Didaktisk textkompetens för lärare i religionskunskap Att välja och nyttja det valda

Syftet med seminariet Lärare i religionskunskap behöver färdigheter när det gäller att granska, välja och använda texter. Syftet med seminariet är att ni ska få reflektera kring er textkompetens och principer för granskning och val av texter och textanvändning i undervisning.

Didaktisk textkompetens ”Förmågan att reflektera kring, tolka, värdera, analysera och hantera texter på ett konstruktivt sätt inom undervisning och lärande i relation till skolornas uppdrag och mål, elevernas förutsättningar och behov, vetenskapliga ideal och hänsynstagande till människor” (Wickström 2011)

Yrkeskompetens Människoburen kunskapsform som kan tränas men ej en gång för alla fastlås och definieras Fronesis = praktisk klokhet el. handlingsförnuft (Aristoteles) Reflektion i handling och reflektion efter handling (Schön 1987)

Färdigheterna att kunna Dokumentera sin textsyn och textpraxis – skriv, tänk och berätta! Uttrycka och deklarera en textsyn – kollegor och elever! Tolka, analysera och didaktiskt värdera texter Välja och hantera texter i undervisning och läraktiviteter Hantera reaktioner på texter

Hur kan man arbeta för att främja didaktisk textkompetens hos RE- lärare? Kortdiskussion

Smågruppsdiskussioner av förberedelseuppgifterna Utse rapportör! Återsamling och kort redovisning av vilka principer som bör vägleda vid val av texter

Argumentation för vidgat textbegrepp

Innehåll Inlägg i pågående diskussion om val och användning av lärobokstexter i religionskunskap Argumenterar för didaktisk textkompetens som central lärarfärdighet som bör tränas (färdighet) Inför praktisk läroboksgranskning

Hur ser den ideala lärobokstexten ut? Teoretiskt och praktiskt intressant fråga

Dagsläget? Sedan år 1991 har lärare frihet att välja vilka texter som ska användas och hur Läroboksforskning visar att läroböcker är starkt styrande för undervisningens innehåll ”där läroplanen tar verklig form” (ex. Selander 1991) Slentrianmässiga val av texter? Vilka som finns på skolan. Val av texter en outnyttjad resurs?

Innehållsliga granskningar Den statliga läroboksgranskningen 2006: ojämställdhet, negativ representation andra religioner, problematiska framställningar av sexualitet (Skolverket 2006) Akademisk forskning: ideologiska uttryck i etniskt, socialt, klassmässigt och religiöst hänseende (ex: Wickström 2008, Mattlar 2008)

Reaktioner på granskningar Två linjer: a)Statsgranskningslinjen ”Kvalitetsmärk böckerna så att de följer läroplanen!” Krav på förstatligad expertgranskning b) Didaktiska kompetenslinjen ”Utveckla lärarkompetensen!”

Är det möjligt att producera och använda ”goda texter” som inte diskriminerar och kränker? Vad blir det i så fall för texter? Vad kan de användas till?

Historiskt sett har statlig granskning inte främjat minoritetsgrupper, åtminstone inte i etniskt och religiöst hänseende (se ex Wickström 2008) En statlig ”kvalitetsstämpel” kan tas som garant för att texterna är oproblematiska, neutrala, objektiva, sakliga. Auktoriserade versioner av det som texterna representerar är farligare än ”farliga” texter, kanske?

Istället … Lärares förmåga till kritisk textanalys, synliggörande av värderingar, finna alternativa texter, möjlighet att i undervisningen diskutera och ifrågasätta texternas inehåll (Mattlar 2008). Fortfarande problematiskt med lärobokstexter som innehåller ett uttrycker ideologi: socialdemokratisk (Mattlar 2008), vänstervridning ( Andersson mfl 2006), nationalism (Tingsten 1969, Wickström 2008) Naturligtvis möjlighet att byta ut texter!

Texter som didaktisk möjlighet! Utveckla lärarkompetensen snarare än försöka producera ”korrekta” texter Att texter väcker reaktioner: didaktiskt problem – och möjlighet! Texter som verktyg för existentiella, etiska och ideologiska/politiska frågor i skolan – jfr kursplanerna Om problematisering – också använda problematiska texter

Religionsdidaktiska perspektiv på textval Härenstam (2000): Alla religioner utgör ett världsarv – välj texter som väcker nyfikenhet! Skönlitteratur Roos 2006: Åter till källorna! Använd primärmaterial i högre utsträckning!

Några problematiseringar: 1)Styrdokumenten ger inte handfast orientering om selektion och användning av texter 2) Vilket material som är i enlighet med styrdokumenten (värdegrund ex.) och vilka texter som bör användas för att nå dessa mål bör principiellt särskiljas. (ex. Mein Kampf) 3) Risk för ”Bullerbyversion” av världens religioner! Är det samhällsorienterande?

I lägre åldrar dock… Texter som skapar förståelse för andra människor och för det egna Texter som väcker nyfikenhet Texter som vidgar elevernas världsuppfattningar

Ett breddat textbegrepp för RE Risk för essentialistiska religionsuppfattningar Religion ej isoleras från sina historiska, sociala, politiska och ideologiska sammanhang (jfr kursplanen!) Elevernas förmåga att kritiskt förhålla sig till det samhälle de lever i, existentiella frågor inkluderade (läro- och kursplanernas lydelser)

Forts. Filologisk textkompetens (hos tex religionshistoriker) bra, men ej tillräcklig kompetens inom ramen för skolan Strategier för att träna elevernas förhållningssätt till texter Förmåga att sätta texter som uppfattas som ”heliga” i sociopolitiska sammanhang och kritisera dem utifrån historisk-kritiska, hermeneutiska och källkritiska aspekter borde tränas inom skolväsendet. Eller?

Vidga perspektivet på vilka texter som kan och bör användas inom RE!

Heliga texter, starkt normativa texter, lärobokstexter …. oavsett om yttersta referensen görs till Gud, Marknaden, Dharma, Värdegrunden, Klasskampen, Patriarkatet, Traditionen Texter viktiga att studera och diskutera i skolan just för att de är besvärliga, problematiska = viktiga ideologiska texter! Inte bara ”kulturarv”! Hur förhåller sig detta till viljan att skapa förståelse för andra?

Texter är alltid problematiska för någon/några Idén att det är möjligt att producera ”goda texter” – Luthersk idé? Marxistisk idé? Positivistiska textsyner!Sändar-mottagarmodell Överge en positivistisk textsyn! Texter alltid problematiska för någon/några, Tolkningar alltid möjliga och oundvikliga, nödvändiga och pedagogiskt viktiga. Förändrad textsyn!

”Ny textsyn” Argument för

Textteoretiska argument Alla texter bygger på tidigare urval och bortval av andra texter, perspektiv och berättelser Lärobokstexter är kompromissprodukter (ex. Holmén 2006) men alla har inte haft samma inflytande över slutprodukten (Wickström 2008). ”Någons kunskap” (Härenstam 2000) Språket i sig ideologiskt – att representera omvärlden Strävan efter att rensa ut det misshagliga också en transformation av förtryck (Motturi 2007) Texter ”skapar” också världen utanför texten (socialkonstruktivism)

Religionshistoriska argument Akademiska problematiseringar av religionsbegreppet borde få didaktiska konsekvenser Religionsfenomenologin problematisk, men kanske pedagogiskt nödvändig? Religion som essentiellt, universellt sui generis- fenomen? Hur? Tematiska jämförelser (riter, gudar, högtider osv) eurocentriska? Vems religion gäller?

Samtliga texter som används i undervisning är problematiska för någon/några! Didaktisk textkompetens en central färdighet för religionslärare

Praktisk läroboksgranskning

Vad är viktigt att granska i de böcker man använder? Diskussionsuppgift med erfarenhetsutbyte och summering i form av frågor till texterna

Förslag på tillvägagångssätt Välj en ”religion” eller ett tema i boken Religionssyn? Vad är ”religion” enligt texten? Fokus på gudar, berättelser, högtider, traditioner, läror el. vad? Källkritiska och faktamässiga aspekter: Är texten faktaspäckad? Felaktigheter? Hur förhåller sig texten till ämnets kursplan(er)? Knyter texten uttryckligen till kursplanen? Människorna som ”avbildas”/”representeras” – hur? Könsfördelning? Unga – gamla? Hur förhåller de sig till ”sin” religion? På vilket övergripande sätt introduceras ”religionen” el. temat? Användning av bilder? Faktarutor? Frågor? Layout ”anpassad” till barnens/ungdomarnas ålder? Vad kan texten användas till rent didaktiskt/pedagogiskt? Vilka möjligheter har texten? Vilka problem kan du får om du använder texten i undervisningen? Kan man arbeta för att överbrygga dessa eller använda dem didaktiskt? Vilka råd skulle du ge en kollega som ska använda texten i sin religionsundervisning?

Didaktisk textkompetens ”Förmågan att reflektera kring, tolka, värdera, analysera och hantera texter på ett konstruktivt sätt inom undervisning och lärande i relation till skolornas uppdrag och mål, elevernas förutsättningar och behov, vetenskapliga ideal och hänsynstagande till människor” (Wickström 2010, under arb)

Yrkeskompetens Människoburen kunskapsform som kan tränas men ej en gång för alla fastlås och definieras Fronesis = praktisk klokhet el. handlingsförnuft (Aristoteles) Reflektion i handling och reflektion efetr handling

Färdigheterna att kunna Dokumentera sin textsyn och textpraxis Uttrycka och deklarera en textsyn Tolka, analysera och didaktiskt värdera texter Välja och hantera texter i undervisning och läraktiviteter Hantera reaktioner på texter

Hur kan man arbeta för att främja didaktisk textkompetens hos RE- lärare? Diskussion

Praktiskt arbete med läroböckerna Ca X min parvis/triosar Återsamling och summering