Avloppsvattenrening i Stockholms län år 2030 – en översiktlig studie av hinder samt möjliga vägar framåt VAS- kommittén (VASK) Avloppsgruppen 2005/2006: Tomas Adolphson, Anders Finnson, Lars Gunnarsson, Torsten Palmgren

VAS-Rådet / TA AF2

3

4

5

6

7 1966

8 KSL Regionplaneärendet 1966 års regionplaneskiss Det interregionala avloppssystemet

VAS-Rådet / TA AF9 2006

10 Avloppsvattenrening i Stockholms län år 2030 – en översiktlig studie av hinder samt möjliga vägar framåt

VAS-Rådet / TA AF11 Lars Gunnarsson, SYVABVASK Torsten Palmgren, Käppala Anders Finnson, Stockholm Vatten Tomas Adolphson, RoslagsvattenVASK Arbetsgruppen

VAS-Rådet / TA AF12 Utredningens syfte är att översiktligt utreda vilka hinder vi har i AB-län år 2030 för att utveckla länets regionala struktur för avloppsvattenrening så att den blir – – tekniskt robust – – miljömässigt hållbar – – socialt accepterad – – ekonomiskt effektiv – – säker

VAS-Rådet / TA AF13 Fyra delutredningar för år 2030: Recipientkapacitet (Anders Engqvist o. Jakob Walve SU, Christer Lännergren Stockholm Vatten) Befolkningsutveckling (Birgitta Olofsson, Tyréns) Kapacitet vid regionens reningsverk (inom arbetsgruppen) Systemanalys (Erik Kärrman, Ecoloop, Per-Arne Malmqvist, Urban Water) + Daniel Hellström Stockholm Vatten

VAS-Rådet / TA AF14 Året är % ökad belastning av BOD, P och N (motsvarar ungefär RUFS ’scenario hög’) Inga avloppsutsläpp till Mälaren i AB län Inga organisatoriska låsningar Nationella miljömålet giftfri miljö på väg att uppnås => mkt bra slamkvalitet Utredningen avser de regionala strukturerna Lagförändringar som kan förutses skall beaktas Grundförutsättningar

VAS-Rådet / TA AF15 Recipientutredningen, frågor Finns det med en 30%-ig ökning av utsläppta mängder BOD, fosfor och kväve några hinder för fortsatt utnyttjande av befintliga utsläppspunkter från de 4 stora regionala avloppsreningsverken? (Käppala, Henriksdal, Bromma, Himmerfjärden) Om ”Ja”, var bör i så fall avloppsvattnet släppas ut? (T.ex. Trälhavet, Saxarfjärdarna, Himmerfjärden)

VAS-Rådet / TA AF16 Inga väsentliga hinder kan bedömas föreligga ur strikt recipientsynpunkt för fortsatt utnyttjande av de fyra stora reningsverken med bibehållna utsläppspunkter Motiv – – Den utåtgående strömmen från Mälaren ger goda recipientförhållanden – – Bra kontrollförhållanden i avgränsad recipient – – Effektiv efterpolering av nitrat i innerskärgården Recipientutredningen, svar

VAS-Rådet / TA AF17 Att för varje kommun i länet redovisa antalet invånare som år 2030 förväntas vara anslutna till de fyra stora regionala verken de kommunala lokala verken samfällighetslösning/enskilt avlopp Delrapport 2 Befolkningsutveckling i AB-län till år 2030

VAS-Rådet / TA AF18 De fyra stora regionala verken Käppala, Henriksdal Bromma Himmerfjärden De kommunala lokala verken, bl a Nynäshamn Fors (Haninge) Margretelund (Roslagsvatten) Lindholmen (Norrtälje) samt övriga mindre lokala Definitioner

VAS-Rådet / TA AF19 1,87 milj. invånare i länet 1,78 milj.(95%) inom verksamhetsområden 1,63 milj. (87%) anslutna till regionalt verk (8%) anslutna till kommunalt verk (5%) anslutna till samf./enskilt avl. Nuläge

VAS-Rådet / TA AF20 ~2,42 milj. invånare i länet ( ) ~2,34 milj.(95%) inom verksamhetsområden ( ) 2,13 milj. till regionalt verk 1) ( ) till kommunalt verk 2) ( ) anslutna till samf./enskilt avl. ( ) 1) 1) Inkl. större ARV i Värmdö kommun 2) 2) Inklusive Ekerö och Fors reningsverk Prognos 2030

VAS-Rådet / TA AF21

VAS-Rådet / TA AF22

VAS-Rådet / TA AF23

VAS-Rådet / TA AF24 Vilka kapacitetsmässiga, fysiska eller planmässiga hinder finns för att fortsätta utnyttja de större regionala och kommunala reningsverken i länet? Delrapport 3 Översiktlig kapacitetsutredning av regionens reningsverk

VAS-Rådet / TA AF25 Regionala – – Käppala – – Henriksdal (Stockholm Vatten) – – Bromma (Stockholm Vatten) – – Himmerfjärdsverket (SYVAB) Kommunala – – Nynäshamn – – Fors (Haninge) – – Margretelund (Roslagsvatten) –) – Lindholmen (Norrtälje ) Följande 8 anläggningar tillfrågades

VAS-Rådet / TA AF26 Hur kan reningsverket klara en 30% högre belastning än den – – tillståndsgivna? – – nuvarande (2004)? – – dimensionerande? Frågorna

VAS-Rådet / TA AF27   möjlig med smärre investeringar/trimningar (flera)   möjlig med utbyggnad/investeringar (alla)   är inte möjlig (flaskhals, hinder) (ingen) Svaren En 30%-ig belastningsökning är

VAS-Rådet / TA AF28 Delrapport 4 Systemanalys för avloppshantering i Stockholms län år ett förprojekt Syftet med delrapporten är att översiktligt jämföra några valda scenarier för avloppslösningar i AB-län år 2030, samt att lyfta fram områden för fortsatta studier

VAS-Rådet / TA AF29 Fyra systemalternativ studerades: 1. Konventionell teknik Konventionell teknik ”Ultrarent” 2030: med införande av ”ultraren behandling” och ozonering i de fyra stora verken (Käppala, SYVAB, Bromma, Henriksdal) 2. ”Ultrarent” 2030: med införande av ”ultraren behandling” och ozonering i de fyra stora verken (Käppala, SYVAB, Bromma, Henriksdal) 3a. Konventionell teknik med urinsortering 2030 (urinsortering i 50 % av nybyggda bostäder och 10 % av befintliga) 3a. Konventionell teknik med urinsortering 2030 (urinsortering i 50 % av nybyggda bostäder och 10 % av befintliga) 3b. ”Ultrarent” med urinsortering 2030 (urinsortering i 50 % av nybyggnation och 10 % av befintlig bebyggelse) 3b. ”Ultrarent” med urinsortering 2030 (urinsortering i 50 % av nybyggnation och 10 % av befintlig bebyggelse)

VAS-Rådet / TA AF30 I denna förstudie begränsades de utvalda kriterierna till följande: Fosfor, kväve, kadmium och läkemedelsrester till vattenrecipienter Fosfor, kväve, kadmium och läkemedelsrester till vattenrecipienter Kadmium och läkemedelsrester till mark Kadmium och läkemedelsrester till mark Återvinningsbar fosfor samt elanvändning Återvinningsbar fosfor samt elanvändning Utöver miljöaspekterna studerades översiktligt kostnader, badbarhet i recipienter samt teknisk robusthet Utöver miljöaspekterna studerades översiktligt kostnader, badbarhet i recipienter samt teknisk robusthet

VAS-Rådet / TA AF31 Betyg för olika möjliga scenarier för regionen år Konventionell teknik ”Ultrarent” 2030: med införande av ”ultraren behandling” och ozonering i de fyra stora verken 3a. Konventionell teknik med urinsortering 2030 (50 % / 10%) 3b. ”Ultrarent” med urinsortering 2030 (50 % / 10%)

VAS-Rådet / TA AF32 Slutsatser från Systemanalysen för år 2030 Konventionell reningsteknik bedöms ej helt uppfylla godkänt vad gäller förväntade miljökrav Konventionell reningsteknik bedöms ej helt uppfylla godkänt vad gäller förväntade miljökrav ”Ultraren” behandling i de fyra stora verken klarar de förväntade kraven 2030, men mer föroreningar hamnar i slammet samt högre elanvändning (+400%). ”Ultraren” behandling i de fyra stora verken klarar de förväntade kraven 2030, men mer föroreningar hamnar i slammet samt högre elanvändning (+400%). Merkostnaden för ultraren behandling bedöms vara ca 40 % högre än konventionell rening, påverkas starkt av framtida energipris Merkostnaden för ultraren behandling bedöms vara ca 40 % högre än konventionell rening, påverkas starkt av framtida energipris

VAS-Rådet / TA AF33 Slutsatser från Systemanalysen för år 2030 Urinsortering medför ingen påtaglig fördel (men alla systemegenskaperna värderades ej). Urinsortering medför ingen påtaglig fördel (men alla systemegenskaperna värderades ej). Urinsortering beräknas också innebära merkostnader i förhållande till konventionell rening. Dessa kostnader har dock ej kvantifierats. Urinsortering beräknas också innebära merkostnader i förhållande till konventionell rening. Dessa kostnader har dock ej kvantifierats.

VAS-Rådet / TA AF34 Arbetsgruppens Samlade Slutsatser Arbetsgruppen har inte funnit att några hinder föreligger för att fortsätta använda och utveckla AB-läns befintliga regionala struktur för avloppsvattenrening Arbetsgruppen har inte funnit att några hinder föreligger för att fortsätta använda och utveckla AB-läns befintliga regionala struktur för avloppsvattenrening Konsekvenserna av den ökade befolkningen i länet är möjliga att hantera inom ramen för en avloppsvattenrening som år 2030 är tekniskt robust, miljömässigt hållbar, socialt accepterad, ekonomiskt effektiv och säker. Konsekvenserna av den ökade befolkningen i länet är möjliga att hantera inom ramen för en avloppsvattenrening som år 2030 är tekniskt robust, miljömässigt hållbar, socialt accepterad, ekonomiskt effektiv och säker.

VAS-Rådet / TA AF35 Områden som är av stor betydelse för utvecklingen av miljösituationen i länet - från ett VA perspektiv - Återföring av näringsämnen från stad till land i AB-län, hur rent blir slammet? - Återföring av näringsämnen från stad till land i AB-län, hur rent blir slammet? - Ekerö avloppsreningsverk Ekebyhov och råvattentäkten Mälaren - Ekerö avloppsreningsverk Ekebyhov och råvattentäkten Mälaren - Föroreningsbelastning från bräddningar år Föroreningsbelastning från bräddningar år Enskilda avlopp och fosforbelastningen i AB-län - Enskilda avlopp och fosforbelastningen i AB-län

VAS-Rådet / TA AF36

Avloppsvattenrening i Stockholms län år 2030 – en översiktlig studie av hinder samt möjliga vägar framåt VAS- kommittén (VASK) Avloppsgruppen 2005/2006: Tomas Adolphson, Anders Finnson, Lars Gunnarsson, Torsten Palmgren