Ett ramverk för innovationspolitiken – hur göra Sverige mer entreprenöriellt? Pontus Braunerhjelm Klas Eklund Magnus Henrekson Presentation 21 augusti 2012
IVA:s projekt och den politiska dagordningen Behovet av innovationer för att klara Sveriges utmaningar Viss frustration över politik – och ekonomisk teori › ”Endogen tillväxt”-ansats för snäv › Var är entreprenören? Varför denna bok?
Svagt samband innovationer-tillväxt EU:s innovationsindex och tillväxt av BNP per capita 2006–2010
”Kladdkakan” Källa: IVA
Många aktörer krävs
Eget kapital bör ej missgynnas Olika ägartyper bör behandlas lika Ägarbyten bör ej motverkas när lämpliga för företagets utveckling De som fyller entreprenörsrollen måste kunna få del av skapade kapitalvärden även om de inte själva är rika Pensionssparandet måste kunna nå fram till de innovativa bolagen Finansiering och entreprenörskap
Akademiskt entreprenörskap
Fördelar på både konsumtions- och faktormarknaderna via specialisering Infrastruktur Fungerande bostadsmarknad Sociala tjänster får inte släpa efter Miljömässigt överlägset › Transporter, uppvärmning, logistik › Lokala tjänster större andel av konsumtionen Agglomerationsfördelar/kluster
Kvasimarknader › Problem att ta på stort allvar › Konkurrens, rätt regleringar, skicklig upphandling › Kundval kontra upphandling › Sanktioner Vinstintresset i samhällets tjänst › Svårare här än på konventionella marknader Stor utmaning att inte reglera bort incitamenten till innovation Välfärdstjänsterna
Källa: OECD och Braunerhjelm Sambandet mellan årlig BNP-tillväxt och FoU 33 OECD-länder, 2001–2009.
En globalt konkurrenskraftig kunskapsbas: 1. Grund- och gymnasieskolan: Inför tydliga mål (PISA, TIMSS). 2. Universitet: Pedagogik för innovation och entreprenörskap. 3. Universitet: Kvalitetskriterier, autonomi, incitamentsstrukturer. 4. Forsknings- och innovationspolitiken: Långsiktig ”intentionsframskrivning” – tio till tolv år. Två av dessa rekommendationer (1 & 3) är av typen avsiktsförklaring medan de två sistnämnda skulle kunna beslutas av riksdagen. 10 principer för innovationspolitiken Kunskapsuppbyggande
5. Regleringsbörda: Regelråd, analyskapacitet, sanktioner, ”solnedgångsansats”. 6. Konkurrens tjänstesektorer: Stärk uppföljnings-, övervaknings-, sanktions- och innovationsmöjligheter (välfärdstjänster). 7. Konkurrens: Infrastruktur, information och statistik tillgänglig för privata aktörer, undvik verksamhet i myndigheters regi. 8. Förvaltningspolitiken: Kultur, kriterier och drivkrafter för innovation, kvalitet och produktivitet. Kunskapens nyttiggörande
9. Skatter: optioner, inkomst, kapitalförsörjning. Institutionell konkurrens - nivå som i ett relevant urval konkurrentländer. 10. Kluster: Stärkas av arbetsmarknads-, bostads- och infrastrukturpolitik. Av dessa sex principer är de tre första och delar av skatteförslagen mer lämpade att befästa i lagstiftning. De övriga har karaktär av avsiktsförklaring. Offentliga satsningar ske där den privatekonomiska avkastningen är låg men förväntade samhälleliga externaliteterna betydande – varierar över tid och rum. Kunskapens nyttiggörande
Ett ramverk för innovationspolitiken – hur göra Sverige mer entreprenöriellt? Pontus Braunerhjelm Klas Eklund Magnus Henrekson Presentation 21 augusti 2012