Äldre och läkemedel Vad ska man tänka på?. Margit, 84 år Anser sig vara ” i stort sett frisk” Levaxin-subst hypotyreos, gonartros, B12-brist, nydiagnostiserad.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Läkemedelssymboler i Cosmic
Advertisements

Delirium – konfusion - förvirring
Elektroniskt expert-stöd, EES Handledarmaterial
BPSD Definition BPSD Vad beror BPSD på? Hur bedömer man BPSD?
Äldreknappen Ny tjänst, i beslutsstödet Janusfönster
Läkemedel och äldre Patrik Midlöv, Med Dr, Distriktsläkare, Vårdcentralen Tåbelund, Eslöv
Läkemedel - nytta och risk hos äldre
Hur optimera ordination hantering användning?
Demens – förnuftig användning av psykofarmaka
AT-undervisning - Undernäring
Illamående vid svår sjukdom
Tankar kring läkemedelsbehandling av äldre
Nyckeltal kvartal VG Primärvård.
GERIATRIK-DEN GERIATRISKE PATIENTEN
Äldre och läkemedel Sten Landahl Sahlgrenska Universitetssjukhuset
Preventiv nefrologi på vårdcentralen
Preventiv nefrologi del 2
Ragnhild Tunehag, distriktsläkare, Vårdcentralen Nygatan
Läkemedel i eget boende
Rekommendationer efter workshop april 2008
HÖK DEPRESSION Psykiatrin har ett eget vårdprogram för depression och ångest – gäller samtliga mottagningar och avdelningar inom vuxenpsykatrin i Norrbotten.
SMÄRTA OCH DEMENS
Äldresatsningen Äldresatsningen Läkemedel –Olämpliga läkemedel –D-interaktioner –Utsättning av neuroleptika Återinläggningar inom 30 dagar.
Termin 8 Läkarprogrammet Årgång 2, nummer 2
MYELOM o SYMTOM Lotta Billgert Kontaktsjuksköterska
Behandling av feber. När Vid smärta Påverkat intag av vätska/ mat Påverkad sömn.
Värksamma medel Må bra utan piller Jönköping Värnamo Eksjö
Läkemedelsgenomgång som verktyg för kvalitetsarbete på äldreboende
Läkemedel i hemsjukvård Kartläggning av läkemedelsanvändning och identifiering av läkemedelsrelaterade problem i Nässjö PVO Christina Nielsen Jörn Frank.
Vilka sjukdomar lider finländare av?
Äldre och läkemedel Odontologen 2008 –
Behandling vid spondartrit
SBU-rapport Behandling av depression hos äldre Medicinsk grupp Äldre
Vaccination mot influensa
Äldre och läkemedel Rekommenderade läkemedel 2016 Terapigrupp Äldre och läkemedel Hanne Guro Hauge Medicinkliniken, Sjukhuset i.
Lugnande läkemedel Bensodiazepiner Oktober 2015 Anna Petersson.
SÖMN Mars Kort om sömn Sömnen är kroppens och hjärnans sätt att återhämta sig och bearbeta intryck. Det finns inget antal timmar som är rätt för.
Elektroniskt expertstöd – EES Grundutbildning.
Depression Mars Depression Epidemiologi Symptom Behandling.
Uppdaterad Elektroniskt expertstöd – EES Kundfall.
Anna Johnsson Leg. Sjukgymnast Skånes Onkologiska Klinik, Lund Fysisk aktivitet vid cancersjukdom.
Äldre Bikupediskussion. Kunskapsstyrning Kunskapsstyrning på allas läppar men ännu inget genomslag i praxis Data samlas i mängd, men systemet agerar inte.
Strategier för rationell opioidförskrivning i primärvården
Patienter i äldrepsykiatrin, Helsingborg
Janusmed äldre ett kunskapsstöd i Janusmed integrerad
Måste man vara ledsen när man är äldre?
Utbildning Äldre och läkemedel
Gunnar Dahlberg Informationsläkare Läkemedelskommittén
Rapport Q angående sömnmedelsförskrivningen för äldre personer i Västmanland Gunnar Dahlberg Informationsläkare Läkemedelskommittén.
Fortsatt uppföljning av tidigare APODOS-mål kvartal
Gunnar Dahlberg Informationsläkare Läkemedelskommittén
Fortsatt uppföljning av tidigare APODOS-mål kvartal
Gunnar Dahlberg Informationsläkare Läkemedelskommittén
Samarbetet startade år 2010 med målet att nå en bättre läkemedelsanvändning bland äldre.
Läkemedelsgenomgångar primärvården
Läkemedelsbehandling vid demenssjukdom
Äldre och psykisk ohälsa
PM: Akut Farmakologi, BUP Akut och Vård avdelning Malmö
Rapport Q Sömnmedelsförskrivningen för äldre personer i Västmanland Athir Tarish Informationsläkare, Läkemedelskommittén.
Expertstöd på apotek – kompletterar vårdkedjan
Rapport Q angående sömnmedelsförskrivningen för äldre personer i Västmanland Gunnar Dahlberg Informationsläkare Läkemedelskommittén.
Rapport Q Uppföljning av e-dosmålen för äldre personer i Västmanland Athir Tarish Informationsläkare, Läkemedelskommittén.
Parkinsons sjukdom iNPH
Fortsatt uppföljning av tidigare APODOS-mål kvartal Gunnar Dahlberg Info. läkare Läkemedelskommittén.
Rapport kvartal Sömnmedelsförskrivningen för äldre i Västmanland Athir Tarish Informationsläkare, Läkemedelskommittén.
Rapport kvartal Uppföljning av e-dosmålen för äldre i Västmanland Athir Tarish Informationsläkare, Läkemedelskommittén.
Utbildning Äldre och läkemedel
Läkarintyg för sjukpenning
Rapport Q angående sömnmedelsförskrivningen för äldre personer i Västmanland Gunnar Dahlberg Informationsläkare Läkemedelskommittén.
Rapport första halvåret (H1) 2019 Sömnmedelsförskrivningen för äldre i Västmanland Athir Tarish Informationsläkare, Läkemedelskommittén.
Presentationens avskrift:

Äldre och läkemedel Vad ska man tänka på?

Margit, 84 år Anser sig vara ” i stort sett frisk” Levaxin-subst hypotyreos, gonartros, B12-brist, nydiagnostiserad Alzheimerdemens. Servicelägenhet med hemtjänst. En dotter. Trött Ramlat – oro för fallrisk. Önske om annat boende. Dålig aptit, tidvis illamående Obstiperad

Opåverkad. Rullstol. Något avmagrad. Hudturgor. BT+puls ua. Cor+pulm+buk ua Motorisk långsam, somnolent, men lätt väckbar. Svarar adekvat på enkla frågor. Motorik och reflexer ua. EKG ua Hb 134, B12/folatstatus ua, Krea 152, TSH/T4 ua

Bedömning? Trötthet utan uppenbar somatisk orsak Inga ledtrådar i status VI TITTAR PÅ MEDICINLISTAN!

Mediciner (apodos) Omeprazol 10mg 1x1 Betolvidon 1mg 1x1 Levaxin 75 microgram 1x1 Haldol 1mg 1x2 Kalium Retard 750mg 1x1 Furix 40mg 1x1 Stilnoct 10mg tn Primperan 10mg 1vb mot illamående Dexofen 50mg 1 vb mot smärta Ibuprofen – receptfritt – tar regelbundet Laktulos dagligen mot förstoppning

Bedömning av medicinlistan Margit har 11 olika läkemedel, trotts att hon är ”i stort sett frisk” Vilka biverkningar ger dessa? Finns indikation för alla??

Åtgärd Utsätter: Haldol Furix+Kalium Retard Stilnoct Byter ut: Dexofen, ibuprofen Resultat: Mera vaken dagtid, bättre nattesömn Bättre aptit Mindre förstoppad Kunde sätta ut all vb- medicinering Apodos ut Kan bo kvar i servicelägenheten

Läkemedel utan aktuell indikation - missat omprövning Läkemedel utan påvisbar effekt Biverkan behandlas med nytt läkemedel Olämpliga mediciner (Ibuprofen, haldol, dexofen) Patienten ”samlar på sig” i apodosen

I vår vardag: Den större delen av vår patientpopulation tillhör geriatrin Fysiologiskt känsliga och multisjuka patienter som har ökad risk för biverkningar och läkemedelsinteraktioner 10-30% av akutinläggningar av äldre orsakas av läkemedelsbivärkningar Tillgänglig forskning baserar sig sällan på populationer i övre åldersintervall

Varför har den äldre större risk för biverkningar? Förändrad omsättning av läkemedel: Minskad andel kroppsvatten/fett – ökad t½ för fettlösliga Lever: minskad storlek och blodflöde minskar, metabolismen går långsammare Nedsatt njurfunktion från 30-årsålder

Förändrad effekt av läkemedel: Hjärna: ökad känslighet ökar - störning i kolinerga systemet (demenssjukdom) Baroreflex Magslemhinna: försämrad skyddsfunktion Njure: ökad känslighet, akut njursvikt

Principer för läkemedelsordination hos den äldre: Icke-farmakologiska behandlingsalternativ Risk för biverkningar mot förväntat nytta Kan läkemedelsbehandlingen bli framgångsrik? ”Start low go slow” Utvärdera efter viss tid, ompröva regelbundet Om nytt läkemedel – kan ett annat kan tas bort? Tydlig information (skriftligt och muntligt)

Läkemedelsrekommendationer Terapiriktlinjer för Äldre och läkemedel (Värmlands läkemedelsråd, evidencebaserat) Läkemedelsspecifika Diagnosspecifika Det ska finnas aktuell, dokumenterat indikation, dokumenterat effekt av behandling, få/ingen biv. Att AVSLUTA en behandling lika viktigt som att initiera.

Läkemedelsspecifika rekommendationer Preparat som förskrivas RESTRIKTIVT, undvik om ej särskilt skäl föreligger: – Långverkande benzo: dagtrötthet, kognitiva störningar, muskelsvaghet, balansstörning – Antikolinergika: kognitiv påvärkan, urinretention, munntorrhet, obstipation

Kräver RÄTT och AKTUELL indikation: – NSAID: kort kur, ej till hjärt- el njursviktspat – Opioider: smärta – Neuroleptika: psykotiska symtom el svår aggressivitet – PPI: ulcussjukdom- el profylax, reflux med dagliga besvär – Digoxin: förmaksflimmer, måttlig- svår hjärtsvikt – Loopdiuretika – SSRI: depression

Diagnosspecifika läkemedelsrekommendationer Hjärtsvikt: ACEi/ATII-block, diuretika (vid vätskeretention), B-block, spironolakton (sk om hypokalemi – undvik K+), digoxin Smärta: paracetamol, NSAID temporärt (kortvärkande prep, reducerat dos), dextropropoxifen, gabapentin Depression: 15% >65år – underdiagn. Svårbehandlat om sekundär – Citalopram, mirtazapin, venlafaxin

Sömnstörningar: – Icke-farmakologiska åtgärder – Realistiska förväntningar från patient och vårdpersonal – Intermittent behandling – stor risk för reboundeffekt – Zopiklon el oxazepam

Vid utsättning, tänk på Rebound-effekt Utsättningsreaktioner Upphörd interaktionseffekt Återfall i sjukdom

Säker läkemedelsanvändning hos den äldre Aktuell, dokumenterat indikation Dokumenterat effekt av behandling Få/ingen biverkningar AVSLUTA en behandling lika viktigt som att initiera