MRSA Rekommendationer för bedömning av bärarskap och smittrisk. Ett samarbetsprojekt mellan Socialstyrelsen och Strama. Smittskydd Värmland, Centralsjukhuset Karlstad Olle Wik, smittskyddsläkare

MRSA – Transient bärarskap Personer utan anamnes på tidigare MRSA- infektioner med positivt MRSA-prov i näsa och/eller svalg vid ett enstaka tillfälle och negativa prover vid uppföljande MRSA- provtagning av näsa, svalg, perineum och eventuella hudlesioner Smittskydd Värmland, Centralsjukhuset Karlstad Olle Wik, smittskyddsläkare

MRSA-bärare (koloniserade) De som har eller haft symtomgivande infektion orsakade av MRSA. De som haft ett positivt MRSA-prov vid mer än ett tillfälle, oavsett provtagnings-ställe. De som haft positivt MRSA-prov från hudlesion eller perineum även om individen bara varit positiv vid ett tillfälle. Smittskydd Värmland, Centralsjukhuset Karlstad Olle Wik, smittskyddsläkare

Bedömning av smittrisk Den som har en pågående symtomgivande MRSA- infektion bedöms som smittsam. Den som är MRSA-bärare och har individberoende riskfaktorer i form av brott i hudbarriären, såsom sår eller eksem, stomi, kateter i urinvägarna eller blodkärl och liknande bedöms som smittsam. Att ha en ÖLI, allergisk rinit eller att behandlas med antibiotika kan medföra ökad risk för smittsamhet. Sådana risker måste bedömas individuellt utifrån den aktuella situationen. De MRSA-bärare som inte har pågående symtom- givande infektion eller individberoende riskfaktor utgör i de flesta fall en mycket liten smittrisk. Smittskydd Värmland, Centralsjukhuset Karlstad Olle Wik, smittskyddsläkare

Avskrivning av kontroller och förhållningsregler i förhållande till MRSA-bärarskap Vid kontinuerlig negativitet hos hudfrisk person vid minst tre (3) tillfällen och minst ett år mellan första och tredje provet bör smittrisken kunna jämställas med risken i normalbefolkningen hos vilka MRSA-status inte är känt. Ett avskrivningsbeslut måste dokumenteras och dateras i patientens journal. Pat rekommenderas att upplysa om ett tidigare avskrivet bärarskap vid kontakt med vården, men måste inte göra detta. Smittskydd Värmland, Centralsjukhuset Karlstad Olle Wik, smittskyddsläkare

Smittskydd Värmland, Centralsjukhuset Karlstad Olle Wik, smittskyddsläkare Flödesschema för MRSA-diagnostik srf sfs dfs fds fds dfs dfs dfs dfs dfs dfs fds fd xxxxxx

MRSA inom barnomsorgen MRSA-bärarbarn skall inte vara i förskolan: Vid klinisk infektion med MRSA. Vid hudlesioner som vätskande eller svårläkta sår, eksem, bölder, impetigo eller paronyki oavsett om MRSA påvisats i aktuell hudlesion eller ej. MRSA-bärarbarn bör ha fast barnläkarkontakt. När det gäller luftvägssymtom orsakade av allergi, infektion samt när barnet behandlas med antibiotika är det rimligt att barnets allmäntillstånd får avgöra om vistelse på förskolan är lämplig. Smittskydd Värmland, Centralsjukhuset Karlstad Olle Wik, smittskyddsläkare

Placering av barn med MRSA Föräldrar till aktuellt barn ska få information och förhållningsregler av behandlande läkare. Även i fall där inte aktuella förhållningsregler kräver att förskolans föreståndare ska informeras är det lämpligt att behandlande läkare tillsammans med smittskydd inhämtar föräldrars medgivande. Annan personal än föreståndare behöver inte ha kännedom om det aktuella barnets MRSA-bärarskap. I normalfallet ska förskolans ordinarie hygienrutiner vara tillräckliga för att klara av situationen. Smittskydd Värmland, Centralsjukhuset Karlstad Olle Wik, smittskyddsläkare

Smittspårning i förskola Beslut om smittspårning tas genom samråd mellan barnets läkare och Smittskyddsläkaren. Inför smittspårning måste föreståndare informeras. Denna information sköts av Smittskyddsenheten. Behandlande läkare ger tillsammans med smittskydds- läkaren information till indexfallets föräldrar om hur handläggningen och smittspårningen kommer att gå till. Personal och föräldrar får inte veta vem som är indexfallet på grund av sekretess. Smittskydd Värmland, Centralsjukhuset Karlstad Olle Wik, smittskyddsläkare

Smittspårning inom barnomsorgen Barn och personal i den närmaste barngruppen som har hudlesioner (sår, bölder, impetigo, eksem, paronyki) testas en gång genom att odlingar genomförs i dessa samt från näsa och svalg. Barn med riskfaktorer som genomgår antibiotikabehandling bör kontrolleras minst en vecka efter avslutad behandling. Om ytterligare fall upptäcks tar behandlande läkare och smitt- skyddsläkaren ställning till utvidgad smittspårning av hela barn och personalgruppen. Samtliga anhöriga till MRSA-positiva barn bör provtas. Behandlande läkare eller Smittskyddsenheten utför inga kontroll- odlingar innan barnet i fråga återgår till förskolan. Återgång till förskola sker då riskfaktorer är eliminerade hos barnet med bärar- skap eftersom smittrisken då bedöms som liten. Smittskydd Värmland, Centralsjukhuset Karlstad Olle Wik, smittskyddsläkare

MRSA i förskolan Ersättning till förälder som har ett barn som avstängts från förskolan. Förälder kan få tillfällig föräldrapenning om barnet har fått en smittsam sjukdom eller på annat sätt är smitt- förande eller misstänks sprida smitta. (4 kap. 10 § Lagen om allmän försäkring) Tillfällig föräldrapenning betalas ut under maximalt 120 dagar. Avstängning under längre tid kräver separat diskussion mellan försäkringskassan och behandlande läkare. Smittskydd Värmland, Centralsjukhuset Karlstad Olle Wik, smittskyddsläkare

MRSA-eradikering Innan försök till eradikering göres skall en noggrann bedömning göras av huruvida patientens riskfaktorer kan begränsas. Innan eradikeringsförsök göres bör provtagning av hushållskontakter ske för samtidig behandling för att undvika senare ping pong överföring. Om bärarskapet enbart gäller näsa föreslås muciprocinsalva och klorhexidintvål. Aktuell systemisk behandling innefattar oftast en kombination av rifampicin och klindamycin efter resistensbestämning. Alla eradikeringsförsök av MRSA-bärarskap ska hanteras av infektionsspecialist. Smittskydd Värmland, Centralsjukhuset Karlstad Olle Wik, smittskyddsläkare

Grupper som skulle kunna vara aktuella för MRSA-eradikering Känd MRSA-bärare som ska genomgå elektiv kirurgisk behandling. MRSA-bärare inför förlossning. Vårdpersonal och barn i barnomsorg där andra åtgärder inte gett önskat resultat. Smittskydd Värmland, Centralsjukhuset Karlstad Olle Wik, smittskyddsläkare

MRSA-patienter inom vården och på äldreboenden Hälso- och sjukvårdslagen anger att det ska finnas god hygienisk standard oavsett vårdgivare. Alla vårdgivare måste ha tillgång till hygienisk expertis. Ett reglerat samarbete ska finnas mellan kommuner och vårdhygienisk enhet. (Regeringens proposition 2005/06 :50) Smittskydd Värmland, Centralsjukhuset Karlstad Olle Wik, smittskyddsläkare

Vård av MRSA-patienter / Personalkrav Bemanningsnivån ska anpassas så det är möjligt att följa basala hygienregler. Personalen ska ha goda kunskaper om hygienregler, smitt- spridningsvägar och risker för smittspridning. Personalen ska i sitt arbete tillämpa basala hygienregler enligt handbok för hälso- och sjukvård och föreskriften SOSF 2007:19. Det måste finnas tillgång till handdesinfektionsmedel, engångs- handskar, plastförkläden/skyddsrockar. Långt hår (och skägg) ska vara uppsatt. Personal med sår, eksem eller hudlesioner ska inte delta i vårdnära arbete med känd MRSA-koloniserad patient. I vissa situationer ska personal provtas med avseende på MRSA. Smittskydd Värmland, Centralsjukhuset Karlstad Olle Wik, smittskyddsläkare

Lokalkrav för vård av MRSA-patient Lokalerna ska vara anpassade för avsedd verksamhet. MRSA-koloniserade ska vårdas/ha tillgång till eget rum med hygienutrymmen med toalett och dusch. Utrustningsnivån ska vara sådan att man kan ta hand om infekterade instrument eller liknande. Detta betyder att tillgång till spoldesinfektorer är nödvändigt. Skyddsutrustning bör förvaras inne på det rum där patienten vårdas/bor. Smittskydd Värmland, Centralsjukhuset Karlstad Olle Wik, smittskyddsläkare

Patienter på särskilda boenden i kommunal regi Pat ska ha tillgång till en behandlande läkare med ansvar för åtgärder enligt smittskyddslagen. Den behandlande läkaren ska ge förhållningsregler. Behandlande läkare bör ge förhållningsregler om upplysningsskyldighet till vårdpersonal (dokumentera i journal). Efter detta kan berörd personal informeras om MRSA-bärarskapet. Pat ska vårdas i eget rum helst med eget hygienutrymme. Vårdåtgärder som såromläggning och katetervård bör ske inne på den boendes rum. Patient med MRSA utan riskfaktorer kan vistas i allmänna utrymmen utan restriktioner. Samma sak gäller för pat med väl täckta förband och slutna välskötta katetersystem. För MRSA-patienter med fjällande hudsjukdomar, utbredda sår eller trakeostomi gäller särskilda regler som utformas av behandlande läkare efter samråd med Smittskydd/hygienenhet. Boende med MRSA bör inte ta mat från buffé. Smittskydd Värmland, Centralsjukhuset Karlstad Olle Wik, smittskyddsläkare

Att tänka på då patient överförs från en vårdenhet till en annan Pat som vårdats på enhet utanför Sverige eller på enhet med kända MRB-problem screenas enligt det lokala vårdprogram som gäller vid inläggning på sjukhus. Inför flyttning av känd MRSA-patient till kommunalt boende måste vårdplanering genomföras. I denna deltar vårdhygienisk expert, MAS och patientansvarig läkare Mottagande enhet (även op, tandvård fotvård) måste få relevant information om MRSA-bäraren. Om pat som inte är MRSA-bärare flyttas från enhet med MRSA- problematik måste mottagande sjukvårdsenhet få information om den miljö varifrån pat kommer. Detta bör framkomma via medsänd remiss. Smittskydd Värmland, Centralsjukhuset Karlstad Olle Wik, smittskyddsläkare

MRSA och djur I Europa är ST 398 vanlig vid stordjurshållning t.ex. i grisbesättningar Detta är ännu inte något stort problem i Sverige. Vanligt med MRSA-positivitet hos personal på smådjurssjukhus. I två studier har man hittat 17 % respektive 18 % bärare. Smittskydd Värmland, Centralsjukhuset Karlstad Olle Wik, smittskyddsläkare

MRSA – Djur Rekommendationer utarbetade av Strama Iaktta noggrann handhygien vid skötsel av infekterade sår på djur. MRSA-positiva djurägare bör informera om bärarskapet vid kontakt med veterinärvården. Djuret bör MRSA- provtas. Vid misstänkta utbrott där både människor och djur är inblandade ska utredning, inklusive kontaktspårning, ske i nära kontakt mellan (smittskydds)läkare, veterinärer och miljö- och hälsoskyddsnämnden. Smittskydd Värmland, Centralsjukhuset Karlstad Olle Wik, smittskyddsläkare