DEN ROMERSKA VARDAGEN TS

2 Arbete Man inledde arbetsdagen tidigt orsak:Dagsljuset underlättade arbetet. Man undvek den värsta sommar- hettan. Nattetid var staden otrygg. Arbetsdagen var indelad i bestämda tider. Tiden fasställdes med solur. mera sällan med vattenur. TS

3 Det fanns ingen bestämd längd för arbetsveckan. Men marknadsdagarna (var åttonde dag) var lediga dagar, dock inte för bönderna. Den romerska kalendern var fylld av helgdagar Då arbetade man inte (gällde inte slavar) ”nöjesdagar” gladiatorspel kapplöpningar på Circus Maximus osv. TS

4 Arbetets innehåll Patricierna ägnade sig åt politiken satt i senaten innehade andra viktiga ämbeten praetorer ansvariga för rättsväsendet censorer ansvariga för folkbokföringen militärtribuner många religiösa (ceremoniella) uppgifter hade ett gods utanför Rom som ekonomisk trygghet för det påkostade livet i Rom. TS

5 Plebejerna Miljonstadens service skapade många olika arbetstillfällen. Hantverkaryrket var ett eftertraktat yrke med säkra inkomster. slaktare TS

6 smed garvare,vävare TS

7 krögare Det fanns tavernor vid varje kvarter. Få hyreshuslägenhet hade kök. Det var förbjudet att laga mat hemma p.g.a. brandfaran. Endast de rika patricierna åt hemma. en kvinnlig krögare en taverna i Ostia TS

8 Tillfälliga arbeten gav uppehälle åt de allra fattigaste av plebejerna även dem som inte var romerska medborgare men flyttat in i Rom i hopp om bättre inkomst. hamnstuvare en terracottarelief föreställande två män bärande en vinamfora TS

9 Bostad och boende Rika och fattiga bodde intill varandra. Det fanns även flera slumområden med smala gränder och fallfärdiga hus. Vissa områden var reserverade åt de rika patricierna t.ex. Palatinum TS

10 Hyreshus i Rom 3-5 våningar de två nedersta våningarna av tegel de övre av trä och betong Ostia Roms hamnstad ger den bästa bilden av hur Suburra i Rom har sett ut. värdshusskylt TS

11 hyreshusen vid Via Diana i Ostia TS

12TS

13 Hemmet i hyreshus vanligtvis ett rum I varje romerskt hem fanns det ett litet altare, Lararium, för husgudar. Möblemanget var väggfasta element (sängar, hyllor). Få lägenheter hade eldstad. Lägenheterna saknade badrum och toaletter. Man besökte badhus flitigt. Allmänna toaletter fanns i varje kvarter. TS

14 En patriciervilla bestod av ett fristående hus med flera rum i två våningar och egen trädgård TS

15TS

16 köket i en romersk villa TS

17 FÖRSÖRJNING AV STADENS INVÅNARE TS

18 Handel Pågick överallt i staden 1. i gathörn 2. på torg olika torg för olika produkter Bågen vid boskapsmarknaden ”Forum Boarium” TS

19 3. I hantverkarnas verkstäder TS

20 4. I Trajanus hallar ca 100 e.Kr. vid Quirinalen ett varuhus ca 150 livsmedelsbutiker våning 1 frukt och blomster 2 olja och vin 3-4 peppar och andra kryddor 5 färskvatten försäljning gratis utdelning av spannmål och vin TS

21 Antikens varuhus hösten 2005 TS

22 De viktigaste importerade livsmedlen var spannmål vin Gravsten över vin- handlaren Sebern TS

23 OSTIA – ROMS HAMNSTAD ca 25 km från Rom vid Tiberns mynning TS

24 Till Ostia kom fartyg från många olika provinser vid Medelhavet. Importörerna från bl.a. Karthago Alexandria Nordafrika Arles Narbonne Gallien hade sina egna agenturer i Ostia på Korporationernas torg Varje agentur hade sin egen symbol på gatan framför sitt kontor. TS

25 Ostia hade enorma magasin områden i hamnen även innaför stadsmurarna. Olika magasin för olika varor spannmål talg peppar osv. privatägda imperieägda TS

26 Det bäst bevarade magasinet hösten 2006 TS

27 Efter lagringen i Ostia lastades alla varor i grundgående pråmar för vidare transport till Rom. I Rom maldes spannmålet till mjöl i allmänna kvarnar TS

28 och bakades sedan till börd i de stora bagerierna. TS

29 Kvarnstenarna vid den allmänna kvarnen i Ostia TS

30 Bildkällor Cunliffe Barry, Det romerska riket. Centraltryckeriet 1979 Discovering the past history 7. John Murray Publishers 1991 Hannas bildarkiv hösten 2005 Ingemark Dominic m.f. Liv och död i antikens Rom. Historiska media Pompeji. Lozzi Roma Terttus bildarkiv hösten 2006 TS