Offentlighet och sekretess Offentlighetsprincipen Definition: Sammanfattande uttryck för de olika insynsmöjligheter som allmänheten (enskilda och massmedia) har i den verksamhet som bedrivs av det allmänna (offentlig förvaltning och rättskipning) dvs stat, kommun och landsting.

Offentlighetsprincipen Handlingsoffentlighet Yttrandefrihet Meddelarfrihet Förhandlingsoffentlighet Handlingssekretess Tystnadsplikt ”Stängda dörrar”

Tryckfrihetsförordningen 2 Kap. Om allmänna handlingars offentlighet 1§ Till främjande av ett fritt meningsutbyte och en allsidig upplysning skall varje svensk medborgare ha rätt att taga del av allmänna handlingar.

Tryckfrihetsförordningen 2 Kap. Om allmänna handlingars offentlighet 3§ Med handling förstås framställning i skrift eller bild samt upptagning som kan läsas, avlyssnas eller på annat sätt uppfattas endast med tekniskt hjälpmedel. Handling är allmän, om den förvaras hos myndighet och enligt 6§ eller 7§ är att anse som inkommen till eller upprättad hos myndighet.

Tryckfrihetsförordningen Icke allmänna minnesanteckningar meddelanden privata brev Allmänna icke offentliga enligt sekretesslagen= hemliga övriga=offentliga

Tryckfrihetsförordningen 2Kap 9§Minnesanteckningar Med minnesanteckningar förstås promemoria och annan uppteckning eller upptagning som har kommit till endast för ärendes föredragning eller beredning, dock ej till den del den har tillfört ärendet sakuppgift.

Tryckfrihetsförordningen 2 Kap 11§ Meddelanden Som allmän handling anses ej brev, telegram eller annan sådan handling som har inlämnats hos myndighet endast för befordran av meddelande.

Tryckfrihetsförordningen 2Kap 4§Personliga brev Brev eller annat meddelande som är ställt personligen till den som innehar befattning vid myndighet anses som allmän handling, om handlingen gäller ärende eller annan fråga som ankommer på myndigheten och ej är avsedd för mottagaren endast som innehavare av annan ställning.

Tryckfrihetsförordningen Icke allmänna minnesanteckningar meddelanden privata brev Allmänna icke offentliga enligt offentlighets och sekretesslagen= hemliga övriga=offentliga

Offentlighetsprincipen OffentlighetSekretess HandlingsoffentlighetHandlingssekretess YttrandefrihetTystnadsplikt Meddelarfrihet”Stängda dörrar” Förhandlingsoffentlighet

YTTRANDEFRIHETSGRUNDLAGEN 1 Kap Grundläggande bestämmelser 1§ Varje svensk medborgare är gentemot det allmänna tillförsäkrad rätt enligt denna grundlag att i ljudradio, television och vissa liknande överföringar, filmer, videogram och andra upptagningar av rörliga bilder samt ljudupptagningar offentligen uttrycka tankar, åsikter och känslor och i övrigt lämna uppgifter i vilket ämne som helst.

Offentlighetsprincipen OffentlighetSekretess HandlingsoffentlighetHandlingssekretess YttrandefrihetTystnadsplikt Meddelarfrihet”Stängda dörrar” Förhandlingsoffentlighet

TRYCKFRIHETSFÖRORDNINGEN 2 KAP. Om allmänna handlingars offentlighet 2§ Rätten att taga del av allmänna handlingar får begränsas endast om det är påkallat med hänsyn till 1. rikets säkerhet eller dess förhållande till annan stat eller mellanfolklig organisation 2. rikets centrala finanspolitik, penningpolitik eller valutapolitik 3. myndighets verksamhet för inspektion, kontroll eller annan tillsyn 4. intresset att förebygga eller beivra brott 5. det allmännas ekonomiska intresse 6. skyddet för enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden 7. intresset att bevara djur- eller växtart

TRYCKFRIHETSFÖRORDNINGEN 2 KAP. Om allmänna handlingars offentlighet 2§ forts Begränsning av rätten att taga del av allmänna handlingar skall angivas noga i bestämmelser i en särskild lag eller, om så i visst fall befinnes lämpligare, i annan lag vartill den särskilda lagen hänvisar. Särskild lag: Offentlighets och sekretesslag (gäller fr o m )

Offentlighets- och sekretesslagen Avd 1 Kap 1, 1§ Denna lag innehåller bestämmelser om myndigheters och vissa andra organs handläggning vid registrering, utlämnande och övrig hantering av allmänna handlingar. Lagen innehåller vidare bestämmelser om tystnadsplikt i det allmännas verksamhet och om förbud att lämna ut allmänna handlingar. ….. Bestämmelserna innebär begränsningar i yttrandefriheten enligt regeringsformen, begränsningar i den rätt att ta del av allmänna handlingar som följer av tryckfrihetsförordningen samt, i vissa särskilt angivna fall, även begränsningar i den rätt att meddela och offentliggöra uppgifter som följer av tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen. ………. tryckfrihetsförordningen yttrandefrihetsgrundlagen

Offentlighets- och sekretesslagen 5 avdelningen: Bestämmelser om sekretess till skydd för uppgift om enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden (Kap 21-43) 21 Kapitlet innehåller bestämmelser som tillämpas oavsett i vilket sammanhang uppgiften förekommer 23 Kapitlet innehåller bestämmelser avseende utbildningsverksamhet 24 Kapitlet innehåller bestämmelser avseende forskning och statistik 25 Kapitlet innehåller bestämmelser avseende Hälso- och sjukvård

Offentlighets- och sekretesslagen 25 Kapitlet – Hälso- och sjukvård 1 § Sekretess gäller inom hälso- och sjukvården för uppgift om en enskilds hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående till denne lider men. Detsamma gäller i annan medicinsk verksamhet, exempelvis rättsmedicinsk och rättspsykiatrisk undersökning, mm….. För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio år.

Menprövning Inget skaderekvisit: Sekretess i alla lägen oavsett följder Omvänt skaderekvisit: Sekretess huvudregeln. Uppgift kan lämnas ut om det står klart att det inte skulle leda till men eller skada för personen eller närstående. Rakt skaderekvisit: Offentlighet huvudregeln. Sekretess råder bara om det kan antas att uppgiftens röjande medför men eller skada för den berörde eller närstående.

Offentlighets- och sekretesslagen 25 Kapitlet – Hälso- och sjukvård 2§ Handlar om sekretess vid sammanhållen journalföring, vilket vi tar upp i samband med patientdatalagen.

Offentlighets- och sekretesslagen 25 Kapitlet – Hälso- och sjukvård Sekretess i förhållande till den vård- eller behandlingsbehövande 6 § Sekretessen … gäller i förhållande till den vård- eller behandlingsbehövande själv för uppgift om hans eller hennes hälsotillstånd, om det med hänsyn till ändamålet med vården eller behandlingen är av synnerlig vikt att uppgiften inte lämnas till honom eller henne.

Offentlighets- och sekretesslagen 25 Kapitlet – Hälso- och sjukvård 7 § Sekretess gäller i … för uppgift i anmälan eller utsaga av en enskild om någons hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden, i förhållande till den som anmälan eller utsagan avser, endast om det kan antas att fara uppkommer för att den som har lämnat uppgiften eller någon närstående till denne utsätts för våld eller lider annat allvarligt men om uppgiften röjs. För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst femtio år.

Lag om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område 8§ Den som tillhör eller har tillhört hälso- och sjukvårdspersonalen inom den enskilda hälso- och sjukvården får inte obehörigen röja vad han eller hon i sin verksamhet har fått veta om en enskilds hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden. Som obehörigt röjande anses inte att någon fullgör uppgifts-skyldighet som följer av lag eller förordning.(OBS! Inget om men)

Sekretessbrytande bestämmelser Man får anmäla till polisen om någon tänker köra bil, båt, tåg eller flygplan berusad. Man misstänker att någon begått ett allvarligt brott mot någon under 18 år – brott mot liv, hälsa, frihet eller sexualbrott. Man misstänker att någon förser någon under 18 år med alkohol, narkotika eller dopingmedel.

Misstankar om begångna brott i övrigt 23 § Misstanke om ett begånget brott och som är sekretessbelagd inom hälso- och sjukvården får lämnas till en åklagarmyndighet, polismyndighet eller någon annan myndighet som har till uppgift att ingripa mot brottet endast om misstanken angår 1. brott för vilket det inte är föreskrivet lindrigare straff än fängelse i ett år, 2. försök till brott för vilket det inte är föreskrivet lindrigare straff än fängelse i två år, eller 3. försök till brott för vilket det inte är föreskrivet lindrigare straff än fängelse i ett år, om gärningen innefattat försök till överföring av sådan allmänfarlig sjukdom som avses i 1 kap. 3 § smittskyddslagen (2004:168).1 kap. 3 §2004:168 Misstankar om begångna brott i övrigt 23 § Om inte annat följer av §§ får en uppgift som angår misstanke om ett begånget brott och som är sekretessbelagd enligt 24 kap. 8 §, 25 kap. 1 §, 2 § andra stycket eller 3-8 §§, 26 kap. 1-6 §§, 29 kap. 1 eller 2 §, 31 kap. 1 § första stycket, 2 eller 12 §, 33 kap. 2 §, 36 kap. 3 § eller 40 kap. 2 eller 5 § lämnas till en åklagarmyndighet, polismyndighet eller någon annan myndighet som har till uppgift att ingripa mot brottet endast om misstanken angår1. brott för vilket det inte är föreskrivet lindrigare straff än fängelse i ett år,2. försök till brott för vilket det inte är föreskrivet lindrigare straff än fängelse i två år, eller3. försök till brott för vilket det inte är föreskrivet lindrigare straff än fängelse i ett år, om gärningen innefattat försök till överföring av sådan allmänfarlig sjukdom som avses i 1 kap. 3 § smittskyddslagen (2004:168).23 § Om inte annat följer av §§ får en uppgift som angår misstanke om ett begånget brott och som är sekretessbelagd enligt 24 kap. 8 §, 25 kap. 1 §, 2 § andra stycket eller 3-8 §§, 26 kap. 1-6 §§, 29 kap. 1 eller 2 §, 31 kap. 1 § första stycket, 2 eller 12 §, 33 kap. 2 §, 36 kap. 3 § eller 40 kap. 2 eller 5 § lämnas till en åklagarmyndighet, polismyndighet eller någon annan myndighet som har till uppgift att ingripa mot brottet endast om misstanken angår1. brott för vilket det inte är föreskrivet lindrigare straff än fängelse i ett år,2. försök till brott för vilket det inte är föreskrivet lindrigare straff än fängelse i två år, eller3. försök till brott för vilket det inte är föreskrivet lindrigare straff än fängelse i ett år, om gärningen innefattat försök till överföring av sådan allmänfarlig sjukdom som avses i 1 kap. 3 § smittskyddslagen (2004:168).

Offentlighets- och sekretesslagen 25 Kapitlet – Hälso- och sjukvård Det som kallas inre sekretess nämns inte i offentlighets- och sekretesslagen, utan är en tillämpning av denna lag som tas upp i Patientdatalagen. När det gäller tystnadsplikt innebär inre sekretess att man inte har rätt att lämna uppgifter till annan sjukvårdspersonal än de som direkt deltar i arbetet med patienten. Man har inte heller rätt att ta del av handlingar t ex journal för andra än de patienter man själv arbetar med.

Offentlighets- och sekretesslagen Sträng sekretess råder också information om personliga förhållande hos psykolog inom Skolan Socialtjänsten Kriminalvården Arbetsförmedlingen

Undantag från sekretess i skolan Samtycke, där den berörde men också vårdnadshavaren samtycker till att information lämnas ut. Vid skade- och menprövning. Vid nödvändighet att lämna ut uppgift för att den egna verksamheten skall kunna bedrivas. T ex när lärare anmäler elev som misshandlar honom /henne. Då det föreligger uppgiftsskyldighet enligt lag eller förordning t ex då barn far illa.

Undantag från sekretess i skolan Forts. Nödsituation, för att avvärja fara för liv och hälsa. T ex om en berusad pappa hämtar barnet på dagis och tänker köra hem i bil. Generalklausulen som säger att om intresset av att lämna ut uppgiften har företräde framför det intresse som skall skyddas av sekretessen så kan uppgiften lämnas ut. Gäller inte hälso- och sjukvård.

Brottsbalken 20 Kap. Om tjänstefel m m. 3§ Röjer någon uppgift, som han är pliktig att hemlighålla enligt lag eller annan författning eller enligt förordnande eller förbehåll som har meddelats med stöd av lag eller annan författning, eller utnyttjar han olovligen sådan hemlighet, dömes, om ej gärningen eljest är särskilt belagd med straff, för brott mot tystnadsplikt till böter eller fängelse i högst ett år.

Offentlighetsprincipen OffentlighetSekretess HandlingsoffentlighetHandlingssekretess YttrandefrihetTystnadsplikt Meddelarfrihet Förhandlingsoffentlighet”Stängda dörrar”

Offentlighetsprincipen Meddelarfrihet Rätten att meddela massmedia, journalister och författare uppgifter rörande den allmänna verksamheten. Denna rätt gäller också för hälso- och sjukvårdspersonalen.

Offentlighetsprincipen OffentlighetSekretess HandlingsoffentlighetHandlingssekretess YttrandefrihetTystnadsplikt Meddelarfrihet Förhandlingsoffentlighet”Stängda dörrar”

Domstolsväsendet Allmänna domstolar Specialdomstolar Förvaltningsdomstolar

Allmänna domstolar Tingsrätt Hovrätt Högsta domstolen Brottmål Familjerättsmål

Rättegångsbalk 5 Kap. Om offentlighet och ordning vid domstol 1§ Förhandling vid domstol skall vara offentlig. Kan det antagas att vid förhandling kommer att förebringas uppgift, för vilken hos domstolen gäller sekretess som avses i sekretesslagen, må rätten, om det bedömes vara av synnerligen vikt att uppgiften ej röjes, förordna att förhandlingen i vad den angår uppgiften skall hållas inom stängda dörrar.

Förvaltningsdomstolar Länsrätt Kammarrätt Regeringsrätt Skattemål Utskrivning från rättspsykiatrisk vård med särskild utskrivningsprövning Psykiatrisk tvångsvård Mål med anknytning till sociallagstiftningen (ex LVU, LVM) Överklagande av beslut av HSAN Mål om återkallelse av körkort mm

Förvaltningsprocesslagen 16§ I fråga om offentlighet och ordning vid muntlig förhandling gäller 5 kap. 1-5 och 9§§ rättegångsbalken i tillämpliga delar. Utöver vad som följer av 5 kap. 1§ rättegångsbalken får rätten förordna att förhandling skall hållas inom stängda dörrar om det kan antagas att vid förhandlingen kommer att förebringas uppgift, för vilken hos domstolen gäller sekretess som avses i sekretesslagen.

Specialdomstolar Arbetsdomstolen 2 Marknadsdomstolen 3 Miljödomstolar samt Miljööverdomstolen 4 Migrationsdomstolar samt Migrationsöverdomstolen 4 Migrationsdomstolar samt Migrationsöverdomstolen 5 Hyresnämnd 6 Arrendenämnd 7 Fastighetsdomstolar 8 Patentbesvärsrätten 9 Tryckfrihetsdomstol

Undantag från tystnadsplikt Enligt rättegångsbalkens 36 Kap. 5 § får psykolog, psykoterapeut m fl endast höras som vittne om något som i deras yrkesutövning anförtrotts dem, endast om det är medgivet i lag eller om den, till vars förmån tystnadsplikten gäller, samtycker till det. Detta innebär att psykologen är skyldig att vittna om brottet i fråga ger ett års fängelse eller försök till brott, som normalt ger minst två års fängelse.

Undantag från tystnadsplikt Den som har anmälningsskyldighet enligt socialtjänstlagens 14 kap. när det gäller barn som far illa har också vittnesplikt. Om någon inte får höras som vittne, får vittnesförhör inte heller äga rum med den som under tystnadsplikt biträtt med tolkning eller översättning.

Undantag från tystnadsplikt Enligt brottsbalken 23 kap 6§ är det en allmän medborgerlig skyldighet att anmäla eller avslöja brott som är å färde, när det kan ske utan fara för honom själv eller annan.

Rättegångsbalk SFS 1942: kap. Om vittne 11§ Innan vittne avgiver sin berättelse, ska vittnet avlägga denna ed: ”Jag N.N. lovar och försäkrar på heder och samvete, att jag skall säga hela sanningen och intet förtiga, tillägga eller förändra”

Rättegångsbalk SFS 1942: kap. Om sakkunnig 9§ Sakkunnig, som höres muntligen, skall, innan han avgiver sin utsaga, avlägga denna ed: ”Jag N.N. lovar och försäkrar på heder och samvete, att jag efter bästa förstånd skall fullgöra det sakkunniguppdrag, som lämnats mig”

Sakkunnig - vittne Skillnaden mellan ett vittne och en sakkunnig kan i huvudsak sägas vara följande. Ett vittne skall uttala sig om de iakttagelser han gjort rörande en tilldragelse eller ett händelseförlopp. Däremot behöver ett vittne inte uttala sig om vilka slutsatser som man enligt hans mening kan dra av iakttagelserna. En sakkunnig skall uttala sig om erfarenhetssatser och avge omdömen som förutsätter särskild erfarenhet eller utbildning.

Sakkunnigt vittne Det kan i vissa fall vara svårt att avgöra var gränsen går mellan bevismedlen vittne och sakkunnig. En sakkunnig ger ofta upplysningar även om faktiska iakttagelser som han gjort på grund av sin särskilda sakkunskap. Å andra sidan skulle vissa vittnen inte ha kunnat göra sina iakttagelser, om de inte haft särskild fackkunskap. Man brukar i det senare fallet tala om sakkunniga vittnen. Sådana vittnen skall i alla avseenden behandlas som vanliga vittnen.

Fri bevisvärdering Fri bevisvärdering innebär att bevisvärdet av olika bevis inte är lagreglerat, dvs rätten avgör själv vilken vikt som skall läggas vid vittnesuppgifter och sakkunnig- uttalanden. Domstolar är alltså inte bundna av ett vittnes eller en sakkunnigs uttalanden. Ett rättsintyg har dock stor tyngd i rättegången-