RETORIK KONSTEN ATT ÖVERTYGA SIN PUBLIK
REDAN DE GAMLA GREKERNA... Konsten att tala till publik utvecklades redan under antiken, ca 400 f.Kr. Den grekiska filosofen Aristoteles utvecklade retoriken till konsten att övertyga sin publik på 300-talet f.Kr. Hans klassiska regler fungerar ännu idag som utgångspunkt för många professionella talare.
DEMOSTHENES ( f.Kr.) Började som ett sjukligt, fult och retat barn med talfel och slutade som den antika världens största talare och dessutom kunglig talskrivare.
RETORIKEN I UTBILDNINGEN Viktigt ämne i skolorna ända från antiken fram till 1800-talet, då romantikerna – som inte gillade strikta regler – ansåg ämnet förlegat. Intresset för retorik väcktes igen efter andra världskriget när man insåg propagandans slagkraft.
ARGUMENTATION Grunden för en övertygande retorik är en logisk och mångsidig argumentation. Argumentationens byggstenar: PREMISS = antaganden som man bygger argumentationen på TES = det man vill påstå, poängen ARGUMENT = tankar som stöder testen STöDARGUMENT = argument som förstärker ett annat argument SLUTSATS = hur man bör handla om man ”köper” tesen
EXEMPEL TES: Det blir regn idag. ARGUMENT 1: Väderleksrapporten lovar regn. ARGUMENT 2: Svalorna flyger lågt. ARGUMENT 3: Det värker i min reumatiska tå. STÖDARGUMENT (för argument 3): Min tå värker alltid när det ska bli regn. SLUTSATS: Om man inte vill bli våt lönar det sig att stanna inomhus. PREMISS: Man har nytta av att förutspå vädret.
MOTARGUMENT Talar mot tesen. Ett bra sätt att öka sin egen trovärdighet är att t.ex. i ett tal färdigt bemöta motargument som man tror att kritikerna kommer att framföra. Motargument till tesen ”Det blir regn idag”: - Solen skiner just nu. - Regnmolnen brukar blåsa förbi de här trakterna.
ÖVERTYGANDETS TRE GRUNDSTENAR ETHOS = att få lyssnaren välvilligt inställd till ens person PATHOS = att beröra, väcka en känsla hos lyssnaren LOGOS = att vädja till lyssnarens förnuft Exempel: Martin Luther Kings berömda tal.
PARTESMODELLEN – talarens arbetsgång INTELLECTIO: Man analyserar situationen. Om vad ska man tala? Till vem? Syfte? INVENTIO: Man samlar stoff och framför allt argument. DISPOSITIO: Man planerar vilka delar ens tal ska innehålla. ELOCUTIO: Man formulerar sitt tal. MEMORIA: Man lär sig talet. ACTIO: Man håller talet.
TALETS UPPBYGGNAD 1 EXORDIUM - inledning - gör publiken uppmärksam och välvillig - visa dig trovärdig, kunnig, engagerad - att visa lite osäkerhet och fumlighet gör inget – det väcker t.o.m. ofta sympati och medlidande hos publiken Hitler lär ofta ha gjort detta med flit.
TALETS UPPBYGGNAD 2 NARRATIO – berättelse - ge bakgrundsfakta, förklara viktiga omständigheter (kort och koncist) - kan vara en konkret berättelse om t.ex. något du varit med om
TALETS UPPBYGGNAD 3 ARGUMENTATIO – argumentationen - presentera tesen =en uppmaning eller ett påstående - presentera dina argument och stödargument genom att presentera fakta, hänvisa till auktoriteter, tala till lyssnarnas förnuft, väcka känslor
TALETS UPPBYGGNAD 4 REFUTATIO =bemöt tänkbara motargument
TALETS UPPBYGGNAD 5 CONCLUSIO = sammanfattning - upprepa kort det viktigaste - försök en sista gång att övertyga publiken om din tes, gärna genom att t.ex. locka till skratt eller väcka andra typer av känslor
GÖR INTE SÅ HÄR... Komikern Robert Gustafsson håller tal till svenska kungen...
UPPGIFT ALTERNATIV 1 Du ska hålla ett tal där du försöker övertyga oss andra i gruppen om någonting – vad som helst som du tycker är intressant. Välj inte någonting självklart som du vet att alla håller med dig om. En idé är också att hitta på en produkt som du håller ett marknadsföringstal om. Du ska planera ditt tal ordentligt och samla så många goda argument och stödargument för din tes som möjligt. Du ska också bemöta minst ett motargument. Du ska planera och bygga upp ditt tal enligt antikens idéer som vi gått igenom här. Ditt tal ska vara minst tre minuter långt – ta tid när du övar! Du får ha papper med stödpunkter för minnet, men du ska inte läsa talet innantill. Du får kontruktiv feedback av gruppen.
Urbana legender Moderna folksägner Vandringshistorier Klintbergare
Vår tids folksagor Gestaltar verkliga och inbillade faror i vår omgivning. Bekräftar våra steretypa uppfattningar om olika grupper i samhället.
Typiska drag Skulle ofta (men inte alltid) i princip ha kunnat hända – men är mycket osannolika när man tänker efter. Ges trovärdighet genom att man hänvisar till orter där händelsen skulle ha utspelat sig. Berättaren har hört historien av ”sin mammas jobbkompis kusin” som varit med om detta... Berättas i olika länder i lite olika version. Dyker ofta upp i medierna!
Rykte eller vandringssägen? Vandringssägnen har en fast intrig men utbytbara personer. Ryktet är ett påstående om en känd person eller produkt. Växelverkan: Ett rykte kan dramtiseras till en vandringssägen och en vandringssägen kan komprimeras till ett rykte.
UPPGIFT ALTERNATIV 2 Du får en urban legend kopierad ur en av Bengt af Klintbergs böcker. Du läser den hemma och lär dig den så bra att du kan berätta den utantill. Du berättar den för publiken med inlevelse, som om du själv trodde att berättelsen var sann. Du får konstruktiv feedback av publiken.