Att välja utbildning – betydelse för individ och samhälle STUDIEVÄGLEDNING GYMNASIEVAL VUXENUTBILDNING Anders Stenberg (Institutet för Social Forskning, SOFI, Stockholms Universitet) SNS 7 sep 2016

Övergripande Samhällets kompetensförsörjning -fungerande arbetsmarknad Kan utbildningspolitik förbättra länken mellan individers utbildningsbeslut och samhällets behov?

Vad kan politik göra? Underlätta matchning - tillhandahålla information - motarbeta begränsningar i val Styra utbildningsinnehåll - attraktivt - underlätta inlärning Skapa flexibilitet [Studievägledning] [Gymnasieval] [Vuxenutbildning]

Varför dessa tre teman? Egna arbeten Underutvecklade forskningsområden Aktiva områden Politiskt aktuella

Studie- och yrkesvägledning [ = SYV ] SYVs uppdrag: matcha individer och arbetsmarknad - högre produktivitet, arbetsglädje Två [olika] huvuduppgifter - förmedla information - motarbeta begränsningar pga kön/familjebakgrund SYV illa organiserad – lågt prioriterad

Förmedla information Små informationsinsatser kan göra relativt stor nytta [Chile, Finland, Holland] [Hastings mfl 2015, Kerr mfl 2015, Borghans mfl 2015] Individer med lite info hemifrån -Cirka 15 % [Kerr mfl 2015]

Motarbeta begränsande normer - svårt att dokumentera - forskning inom nationalekonomi blygsam Tidigare – om individens möjligheter För kompetensförsörjningen – potentiellt stort problem

Skolmiljöer? Sexism, invandrarfientlighet och mobbning utbrett i skolmiljöer. – för stor uppgift för en ensam SYV – angeläget att förbättra SYVs organisation

Kan SYV förbättra KF? -Relativt små info-insatser kan göra skillnad - Prioritera arbete med SYVs organisation - Utvidga SYVs uppdrag med värdegrundsfrågor -Antimobbningsprogrammet KiVa Enkelt Svårt

Gymnasieval Humankapital (HK) med olika egenskaper Specifikt HK (yrkes) – övergång skola/arbetsliv Generellt HK (sv/ma) – förmåga ta till sig ny teknologi Skiljer sig avkastningen på kort och på lång sikt? - Hur ska de kombineras?

Vad vet vi? Internationell forskning – endast en handfull studier Nya empiriska resultat med svenska registerdata. - Arbetsinkomster - På kort respektive lång sikt

Utbildningsinnehållets betydelse? -2-åriga program (ca ind). -Yrkesinriktade prog (14) jämförs med generella (So, Ek, Te) -Fördelar: - låga andelar i vidare studier - långa uppföljningsperioder

Jämförelse Bröder/systrar Medelbetyg i årskurs 9 Resultat illustreras med skillnader i årsarbetsinkomster Noll  inga inkomstskillnader > 0  högre ink för deltagare i yrkesprogram [Social bakgrund] [förmåga]

Deltagare i 2-åriga yrkesinriktade och 2-åriga generella program

Tolkning Generella inslaget var för litet på yrkesutb (2-4 tim/vecka) Visst stöd för gymnasiereformen på 1990-talet. -Om det blev rätt nivå vet vi inte

Utbildning för vuxna OECD och EU: ”stimulera vuxenutbildning” För enskilda regeringar - kostsamma program - osäker avkastning

Utvärderingar - deltagare i Komvux - vuxna deltagare i högskolan [arbetslösa i yrkesinriktad / generell utbildning]

Urval – minoritet arbetslösa 1.Högst 2-årigt gymnasium -Komvux, (ca ind). 2.3-årigt gymnasium -Högskola, (ca ind).

Årsarbetsinkomster OBS! Matchade urval (ca 100 variabler) Intuition – ”fiktiva tvillingar” - ingen vuxenutbildning bott i Sverige sedan 7 års ålder

Högst 2-årigt gymnasium (KOMVUX = svart)

Registrerade på högskola (= svart)

Kostnader och vinster? Totalt, komvux och högskola : inkomstökningar > samhällets kostnader OBS! “Sidoeffekter” icke räknade [demokrati, ek tillväxt, hälsa, social utjämning, kriminalitet, social ”sammanhållning”]

Stimulerar vuxenutbildning kompetensförsörjningen? - Kort svar: JA - dyrt -endast lönsamt på lång sikt Googla ”Anders Stenberg SOFI”