätningar som genomförs i enlighet med 11 § ska inbegripa syrehalt, temperatur och tryck samt innehållet av vattenånga. Kontinuerliga mätningar av vattenånga behövs inte om den insamlade rökgasen torkas innan utsläppen analyseras.

NFS 2010:2, §14 § 14 Representativa mätningar av aktuella föroreningar och driftparametrar samt metoder för referensmätningar för att kalibrera automatiska mätsystem ska genomföras i enlighet med CEN-standarder så snart dessa är tillgängliga. Om CEN-standarder inte är tillgängliga ska ISO-standarder och nationella eller internationella standarder, som säkerställer att uppgifterna är av likvärdig vetenskaplig kvalitet, tillämpas. Det kontinuerliga mätsystemet ska kontrolleras minst en gång per år genom parallellmätning med referensmetod.

NFS 2010:2, §15 §15 Utsläppskraven för befintliga förbränningsanläggningar är uppfyllda, om under ett kalenderår (faktisk drifttid) – inte något medelvärde för en kalendermånad överskrider utsläppsgränsvärdena under A i bilagorna 1–5, minst 97 % av samtliga 48-timmarsmedelvärden vad avser utsläpp av svaveldioxid och stoft uppgår till högst 110 % av utsläppsgränsvärdena under A i bilagorna 1–5, och minst 95 % av samtliga 48-timmarsmedelvärden vad avser utsläpp av kväveoxider uppgår till högst 110 % av utsläppsgränsvärdena under A i bilagorna 1–5. Varken de perioder som avses i 9 § eller start- och stopperioder ska medräknas.

NFS 2010:2, §16 §16 Utsläppskraven för nya förbränningsanläggningar är uppfyllda, om under ett kalenderår (faktisk drifttid) »inget validerat dygnsmedelvärde överskrider utsläppsgränsvärdena under B i bilagorna 1– 5, och »minst 95 % av alla validerade timmedelvärden under året underskrider 200% av utsläppsgränsvärdena under i bilagorna 1–5. Validerade medelvärden ska fastställas på sätt som anges i bilaga 6. Varken de perioder som avses i 9 § eller start- och stopperioder ska medräknas.

NFS 2010:2, §17 §17 Dygn då mer än tre timmedelvärden är felaktiga på grund av brister i mätsystemet ska inte medräknas. Om mer än tio dygn på ett år måste borträknas av detta skäl ska verksamhetsutövaren vidta erforderliga åtgärder för att förbättra mätsystemets driftsäkerhet.

Definitioner NFS 2010:2 Bestämning av validerade medelvärden, B6 Värdena på de 95-procentiga konfidensintervallen för enskilt mätvärde skall inte överstiga följande procentandelar av utsläppsgränsvärdena: Svaveldioxid 20 % Kväveoxider 20 % Stoft 30 % De validerade tim- och dygnsmedelvärdena skall bestämmas med utgångspunkt från de uppmätta timmedelvärdena efter avdrag av värden enligt ovan.

Beräkningar NFS 2010:2 Halt mg/Nm 3 *[(21-6)/(21-O 2 )] = halt mg/Nm 3 vid 6 % O 2