Resolution – nya krishanteringsregler Hans Lindblad SNS/SIFR Finanspanel Stockholm 16 februari 2016.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Kreditmarknad, Arbetsmarknad, Aktiemarknad
Advertisements

FÖRETAGSEKONOMI 1 Annan placering av kapitel 1!?
Finansdepartementet Kapitaltäckning Finansmarknadsminister Peter Norman
Förvaltningen av guld- och valutareserven & Betalningssystemet RIX
Nyttorealisering på 10 min
Konsumenternas Bank- och finansbyrå. BANK OCH FINANS Verksamhet Lämnar gratis och oberoende information och vägledning till konsumenter Kontakt via telefon,
European Commission Internal Market & Services DG 1 Förändrad revision i Europa: Perspektiv från EU’s kommission Stockholm,10 januari 2012 Paulina Dejmek.
Finanspolitiska rådets rapport 2009 Presentation för KI Laura Hartman 15 maj 2009.
SVENSK INKASSO Anförande 8 maj 2014
Block 6: Bokföring – delar blir helhet
Riksbankschef Stefan Ingves 15 mars 2012 Finansiell stabilitet ur ett konsument- perspektiv Finansutskottet.
FI:s roll och arbete IBC Euroforum den oktober 2007
Finansiell Stabilitet Juni Ökade kreditförluster största risken Svenska banker klarar ökade kreditförluster och är i en internationell jämförelse.
Riksbanken och finansiell stabilitet
Förvaltning av guld- och valutareserven
Basel III – regler för en säkrare banksektor Bankföreningen
Reglemente för God hushållning och intern kontroll
Grundläggande redovisning
Risker och kriser i det finansiella systemet – vad gör Riksbanken? November 2007, Maria Bergsten.
Upphandling av stöd till bredband
Får jag lov? Om planering och byggande
Finansiell stabilitet November Kreditförlusterna väntas bli lägre Återhämtning i realekonomin Finansiella marknader fungerar bättre Lägre.
MKB-processen i infrastrukturprojekt
Mikrofonder – ett exempel från Sverige
Finansdepartementet Ny lag skapar sund marknad för offentlig information Dan Ericsson Finansdepartementet.
Inledning om penningpolitiken Riksdagens Finansutskott 26 februari 2009 Riksbankschef Stefan Ingves.
Mina tankar om penningpolitik och finansiell stabilitet SEB 4 maj 2012
Ekonomisk information och extern redovisning
Internmöte Finansieringslösning nådd Telenor blir huvudägare med 90 % av aktierna och rösterna. Utfors blir Telenor Business Solution plattform.
Krav på privata aktörer i välfärden SOU 2015:7
Presentation vid Internrevisionsdagarna
Finanssektorns stabilitet Svenska banker har klarat sig förhållandevis bra i finanskrisen Kreditförlusterna cirka 3 miljarder kronor Nedskrivningar.
Riksbanken ger likviditetsstöd till Kaupthing Sverige AB 8 oktober 2008.
Finanskrisen och lågkonjunkturen Martin Flodén 12 maj 2009.
Finansiell Stabilitet December Den finansiella stabiliteten i Sverige är god för närvarande Men bankernas motståndskraft mot störningar har minskat.
Risker och kriser i det finansiella systemet – vad gör Riksbanken?
Risker och kriser Finansiell stabilitet
Erik Höglin Konsekvenser av att införa ett balansmål för finansiellt sparande i offentlig sektor 14 augusti 2015.
KOMMUNINVEST Kommuninvest i Sverige AB  Erbjuder krediter/lån och finansiell rådgivning till kommuner, landsting, regioner samt dotterbolag till dessa.
Godmanskap Förvaltarskap Överförmyndaren Tillsyn Socialtjänstens roll Frågor.
Per Sjöstrand Rådek KB ett revisions och redovisningsföretag i Södermanland.
REKONSTRUKTION -En praktikers reflektioner. Lönsamhet Lagen om Företagsrekonstruktion Konkurs Tiden.
Förändringar i samhällsekonomin. Den offentliga ekonomin Offentliga sektorn ansvarar för de gemensamma uppgifterna i samhället. Ge exempel! För att klara.
Finansdepartementet Använda myndigheters information - vad får man och vad har man rätt till? Mikael Vall Finansdepartementet.
Finansinspektionen Vi övervakar finansmarknaden. Historia.
Hur mycket kapital ska bankerna ha? SNS/SIFR Finanspanel 9 mars 2016 Hans Lindberg VD Svenska Bankföreningen.
Välfärdens finansiering 1. Hur ska det gå för Christina? 2.
SEB Investment Management AB Org.nr Kapitaltäckningsrapport Kapitaltäckningsanalys Uppgifter om kapitalbas Aktiekapital, primärkapital1.
29 november 2016 Annika Creutzer
Information från Överförmyndarförvaltningen
Samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård
Block 7 – Några kapitalmarknadsfrågor Finansiella instrument, kapitalmarknad och kapitalförvaltning Göran Nirdén och Jonas Danielsson 3 december, 2004.
Att spara långsiktigt? En förutsättning och ett villkor för en sund och hållbar ekonomi är att hushållen har tillgång till rätt och relevant information.
Hur hanterar vi nästa finanskris?
Tillsyn av förändringar i funktionella system – Säkerhetsgranskning
Ekonomistyrning - styra mot ekonomiska mål
Riskbedömning vid förändring i verksamheten
Godmanskap Förvaltarskap Överförmyndaren Tillsyn Socialtjänstens roll Frågor.
Pensioner och försäkringar
Kap 9 Nationalräkenskaperna
BRRD – nya krishanteringsregler
Forskningsprojekt i E2B2 Energimyndigheten
Vi förenklar era affärer - Det här är UpphandlingsCenter
Förslag till kapitalkravsreglering för tjänstepensionsföretag
Ny tjänstepensionsreglering
Ekonomistyrning - styra mot ekonomiska mål
Bankunionen: säkra och tillförlitliga banker
Intern styrning och kontroll
Att spara långsiktigt En förutsättning och ett villkor för en sund och hållbar ekonomi är att hushållen har tillgång till rätt och relevant information.
Att spara långsiktigt En förutsättning och ett villkor för en sund och hållbar ekonomi är att hushållen har tillgång till rätt och relevant information.
Presentationens avskrift:

Resolution – nya krishanteringsregler Hans Lindblad SNS/SIFR Finanspanel Stockholm 16 februari 2016

Riksgäldens uppdrag Statens betalningar och kassahantering Upplåning och skuldförvaltning Garantier och lån Insättningsgarantin Bankkrishantering (resolution) Finansiella stabilitetsrådet

Finanskris är skuldkris! Bästa skyddet mot finanskris är att inte bygga upp för stora skulder Statens finanser ska vara starka Banker ska vara välkapitaliserade Hushållens och företagens skulder ska vara rimliga Ett fungerande regelverk

Finanskrisens lärdomar Robert Scoble | Flickr | CC

Dagens budskap Resolution: ett nytt ramverk med stora skillnader mot tidigare svensk ordning Bärande principer: Finansiella stabiliteten ska värnas Marknadsdisciplin: aktie- och fordringsägare tar förlusterna, skattebetalarna hålls utanför Hushåll och företag har tillgång till konton, betalningar och övriga tjänster Insättningsgarantin gäller – både i konkurs och resolution Riksgälden ansvarar för dessa nya regler

Ansvarsfördelningen för finansiell stabilitet Riksdagen Lagstiftning Finansdepartementet Finansiella stabilitetsrådet Riksgälden Resolution Insättningsgaranti Finansinspektionen Mikrotillsyn Makrotillsyn Riksbanken Penningpolitik Likviditetsstöd

Krisens faser Business as usual Återhämtning Tidiga ingripanden Resolution Institutets ledning Finansinspektionen Riksgälden Konkurs Konkursförvaltare

Konkurs & insättningsgaranti Utgångspunkten för problemdrabbat institut: konkurs Insättningsgarantin träder in Tre utbetalningsfall sedan 1996 Riksgälden är garantimyndighet sedan 2008 Ny lag Kortare utbetalningstid (20  7 dagar) Avgiften riskbaseras Föreslås träda i kraft den 1 juli 2016

Resolution – principer & beslut Syfte & mål Upprätthålla kritiska funktioner (tillgång till konton, betalningar etc.) Undvika smittoeffekter Värna offentliga finanser & minimera statligt stöd Skydda garanterade insättningar & klientmedel Grundläggande principer Aktie- och fordringsägare ska bära förluster fullt ut Aktie- och fordringsägare ej komma värre ut än i konkurs (”No Creditor Worse Off”) Strikta regler för när och hur skattemedel får användas Rädda banken som funktion men inte de som har ekonomiska intressen i den Beslut om resolution – tre kriterier: Institutet ”fallerar eller kommer sannolikt att fallera” Inga alternativa åtgärder I det allmännas intresse

Resolution – genomförande Kontrolltagande Värdering Oberoende värderare eller Riksgälden Skydd för ägare och borgenärer Val av resolutionsåtgärder Skuldnedskrivning (”bail-in”) Broinstitut Försäljning Avskiljandeverktyget Statliga stabiliseringsverktyget

Skuldnedskrivning (”bail-in”) Hantera förluster och återkapitalisering Aktiekapital skrivs ned Fordringar på institutet skrivs ned och/eller konverteras till aktiekapital Lagstadgade undantag Garanterade insättningar (IG-fonden träder in) Säkerställda fordringar Klientmedel o dyl. Skulder med löptid under 7 dagar Skuld till anställd, motpart inom affärs- eller handelssektorn (IT, lokaler etc.) och skattemyndigheten Ordinarie förmånsrätt i övrigt Diskretionära undantag Stabilitetsskäl Strikt avgränsade sammanhang

Skuldnedskrivning (”bail-in”) Förluster Övriga skulder Seniora skulder Eget kapital TillgångarSkulder & eget kap. ”Gamla banken” Övriga skulder Eget kapital TillgångarSkulder & eget kap. ”Nya banken” Resolution Sen. skulder OBS: endast illustrativa proportioner.

Övriga verktyg Broinstitut Uppdelning av institutet Försäljningsverktyget Försäljning av institutet Avskiljandeverktyget Avskilja tillgångar till särskilt tillgångsförvaltningsbolag Statliga stabiliseringsverktyget Vid systemkris

Förberedelser för resolution Proportionalitetsbedömning Regler och krav tillämpas proportionerligt mot institutets storlek, riskprofil m.m. FI gör denna bedömning för återhämtning Riksgälden för resolution Planering: återhämtning & resolution Alla institut ska ha en återhämtningsplan och en resolutionsplan Institutet självt tar fram den förra, Riksgälden den senare Resolutionsplanens syfte Säkerställa att resolution kan genomföras utan extraordinärt statligt stöd Kartlägga institutet och dess kritiska funktioner Lära känna institut Besluta om resolutionsstrategi

Resolutionsbarhetsbedömning Som del av planeringen ingår att bedöma resolutionsbarhet Kan institutet hanteras om kris uppstår? Vilka hinder finns finansiellt, operationellt och strukturellt? Långtgående befogenheter: Exponeringsbegränsningar Kräva att viss verksamhet avskiljs eller begränsas Kräva legala förändringar av bolagsstrukturen Ställa krav på finansieringsstrukturen, exempelvis nedskrivningsbara skulder

Minimikrav på eget kapital och nedskrivningsbara skulder (MREL) Finansiell resolutionsbarhet förutsätter tillräcklig förlustabsorberings- och återkapitaliseringskapacitet Ska säkerställas genom ett särskilt krav – individuellt och proportionerligt Beräknas som andel av totala skulder och eget kapital Ska vara uppfyllt vid varje tidpunkt Bestäms av Riksgälden, Finansinspektionen svarar för tillsyn Täcka förluster och återkapitaliseringsbehov Vad får ingå? Eget kapital ”Nedskrivningsbara skulder” Utgångspunkt i kapitalkravet (1-2 ggr som huvudregel) Förlustabsorberingsbelopp (FAB) Återkapitaliseringsbelopp (ÅKB) Särskild remiss-PM kommer innan 31 mars

Minimikrav på eget kapital och nedskrivningsbara skulder (MREL) II Övriga skulder ”ÅKB” ”FAB” TillgångarSkulder & eget kap. ”Gamla banken” MREL- instrument Övriga skulder Eget kapital TillgångarSkulder & eget kap. ”Nya banken” Resolution

Resolutionsreserven Utgångspunkt att aktie- och fordringsägare står förluster och återkapitalisering Visst behov av extern finansiering: Garantera ett i resolution försatt instituts skulder eller bistå med finansiering Köpa tillgångar eller finansiera broinstitut Betala ut ersättning enligt ”No Creditor Worse Off” Resolutionsavgiften Totalt avgiftsuttag föreslås vara ca SEK 7 miljarder per år Riskdifferentierad för de större Schablon för de mindre: −Totala skulder (exkl. eget kapital) - garanterade insättningar < EUR 300 miljoner och totala tillgångar < EUR 1 miljard −Schablonavgift mellan EUR och

Samordning i resolutionskollegier För institut med verksamhet i flera länder Sammansättning Resolutionsmyndigheter, tillsynsmyndigheter, centralbanker, finansdepartement och insättningsgarantimyndigheter är medlemmar Resolutionsmyndigheterna för moder- och dotterbolag fattar besluten I förberedelsefasen gemensamt beslut om: Resolutionsplaner Resolutionsbarhetsbedömningen MREL I kris: Obligatoriskt samråd Möjlighet för enskild resolutionsmyndighet att frångå plan

I sammandrag Ett nytt ramverk med stora skillnader mot tidigare svensk ordning Bärande principer: Finansiella stabiliteten värnas Marknadsdisciplin: aktie- och fordringsägare tar förlusterna, skattebetalarna hålls utanför Hushåll och företag har tillgång till konton, betalningar och övriga tjänster Insättningsgarantin gäller – både i konkurs och resolution Riksgälden ansvarar för dessa nya regler