Förmögenhetskoncentrationen i Sverige, 1873-2005 Jesper Roine, SITE, Handelshögskolan Daniel Waldenström, IFN IFN frukostseminarium ”De rika drar ifrån”,

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
SCB i Almedalen 2012 Statistikens betydelse för samhället
Advertisements

Att flytta till Frankrike – vad ska jag tänka på?
För att jobben kan bli fler
Förvaltningshögskolan Makroekonomi Osvaldo Salas
Veta - Episteme Kunna - Techne Förstå - Phronesis
Riksbankschef Stefan Ingves 15 mars 2012 Finansiell stabilitet ur ett konsument- perspektiv Finansutskottet.
Finansiell Stabilitet Juni Ökade kreditförluster största risken Svenska banker klarar ökade kreditförluster och är i en internationell jämförelse.
Jesper Hansson KONJUNKTURINSTITUTET 18 december 2013.
KONJUNKTURLÄGET 19 december 2012 Jesper Hansson. Sammanfattning BNP faller fjärde kvartalet Återhämtning inleds mot slutet av 2013 Arbetslösheten stiger.
Figur 2 Antalet konkurser i Lunds kommun
”K APITALET I DET 21: A Å RHUNDRADET ” F ORSKNINGSBAKGRUNDEN OCH DEN SVENSKA BILDEN 19 augusti, 2014, SNS Jesper Roine, SITE, Handelshögskolan i Stockholm.
Har konjunkturcykeln ändrat karaktär? Mattias Erlandsson, Riksbanken
Presskonferen s IR 2003:3. Vad har hänt sedan förra IR? Expansivare ekonomisk politik Positiv utveckling på de finansiella marknaderna En del positiv.
Konjunkturläget Juni 2007 Offentliga sektorns finansiella sparande Procent av BNP.
Pensionsbeskattningen Göran Zettergren Chefsekonom, TCO.
Presskonferen s 15 dec Stark konjunktur och stigande inflation Stark tillväxt i omvärlden och i Sverige Kraftig ökning i sysselsättningen Utlåning.
Konjunkturläget Augusti 2007 Offentliga sektorns finansiella sparande Procent av BNP.
Riksbankschef Stefan Ingves Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 18 september 2012.
Finansiell stabilitet Juni 2010 Presskonferens
Finansiell Stabilitet Juni Den finansiella stabiliteten i Sverige är tillfredställande Omgivande risker har ökat Finansiell Stabilitet 2008:1.
Bolånemarknaden ur ett riksbanksperspektiv
PPU April Diagram 1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent, kvartalsmedelvärden Källa: Riksbanken Anm. Osäkerhetsintervallet tar inte hänsyn.
Inflations- rapport 2006: UND1X Årlig procentuell förändring Källor: SCB och Riksbanken.
Marknadsekonomins grunder Mikroekonomi studerar enskilda marknader VAD HUR FÖR VEM ska det produceras hur bestäms resursfördelningen: -ekonomiskt system.
Det ekonomiska läget KOMMEK augusti Vice riksbankschef Svante Öberg.
Barometerindikatorn och BNP Index medelvärde=100, månadsvärden respektive procentuell förändring, säsongsrensade kvartalsvärden.
Hushållens förmögenhet och skuldsättning Konjunkturseminarium 15 mars 2011 Johanna Ekblom Anders Lindström.
Penningpolitiskt möte september Svensk ekonomi går starkt Kostnadstrycket stiger Finansiell oro skapar osäkerhet Synen på den framtida reporäntan.
Finansiell stabilitet 2004:2 Pressträff
Presskonferen s 20 januari Stark konjunktur, låg men stigande inflation Något starkare tillväxt i omvärlden Något starkare tillväxt i Sverige Ökad.
BNP-gap, euroområdet Procent av potentiell BNP.
Presskonferen s 26 okt God konjunktur och stigande inflation Stark tillväxt i omvärlden och i Sverige Tydlig förbättring på arbetsmarknaden Utlåning.
Penningpolitisk rapport oktober Sveriges ekonomi växer snabbt.
Finansiell Stabilitet December Den finansiella stabiliteten i Sverige är god för närvarande Men bankernas motståndskraft mot störningar har minskat.
Penningpolitiskt beslut oktober Reporäntan höjs med 0,25 procentenheter till 4 procent Räntan behöver höjas ytterligare något det kommande året.
Penningpolitisk rapport 2008:1 Presskonferens 13 februari 2008.
KONJUNKTURINSTITUTET
Finanspolitiska rådets rapport 2014 Lars Calmfors 13/
PPU April. Diagram 1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent, kvartalsmedelvärden Källa: Riksbanken Anm. Streckad linje avser Riksbankens prognos.
Östersjöområdet i skuggan av den finansiella krisen Vice riksbankschef Lars Nyberg.
Penningpolitisk rapport 2008:2. Reporäntan höjs till 4,5 procent Reporäntan behöver höjas ytterligare under året För att klara inflationsmålet på två.
Barometerindikatorn och BNP Index medelvärde=100, månadsvärden respektive procentuell förändring, säsongsrensade kvartalsvärden.
PPU December Diagram 01. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent, kvartalsmedelvärden Källa: Riksbanken Anm. Osäkerhetsintervallet tar inte.
Magnus Henrekson & Ulf Jakobsson Juni 2006
Varför beter sig ekonomin som en berg- och dalbana?
SVERIGES EKONOMI - statistiskt perspektiv Konjunkturseminarium 25 september 2015.
Ekonomirapporten. Oktober 2015 Diagrammen. Ekonomirapporten. Oktober
Den Svenska bostadsmarknaden – En bubbla som håller på att spricka?! Oslo 14 oktober, 2015 Mats Wilhelmsson.
 Offentlig sektor – all verksamhet som drivs av stat, landsting och kommun. Främst tjänster inom offentlig sektor ex lärare, sjukvårdspersonal, poliser.
Kort ekonomisk historia. Vad krävs för att en vara ska tillverkas?
Skattepolitik för entreprenörskap Föredrag vid TCOs seminarium Därför behöver Sverige en ny skattereform Magnus Henrekson 10 november 2015.
En ekonomisk politik för nästa mandatperiod Almedalen den 5 juli 2010 Magnus Henrekson.
Regional ojämlikhet i Sverige. En historisk analys KERSTIN ENFLO, EKONOMISK HISTORISKA INSTITUTIONEN LUNDS UNIVERSITET.
Jesper Hansson KONJUNKTURINSTITUTET 22 juni 2016 Konjunkturläget, juni 2016.
Fakta om Sveriges ekonomi BNP i Sverige, EU-15 och USA.
K12: sid. 1 Kapitel 12 Fakta om tillväxt Tillväxt och levnadsstandard – definitioner Tillväxt i utvecklade länder de senaste 50 åren. Ett längre och vidare.
Stefan Fölster På slak lina Det ekonomiska läget Svenskt Näringsliv December 2010.
Inkomstbeskattning av enskilda näringsidkare Skatteförvaltningen.
Erasmusstatistik studenter till och med läsåret 2009/2010.
Bostadsbristen i Västerås
Hur kan man mäta välstånd?
Framgångsmått Mitt Q
Ekonomisk utveckling & Samhällsekonomiska målen
Ekonomisk tillväxt Produktion och levnadsstandard
Kap 9 Nationalräkenskaperna

Ekonomisk tillväxt Mäta ekonomin Konjunktur Arbetslöshet
Kan tillit främja tillväxt?
Hans Lindblads bilder
UND1X med osäkerhetsintervall Årlig procentuell förändring
Presentationens avskrift:

Förmögenhetskoncentrationen i Sverige, Jesper Roine, SITE, Handelshögskolan Daniel Waldenström, IFN IFN frukostseminarium ”De rika drar ifrån”, 6 dec 2007

Vad vi gör och varför Studerar utveckling av inkomst- och förmögenhetsfördelningen med fokus på toppen –Inkomstfördelning –Förmögenhetsfördelning Varför? Relationen ekonomisk utveckling och fördelning –Ex. Strukturell förändring -> först ökad ojämlikhet sedan gradvis utjämning –Ex. Tillväxt gynnas av stark koncentration av kapital…eller är det viktigare med incitamenten för bredare grupper?

Grundbegrepp och data  Inkomster (före skatt) = Lön + Kapitalinkomster + Egenföretagarinkomster (+ Kapital vinster) –Baserat på inkomstskattestatistik  Förmögenhet = Reala + Finansiella tillgångar – Skulder –Baserat på förmögenhetsskattestatistik och bouppteckningar  Toppen av fördelningen = Topp 10% (P90-100), Topp 1% (P99-100), etc. av den vuxna befolkningen  Vi studerar andelar

Vad studien inte handlar om  Välfärdsfrågor  Mobilitet (vi har inte individdata)  Lägre delarna av fördelningen (det finns en rad korrigeringar och tillägg man kan vilja göra för resten av fördelningen också).

Vad finner vi? Toppinkomsternas utveckling

Förmögenhetsfördelningen IndustrialiseringenVälfärdstatens expansion 1:a Världskriget 2:a Världskriget Kreugerkraschen j ?

Vad har hänt efter 1980? …och varför syns det inte i den vanliga statistiken  Unik svensk kombination på o 90-talen: –Finansmarknadens värde har ökat drastiskt –Hög beskattning av förmögenhet, arv, kapitalinkomst –Fria kapitalrörelser (särskilt efter Valutaavregleringen)  Effekt: Förmögenheter ”försvinner” –Privat kapital (och kapitalägare) har flyttat från Sverige –Rika svenskar äger stora onoterade bolag som inte syns i den officiella statistiken Vad betyder detta för fördelningen?

Förmögenhetskoncentrationen (SCB:s officiella serie) Botten 90% Topp 1%

Förmögenhetskoncentrationen (Vår nya serie) Botten 90% Topp 1%

Hur beräknar vi de rikas kapital?  Vi lägger till nya förmögenhetsmängder till den rikaste procenten, ca hushåll. Tre tillägg: 1.Hushållens kapital i utlandet –Betalningsbalansens restpost (Riksbanken) –Finansräkenskapernas oförklarade sparande (SCB) 2.Superrika svenskar i Sverige –Listningar i AfV och VA sedan Superrika svenskar utomlands –Listningar i AfV och VA sedan 1983

Restposten i olika länder

Effekt av superrika svenskar utomlands SCB officiell + Restposten + Rika i Sverige + Rika utomlands

Jämförelse Sverige och USA SCB officiell + Restposten + Rika i Sverige + Rika utomlands USA + Restpost, rika i USA och utomlands

Sammanfattning  Vi studerar de rikas andel av den privata förmögenheten från 1870-talet till idag  Under 1900-talet minskade förmögenhets- koncentrationen betydligt  Utjämningen upphörde dock kring 1980  Efter 1980 har koncentrationen ökat: –Enligt SCB är ökningen marginell –När uppskattningar av de rikas kapital i utlandet och stora onoterade bolag inkluderas är ökningen dock betydande.  I takt med en ökad globalisering får en uteslutande nationell förmögenhetsstatistik allt svårare att ge en ”sann” bild av utvecklingen