Teamarbete, struktur och kunskap Prioritering av förbättringsarbete i primärvård i Stockholm Nouha Saleh Stattin Kaija Seijboldt och Marina Stenbäck
Kunskapsteamet diabetes (LUCD) APC, LUCD, 2016
Bakgrund Målnivå enligt Socialstyrelsens rekommendation 2015, HbA1c > 70 mmol/mol för typ 2 < 10 % Nationell utvärdering visar att det finns behov att förbättra vården för patienter med ett riskfyllt HbA1c När diabetesvården bedrivs strukturerat och då patient och behandlare tillsammans följer upp insatsen ökar möjligheten till goda resultat Ref: Nationell utvärdering 2014, NDR Framgångsfaktorerer i diabetesvården, 2013, SKL Behandlingsstrategi typ 2 diabetes, SKL 2014 APC, LUCD, 2016
Syfte Att stödja vårdcentraler med sämre måluppfyllelse för att möjliggöra en god och jämlik vård APC, LUCD, 2016
Metod HT 2015 skickades brev till 20 vårdcentraler i Stockholm Erbjöds stöd och 11 vårdcentraler tackade ja Workshops anordnades och genomfördes – NDR data – Analysverktyg – Team diskussion – Handlingsplan upprättades Uppföljningsbesök 2016 APC, LUCD, 2016
Förbättringsarbetets olika inriktningar Fokusera på personer med HbA1c > 70 mmol/mol Nya arbetsrutiner: Väntelistor, regelbunden bokning till DAL/DAS, läkemedelsgenomgång, starta grupputbildning Kompetensutveckling APC, LUCD, 2016
Preliminära Resultat Ledningens prioritet och ansvarsfördelning Några VC ser redan förbättringar: NDR resultat och arbetsstrukturen En VC har sedan 2013 utfört förbättringsarbete och sänkt andel patienter med HbA1c > 70mmol/mol från 23.4 till 16.8 % En VC har förbättring på 12 månader från 27.3 till 15.7 % Uppföljningsbesök om 12 månader APC, LUCD, 2016
Preliminära Konklusioner Ledningen stödjer förbättringsarbetet Intresse och engagemang Förbättrad kommunikation Externt riktat stöd till vårdcentraler har skapat motivation till förbättringsarbete Teamarbete är givande, lärorikt och effektivt APC, LUCD, 2016
Tack för oss APC, LUCD, 2016