Samhällsorientering för nyanlända

Förordning om samhällsorientering för vissa nyanlända invandrare (SFS 2010:1138) 11 § Länsstyrelserna ska främja och stödja samarbete mellan kommuner om samhällsorienteringen. 12 § Länsstyrelserna ska följa upp verksamheten. Varje kommun ska lämna länsstyrelsen de uppgifter som behövs för detta. 13 § Länsstyrelserna ska varje år lämna en gemensam redovisning om samhällsorienteringen till regeringen.

Datainsamling  Webbenkät kommuner  Webbenkät om samhällsorientering på distans - 33 kommuners  Fördjupad uppföljning -17 kommuner  Statistik från Arbetsförmedlingen och Migrationsverket  Stickprov kring överensstämmelsen mellan kommuners och Arbetsförmedlingens statistik  349 deltagares svar på en enkät  Länsstyrelsernas erfarenheter

Vet vi hur många som genomför SO?  Vi saknar tillförlitlig nationell statistik över deltagande  Kommunerna redovisar högre deltagande än arbetsförmedlingen  Stickprov av statistiken, stor andel var endast registrerade hos kommunen (48%)

Väntetider Väntar in deltagare Barnomsorg SO under en viss period Samordning med andra insatser

Utökad målgrupp  87% av kommunerna anger att de erbjuder SO till den utökade målgruppen  Väldigt få deltar (79% finns i fem av landets kommuner)  13% anordnar ingen SO till målgruppen och anledningar som anges är ingen efterfrågan och avsaknad av ekonomiska resurser

Olika sätt att marknadsföra SO

Genomförande och flexibilitet inom SO  Språk – 86 % av kommuner ger SO på modersmålet  Distanslösningar och samverkan med andra kommuner  23% av kommunerna erbjuder SO på kvällstid

Samverkan  Utveckling av SO genom samverkan på olika nivåer  28% av landets kommuner upphandlar SO (tillsammans eller enskilt)  Samverkan med Af –fungerar bättre kring anmälan än kring uppföljning av frånvaro  Regional samverkan fungerar ”mycket eller ganska bra”  Länsstyrelsen – samordning av nätverk och utbildningsinsatser, stöd att nå den utökade målgruppen

Samhällskommunikatörer  Tillgång till kommunikatörer varierande över landet  Inga tydliga samband mellan kommunstorlek, länstillhörighet, eller antal deltagare i verksamhet.  Lättare att rekrytera där tillsvidareanställningar förekommer  Svårigheter att erbjuda heltidstjänster  Kombinerade tjänster - Samhällskommunikatörer, modersmålslärare, studiehandledare, Sfi, mottagande av nyanlända

Deltagarnas synpunkter och erfarenheter  Högt betyg när deltagare tillfrågas  Dialog är central del inom SO – 85% anger att de har fått möjlighet till diskussion  Vilka ämne som är viktiga skiljer sig till viss del mellan grupperna  ”att bilda familj” och ”att leva med och fostra barn” – mycket viktigt för kvinnor i ålder jämfört med män i ålder år

Västmanland  Sju av länets kommuner har besvarat enkäten (Arboga, Fagersta, Kungsör, Köping, Norberg, Sala och Surahammar)  Samtliga erbjuder SO till nyanlända inom etableringen  En kommun erbjuder inte SO till den utökade målgruppen  Genomförande: egen regi, upphandlat (ABF, Viadidakt), samverkan med närliggande kommuner

 Väntetid – 0 till 21 veckor (barnomsorg, för få med samma språk och svårt att hitta kommunikatörer, samordna insatser)  4 av 7 kommuner uppger att det är ganska svårt att rekrytera samhällskommunikatörer  Svårt att identifiera den utökade målgruppen samt att erbjuda SO inom ett år Västmanland

Åtgärdsförslag  Uppföljning av deltagande  Ökat deltagande  Den utökade målgruppen  Nyanlända som fått Put och finns kvar på anläggningsboenden  Samhällsorientering på modersmål  Hög och jämn kvalité i hela landet  Samhällskommunikatörers kompetens anställningsförhållanden behöver bli bättre  Hälsa -hälskommunikation på modersmål

TACK! Sanela Cerimagic Tel: Sam Bäfvenberg Tel: