Om FaR, prioriteringar och kostnadseffektivitet Lars Hagberg Hälsoekonom, medicine doktor Örebro läns landsting

Så man säger i Örebro… ”Vi önskar att vi kunde göra mer, men vi tvingas prioritera i det dagliga arbetet”

På vilka grunder prioriterar vi? Satsas 200 miljarder per år på hälso- och sjukvård i Sverige Gotland – drygt 1 miljard?

Den etiska plattformen Människovärdesprincipen Behovs- och solidaritetsprincipen Kostnadseffektivitetsprincipen

Behovs- och solidaritetsprincipen De som har störst behov ska ges företräde Med störst behov avses de som har eller riskerar att få allvarligast sjukdomar Prioritering på sjukdomsgrupp och individ

Kostnadseffektivitetsprincipen Rimlig relation mellan kostnader och effekt Effekt mäts i förbättrad hälsa och höjd livskvalitet

TLV:s och Socialstyrelsens tillämpning Utgår från de tre etiska principerna Väger behov mot kostnadseffektivitet Metoder som kostar 300 tkr – tkr per vunnet levnadsår accepteras Nya läkemedel och operationsmetoder blir ofta snabbt en ny klinisk standard

Modell för ekonomisk utvärdering Val Program A Program B Kostnad A Kostnad B Konsekvens B Konsekvens A

Innehåll i ekonomisk utvärdering Ökade behandlings- kostnader Hälsovinsten för den enskilde Minskade kostnader för vårdkonsumtion Minskade kostnader för produktionsbortfall

Hälsoekonomisk analys Ökade kostnader jämfört med vanlig primärvård: kr Hälsovinsten för den enskilde: 0,10 QALY Minskade kostnader för sjukvård: 500 kr Minskade kostnader för produktionsbortfall: ? 1500 – 500 = 1000 / 0,10 = kr / QALY

Kostnadseffektivitet för FaR FaR och andra metoder Acceptabel kostnadseffektivitet Effektivast metod Individanpassning Olika patientgrupper Eftersatta grupper Det långa tidsperspektivet Värden av ökad fysisk aktivitet

Målbild - omfattning AndelAntal Deltar Var 5:e år Rökning 13% % 2800 Riskbruk alkohol 14% % 4200 Otillräcklig FA 35% % Matvanor 20% % 4300

Kostnadsökning, ÖLL per år MYCKET GROV BERÄKNING – ETT EXEMPEL Rökning2,4 Mkr Riskbruk alkohol0,7 Mkr Otillräcklig fysisk aktivitet2,2 Mkr Ohälsosamma matvanor4,0 Mkr 9,3 Mkr Kan minska kostnaderna Gruppverksamhet, telefonmöten, Internetbaserat

Hälsoekonomi sätter fokus på… Effektivitet Längre tid av kontakter Andra möten – telefon, SMS, Internetbaserat Kompetens i ”effektiv individanpassning”

Ej med

Exempel sluta röka Exempel på vinst av sluta röka (fiktivt): 4 år längre livstid (utan sjukdom) = 4 QALY Dessutom 5 år utan KOL = 5 år med höjd livskvalitet från 0,5 till 1 = 5 x 0,5 = 2,5 Totalt 4 + 2,5 = 6,5 QALY

Björknässtudien Eriksson m fl, 2011 RCT med 151 deltagare 3 års interventions- och studietid Genomförd på vårdcentralen med befintlig personal Patienter med förhöjd risk för hjärtsjukdom Fetma, kolesterol, blodtryck eller typ 2 diabetes

Interventionen Grupper med deltagare Träning 3 gånger i veckan i vårdcentralens regi i 3 månader 15 uppföljningsträffar i grupp under 3 år

Resultat Vunnen livskvalitet under 3 år (QALY) EQ-5D 0,08 EQ VAS 0,20* SF-6D 0,07* (Per deltagare i jämförelse med kontrollgruppen) * = signifikant skillnad

Kostnadseffektivitet Nettobesparing: 300 kr per deltagare Exkl. besparingar: kr / QALY Net monetary benefit: USD Sannolikt bästa val: 89-99%