Paradigmteori I. Hur vetenskapen utvecklas strukturellt

En struktur Paradigmteorin (I.) Kritiken mot paradigmteori (II.) -Paradigmbegreppet -Normalvetenskapen och kritiken -Vetenskaplig förändring (framsteg) -Alt. till paradigm: forskningsprogram -Falsifiering…

1962: The Structure of Scientific Revolutions Thomas Kuhn ( )

Uppbrott från den kritiska rationalismen 1960-talet: brister i kommunikation mellan olika grupper Dr i fysik 1949 Vetenskapshistoria ”Structures” lärobok i naturvetenskapernas historia ”whig-history” (presentism)

Den vetenskapliga utvecklingen Kumulativ process (ifrågasätts) Verifiering och falsifiering inga universella demarkationskriterier för naturvetenskap

Fakta genom observation…verifiering Induktion = generalisering –Observationer: vit svan 1 + vit svan 2 + vit svan 3 + vit svan 4 + vit svan n –Teori: Alla svanar är vita! ?

Teoriproblem Problem: från begränsat antal fall till universella påståenden. Det finns inget sätt att veta om nästa svan är svart/vit. –I princip kan de begränsade fallen innebära en oändlig mängd möjliga kurvor. Probability X / ∞ = 0 ?

1.Teori 2.Problem 3.Hypotes (vågad hellre än försiktig) 4.Test: falsifiering eller korroberering 5.Ny teori eller nytt problem Falsifieringsmodellen Starta inte från observationer. Starta från teorin, gör vågade hypoteser och sedan observera och testa. ??????? TESTED theory-dependent FACTS ??? TEST of Conjecture KNOWLEDGE / THEORY ???

FENOMEN KUNSKAP/TEORI Den kumulativa processen FAKTA Observation vs hypotestestning

Thomas Kuhn: Paradigmen Historisk observation av vetenskapen Ny struktur för utveckling Nytt svar på den centrala frågan: –Vetenskapen är paradigmatisk Nya problem: Normalvetenskap & revolution falsifiering -Inkommensurabilitet relativism

Vad är ett paradigm? Allmänt och erkänt vetenskapligt resultat Klart definierade problem och erkända metoder Läroböcker Exempel på väl utförda vetenskapliga prestationer

Hur fungerar ett paradigm? Socialiserande Regler och normer för forskning Ontologi Frågor och metoder Tidskrifter Vetenskapliga sammanslutningar Ämnen att studera på universitet

Vad består ett paradigm av? Symboliska generaliseringar Metafysiska antaganden Värderingar Förebilder

Symboliska generaliseringar Definitioner, lagar Tagna för givna - vägledande för undersökningar Fysik: Boyles lag pV=konstant

Metafysiska antaganden Ontologisk dimension Hur något naturligt, mänskligt, samhälleligt är

Värderingar …om teorier och metoder är acceptabla Teorier skall vara fria från motsägelser, och skall ha stort förklaringsvärde Forskare kan dela värderingar men ändå vara oense: detta hotar inte paradigmet

Förebilder Exempel på hur god forskning är genomförd: historia, fusk, etik Läroböcker Laborationer

Paradigmets kännetecken Normalvetenskap kontinuerlighet pussel ingen filosofi kunskapen ökar Den normalvetenskapliga fasen: kunskapen tillväxer

Paradigmets kännetecken Anomalier (jfr med falsifiering) pusselbitar som inte passar enskilda forskare som ”gör fel” (bryter mot paradigmets beståndsdelar - symboliska generaliseringar etc…)

Paradigmets kännetecken Paradigmatisk kris anomalierna så många att enskilda forskare inte längre kan beskyllas för att de ”gör fel”… lösningar inom det existerande paradigmet, eller överge det…

Paradigmets kännetecken Förparadigmatiska fasen ”allt är möjligt” datainsamling osystematisk problemställningar oklara paradigmets beståndsdelar inte utvecklade Förparadigmatisk fas

De vetenskapliga revolutionernas struktur För- paradigmatisk Normalvetenskap Anomalier Kris Paradigm: inkommensurabelt med föregående och kommande

Huvuddragen i Kuhns teori PeriodTeorinivåForskarsamhälle För-paradigmatiskOsystematisk datainsamling Oklara problem Konkurrerande skolor ParadigmExemplarisk forskarprestation Enighet om hur världen är Begynnande professionalisering Tidskrifter, föreningar, kongresser NormalvetenskapLösning av pusselLäroböcker, universitetsämnen, socialisering av nya forskare AnomalierFörutsägelser slår inte inBristande tilltro till paradigmet KriserParadigmet ifrågasättsKonflikter Vetenskaplig revolution”Anything goes”Forskarmiljöer upplöses Nytt paradigmExemplarisk forskarprestation Ny enighet Ny professionalisering…

Den Kuhnska vattendelaren

På ena sidan: Vetenskapsstudier (1975-) Vetenskapens och kunskapens status efter Kuhn: –Relativism och osäkerhet? Diskussion och möjliga svar: –Principiell osäkerhet men faktiska lösningar. Ny social ”lösning” på induktivismens problem Det är här vetenskapsteorin börjar, inte slutar Analysmodell: Vetenskapliga fakta är i rörelse Om den vetenskapliga kunskapen är relativ, varför upplever vi den som så säker och sann? Aktörer Resurser Intressen

…vattendelaren På en sida: Relativism 1.Vetenskaps studier (1975-) 2.Forskarsam hällen: sociologi/ kultur På andra sidan: Rationalistiska försök (1965-) –Lakatos –Popper –Feyerabend –Kuhn

Kritiken mot paradigmteorin II.

Begreppet paradigm Universellt erkänt resultat Myt ”frågebatteri” (constellation of questions) Textbok Tradition/modell Vetenskapligt resultat Analogi Framgångsrik metafysisk spekulation En lag (förslag) som behöver utvecklas vidare En resurs av redskap Standardiserad bild Instrument Ett antal anomalier En gestalt-figur Politiska institutioner Standard för vetenskaplig lösning Organiserande princip Epistemologiskt perspektiv Ett nytt sätt att se En bestämning av erfarenheter

Sociologiska aspekter av paradigm Paradigm kan fungera utan teori -relevansen för sociologin -relevansen för naturvetarna Som ett icke-normativt perspektiv på sin verksamhet Kritik mot Kuhn: Vad gör paradigmet? - mer sociologi

Normalvetenskap som demarkationskriterium Kuhn: Falsifiering i normalvetenskap Inte teorier Enskilda forskares förmåga Testar relevansen i det enskilda arbetet Forskare ”filosoferar” inte vid labbänken

Astrologin som ickevetenskap Popper: Icke falsifierbar kunskap -otillbörligt användande av hjälphypoteser Kuhn: förutsättningar för pussellösande existerade inte - kunde inte etableras som normalvetenskap

Kritiken mot normalvetenskapen: vad gör den med forskaren Ett slutet samhälle: auktoritetstro Normalvetenskap som degenererad vetenskap Kritik mot Kuhn: falsifikationer inte så långt utsträckta i tid Paradigmskiften utsträckta i tid: normalvetenskap existerar inte Feyerabend: paradigm=monomani

Lakatos kritik och vetenskaplig förändring Kuhn: normalvetenskapen (inga framsteg) - Kuhn revolutioner: inkommensurabla Popper: vetenskapliga revolutionerna (framsteg) - men falsifieringen för hårt knuten till teorierna (Lakatos kritisk till Poppers användning av hjälphypoteser)

Forskningsprogram (falsifieringsprocessen) Hård kärna ”Bälte” av hjälphypoteser Test Observerad ”verklighet” Hjälphypotes skyddar kärnan från att falsifieras Falsifieringen når inte fram till kärnan

Falsifiering och forskningsprogram Falsifiering ingen enkel relation mellan teori och empiri Falsifiering en relation mellan olika forskningsprogram Falsifiering har en ”historisk karaktär”: en lång process Inga avgörande experiment Falsifiering först när en alternativ teori existerar

Forskningsprogram vs normalvetenskap Teoretisk pluralism vs monism Lakatos: Paradigmatiska kriser kan inte förstås rationellt Kris är ett psykologiskt begrepp Lakatos: falsifiering hos Popper och Kuhn=destruktiv Normalvetenskapen och inkommensurabiliteten aldrig existerat